Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1924 - Sverges textilindustri i äldre tid. XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARBET AREN 21
till den ekonomiska litteraturens
utveckling under frihetstidens fortgång.
Nämnda utveckling hade varit synnerligen
storartad. Näringsfrågornas allmänna
behandling framkallade ett synnerligen
livligt intresse för ekonomiska ting, vilket
yppade sig i en flod av mer eller mindre
betydande och omfångsrika skrifter och
broschyrer. Ekonomiska ämnen
behandlades och diskuterades dessutom flitigt i
ett flertal periodiska publikationer. I
stort sett kan man inom ifrågavarande
litteratur särskilja tvenne olika
huvudparter, nämligen dels rent fackmässiga
framställningar över exempelvis odlingen
av lin, skötseln av får, tillvaratagandet
och beredningen av något ämne o. s. v.,
dels skrifter av mera allmänt
näringspolitiskt innehåll, där det rådande
hus-hållssystemet antingen understöddes eller
utsattes för angrepp. Medelpunkten för
det förstnämnda slaget av
upplysningsverksamhet blev den år 1739 av Carl
Lin-næus, A. J. von Höpken, M. Triewald, J.
Alström m. fl. stiftade svenska
vetenskapsakademin, som enligt sina statuter
bl. a. hade att befordra en rätt kunskap
om ekonomi, kommers och manufakturer.
Denna sin uppgift fullgjorde akademin
med mycket allvar särskilt under de
första årtiondena av sin tillvaro. Som
exempel på arten av de uppsatser och
avhandlingar, som sålunda publicerades i dess
handlingar, kunna här anföras M.
Trie-wald: Rön och Försök angående
mögelig-heten at Svea Rike kunde äga egit rådt
Silke, Pehr Kalm: Förteckning på några
inhemska Färgegräs, C. Polhem: Ett nytt
sätt på Kläde-Präss, Haqvin Huss:
Berättelse om Linsädet och des handtering,
Harald Urlander: Rön, at Färga
Castor-Svart Kläde och andra Yllne varor med
Svenska ämnen, Carl Fr. Scheffler: Om
Mulbärs- träds Planteringen i Frankrike
o. s. v. Till denna grupp är även att
räkna en del skrifter rörande olika grenar av
hushållningen, som trycktes på offentlig
bekostnad och utdelades till allmänheten,
liksom även ett flertal av enskilda utgivna
handböcker i hithörande ämnen.
Denna ingalunda obetydliga litteratur,
som hade till uppgift att medelst
praktiska anvisningar och råd lära svenska
folket att tillvarataga sina naturliga
tillgångar och utveckla sina förvärvsmöjligheter,
överträffades i rikhaltighet vida av det
mera teoretiserande ekonomiska
skrift-ställeriet. Det var också här, som de
olika meningarna i näringspolitiska
frågor bröto sig skarpast emot varandra.
Såsom i ett tidigare sammanhang antytts,
hade med början av 1730-talet den strängt
merkantilistiska riktningen med
utgångspunkt från olika utländska författare på
området funnit ett flertal mer eller
mindre betydande svenska målsmän och
uttolkare. Enskilda förfäktare av en friare
åskådning saknades väl ej alldeles men
hade tills vidare svårt att göra sig hörda.
Under den tidigare delen av hattpartiets
långa maktperiod gestaltade sig
förhållandena i huvudsak på enahanda sätt.
Förespråkarna av det rådande
hushållningssy-stemet voro sålunda avgjort dominerande
och bemötte alla framställda
invändningar med en viss överlägsen
självmedvetenhet. Bland de Ivrigaste kämparna på
denna sida är att nämna den förut kände
manufakturkommissarien Eric Salander, som
i ett flertal skrifter framförde de
nationalekonomiska synpunkter, som i
allmänhet voro vägledande för tidens tillämpade
näringspolitik. Sin främste målsman
ägde dock dessa synpunkter i den av 1738/
1739 års ständer tillsatta
”Jurispruden-tiae, Oeconomiae & Commerciorum”
professorn Anders Berch, om också denne i en
och annan specialfråga, såsom exempelvis
beträffande frimästarskapet, intog en
annan ståndpunkt än den, som vann uttryck
i ständernas beslut. Berch skiljer sig så
tillvida från flertalet av sina samtida, att
han ställer de behandlade ämnena i en
verkligt vetenskaplig belysning samt med
stöd av en systematisk forskning
sammanför de skilda detalj åskådningarna till ett
organiskt helt. Det är på denna grund,
som Berch med skäl kan karaktäriseras
som den nationalekonomiska vetenskapens
grundläggare i Sverge. Hans
huvudarbete, som utgavs år 1747, bär titeln
Inledning til Almänna Hushålningen och
betecknar ett på grundval av vissa
utländska författare efter svenska förhållanden
utbildat hushållssystem. Berch fasthåller
här strängt kravet på en långt gående
statlig reglering av näringslivet med syfte
dels att lokalisera olika förvärvsgrenar
allt efter deras art till städer eller
landsbygd, dels att åstadkomma ett skarpt
särskiljande av yrkena från varandra. En
annan skrift av Berch, Sätt at igenom
Po
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
