Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Nov. 1923 - Sverges textilindustri i äldre tid. XXI - Textilarbetarnas rekreations- och semesterhem, av Gust. Janzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
71
beviljades även till 5 proc, mot villkor, att
kapital och intresse till nästa riksdag
skulle amorteras med sex tunnor gald, i
den mån detta kunde ske utan alltför stor
skada för manufakturerna, vilkas
tryggande alltid borde ställas i främsta
rummet.
Av omsorg om manufakturerna
träffades även nya anstalter till
lurendreje-riernas hämmande. På
sidenfabrikanternas enträgna föreställningar reglerades
vidare Ostindiska kompaniets handel på
så sätt, att all införsel och försäljning av
indiska sidentyger förbjöds med
tillkännagivande, att förbud även å sådana tygers
bruk snart vore att vänta.1 För
garn-spinningens uppdrivande tillgrepos också
nya medel. Behovet av grovt och
medel-fint garn skulle sålunda fyllas därigenom,
att löst folk och lättingar samt krögare
och månglerskor sysselsattes med
spin-ning, varom förordning utfärdades till
förnyande och kompletterande av äldre
författningar i ämnet. Beträffande den
fina spånaden fastställdes, att de olika
slagen borde fördelas på landets orter allt
efter tillgången på de särskilda
spånads-ämnena samt de å respektive platser
belägna fabrikernas behov.2 Förläggarna
understöddes med fria hyror, ljus, ved,
verktyg och avlöning till
spinnmästarin-nor, premierna för linnespånad förhöjdes,
och särskilt gott arbete belönades med
medaljer, silverskedar o. d. Antalet
spinnskolor i landet steg nu hastigt och angavs
redan år 1753 till 59 stycken, varav man
slöt, att den sedan gammalt påtalade
garnbristen snart skulle upphöra.
En fråga, som vid upprepade tillfällen
stått på dagordningen, rörde den inrikes
tillverkningens kvalitativa beskaffenhet.
Ständiga klagomål hade härutinnan
försports såväl bland handlande som
konsumenter, och den övertygelsen hade mer och
mer stadgats hos de styrande, att
någonting måste på allvar åtgöras i saken. Av
kommerskollegium betonades sålunda nu,
att en noggrann uppsikt över
fabriksvarornas godhet naturligen hörde samman
med en sund hushållsplan, och efter
framför allt fransk förebild förordades
upprättande av särskilda reglementen med
de
1 Modée V: sid. 3606.
2 Kommerskollegii riksdagsrelation 1755. R. A.
taljerad föreskrift om huru varje vara
borde förhålla sig med hänsyn till halt,
vikt, finhet, bredd, längd, beredning etc.
Förslag till sådana reglementen hade
också infordrats från hallrätterna samt
fabrikanterna själva, varvid dock de senare
ställt sig skarpt avvisande under
förklaring, att ifrågavarande angelägenheter
endast rörde deras enskilda hushållning.
Dessa invändningar till trots anbefalldes
emellertid kollegiet att utarbeta behövliga
reglementen, och som följd härav utkommo
från början av 1750-talet en mångfald
sådana, berörande olika fabriker och
till-verkningsfaser.3
Textilarbetarnas
rekreations- och
semesterhem.
Den 30 juni innevarande år hade till
kommittén inkommit ett sammanlagt
belopp av kronor 10,362: 11.
Under tiden 1 juli—30 september har
från olika avdelningar ytterligare
anslagits och överlämnats ett belopp av
sammanlagt kronor 205, vadan hela beloppet
den 1 oktober 1923 uppgick till
sammanlagt av kronor 10,567: 11.
Två avdelningar ha meddelat, att de
ej kunnat anslå något belopp för
ändamålet, och två ha meddelat att ärendet
avslagits, men skulle återupptagas till
förnyad behandling. Den 1 oktober i år
återstod fortfarande icke mindre än 28
avdelningar, vilka dels ej överlämnat något
belopp och dels ej meddelat, huruvida
ärendet behandlats eller ej inom
respektive avdelningar.
Härmed följer redovisning för de
belopp, som inkommit intill den 30
september 1923, och uppmanas
avdelningsstyrelserna att granska förteckningen.
Avd. n:r 1, Norrköping..... 1,133: —
„ ,,’2, „ 100: —
„ „ 3, „ 100: —
„ „ 4, Jönköping...... 50: —
,, „ 5, Göteborg....... 75: —
„ „ 7, Norrköping..... 50: —
„ „ 9, „ 704: —
„ ,, 11, Linköping ........ 25: —
3 Jfr J. A. Flintberg a. a. II: sid. 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
