Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Nov. 1923 - Läget inom textilindustrin - Fackföreningens styrelse, av Textyrius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEXTILARBETAREN
Läget inom textilindustrin.
Läget inom textilindustrin med
avseende på driftmöjligheterna var i början av
november i år fortfarande relativt gott.
Ett tiotal fabriker inom bomullsbranschen
hade visserligen för en del av sina
fabri-kationsavdelningar börjat tillämpa
inskränkt arbetstid genom att i regel inställa
verksamheten i dessa å lördagar, men å
andra sidan togs övertidsarbete i anspråk
för en del andra avdelningar. Huruvida
en förbättring eller motsatsen kommer att
inträda inom den närmaste tiden är
givetvis svårt att med säkerhet avgöra. På
arbetsgivaresidan förklarar man sig motse
framtiden med mindre ljusa
förhoppningar. Konkurrensen från utlandet är,
särskilt beträffande enklare vita
bomullsvaror, tämligen besvärlig, vilket föranlett en
del bomullsfabrikanter att själva för
åter-försäljning importera av dessa varor. Att
utlandets billigare priser äro att söka i
dumpingsmetoden kan man nog med
tämligen stor säkerhet taga för givet.
Linneindustrin har också ganska stark
känning av konkurrensen från utlandet.
Särskilt Tjeckoslovakien pressar på med
billiga varor. En av de större
linnefabrikerna här i landet har nödgats inskränka
driften till endast fyra dagar i veckan. En
annan fabrik har i viss mån upptagit den
utländska konkurrensen genom att
tillverka billiga linnevaror med bomullsgarn
till kätting.
Ylleindustrin står sig relativt gott,
även om konkurrensen från utlandet
ifråga om lättare damtyger är rätt så
påträngande, vilket förhållande till god del
får tillskrivas den tyska textilindustrins
nuvarande oförmåga att konkurrera.
Trikå-, liksom ock juteindustrin, har
fått det betydligt hårdare sedan
marknaden blivit fylld igen med in- och utländska
varor. Emellertid är vårt lands
textilindustri ännu ej värre ute, än att behovet av
kvinnlig arbetskraft gör sig ganska starkt
gällande. Här och var ser man sig därför
nödsakad att så småningom övergå till
större användning av manliga arbetare,
särskilt unga sådana.
Fackföreningens styrelse.
Ledningen av en fackförening och dess
verksamhet är förlagd hos styrelsen. En
god styrelse utgör borgen för en god
fackförening. Styrelsen för en fackförening
bör alltid och under alla förhållanden söka
tillägna sig och behålla ledningen av
fackföreningen. Styrelsen får under inga
omständigheter betrakta sig såsom enbart
ett verkställande redskap, som endast har
att verkställa de mer eller mindre kloka
beslut, som föreningen fattar. I allt för
många fall och allt för ofta gör den
primitiva uppfattningen sig gällande, att
styrelsen endast är föreningens dräng med en
sådans åliggande, en uppfattning som
bottnar dels i en falsk föreställning om
demokratins verkliga innebörd och dels i
oförmåga och vilja att känna och uppbära ett
verkligt ansvar.
Hur ofta händer det ej att en styrelse,
inför vilken en föreningen berörande
viktig fråga föreligger, helt enkelt och
bekvämt intager den bakvända positionen,
att, utan eget förslag, utan direktiv, låta
föreningen finna uppslag och på
grundvalen härav fatta beslut. De enkla
hjärnorna och de, som vilja ha
fackföreningsmötena till tummelplats för allehanda
hugskott och mer eller mindre ovederhäftig
kritik, anse detta vara ett demokratiskt
arbetssätt. Intet är dock falskare än en
sådan tankegång. En fackförening är för sin
verksamhet föga betjänt med en styrelse
som saknar förmåga och vilja att leda.
Att leda är icke detsamma som att
besluta. Det är här begreppen icke skiljas
åt. Beslutanderätten i alla frågor, som
beröra föreningen och dess enskilda
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
