Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1924 - Sverges textilindustri i äldre tid. XXIII - Folkhögskolebrev 1924
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEXTILARBETAREN
litisk Arithmetica utröna Länders och
Rikens Hushåldning, utgiven år 1746, tillhör
den litteraturart, som i England uppstod
på 1600-talet, och vari man på statistisk
väg sökte undersöka det ekonomiska livet
för vinandet av vägledning vid den
praktiska handläggningen av näringsfrågor.
Såsom skriftställare i merkantilistisk
riktning gjorde sig även ett flertal av
Berchs lärjungar kända, såsom
exempelvis J. Låstbohm, som utgav en avhandling
om Nödvändigheten av Näringsmedlens
Jemnwigt uti et samfund (1754). För
övrigt deltogo många av tidens mera
bemärkta män i den ekonomiska
diskussionen på denna sida, varibland må nämnas
J. Alström, år 1751 adlad Alströmer,
vilken utvecklade sina synpunkter dels i
talrika inlagor till ständer och myndigheter,
dels inom vetenskapsakademin, där han år
1745 höll ett mycket uppmärksammat tal,
benämnt Sveriges Välstånd, om det vil.
Vidare kunna antecknas Chr. König,
utgi
vare av Lärdoms-Öfning åren 1745/1751,
samt i viss mån även J. Fr. Kryger, vilken
sistnämnde genom ett angrepp på
Salan-der gav upphov till den s. k. striden om
de svenska fabrikerna. Innebörden av
denna strid var i själva verket ingenting
annat än den gamla motsättningen mellan
fabrikanter och konsumenter. Kryger
framträdde såsom tolkare av de senares
intressen och krävde upphävande av alla
exklusiva privilegier eller monopol för
in-dustriidkare. Det vore nämligen ett fel
att med tvång söka begränsa
tillverkningen, och en eventuell överproduktion
skulle snart reglera sig själv. Någon sådan
funnes emellertid ej utan snarare
motsatsen. Industrins räddning vore en fri och
öppen tävlan, varigenom goda varor till
billigt pris skulle kunna erhållas, och det
borde därför lämnas frihet åt envar, som
ville och kunde arbeta, att under eget
eller annans förlag driva industriell
verksamhet.
Folkhögskolebrev 1924.
”Den gamla goda tiden” lovsjunges av mången
som den bästa. Kanske har den också varit det
för somliga men dock aldrig för arbetaren. För
honom har det endast varit slit och släp. Se t. ex.
på den gamla goda tidens vävare. Hela familjen,
såväl de äldsta som de yngsta, arbetande i hemmet
från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Ej
rast eller ro gavs dem, och betalningen var ytterst
knapp.
Men så kom maskinutvecklingen. Givetvis
ökades produktionen och med den
driftbehållningen, och man får en stilla undran om icke
arbetaren nu åtminstone skulle kunna få en ”trasa”
med. Men därav blev dock intet. Hitintills hade
han och familjen haft sitt hem, nu fingo de även
lämna detta. Utdrivna slogo de sig ned i städerna.
Fabrikerna blevo deras hem. Tolv till fjorton
timmar blev den goda tidens arbetsdag. Hit och dit
blev han kastad och kunde intet uträtta för att
förbättra sin ställning.
Ja, sä låg det i stora drag till, då en kämpe
visade sig på arenan. Det var organisationen.
Sakta men säkert fick den allt fastare grepp om
arbetarna, till dessa nu stå jämförelsevis bra
skyddade. Men ännu återstår en god del arbete. Den
boja, som under årtionden blivit smidd, kan
endast långsamt brytas sönder.
Nu ha de gamla gjort sitt i det stora
”röjningsarbetet”, de unga tillkommer fortsättningen. Lät
dig själv, och sedan dina kamrater vad du lärt!
Giv din kraft, om stor eller ringa, i din
organisations tjänst, och lät lek och skämt komma i andra
hand. Med korslagda armar och dinglande ben
uträttas intet. — Huru och var skall en jäktad
arbetare finna den upplysning och kraft, som
be-höves för att hjälpa sig själv och sina kamrater!’
höres du utropa. — Och detta utrop kan delvis
vara berättigat, ty grottekvarnen kramar dig
mellan sina käftar. Dock finnes det flera vägar,
genom vilka en ung arbetare, man eller kvinna, kan
erhålla det som behöves för deltagande i den stora
befrielsekampen. — Tag först det, som ligger
närmast tillhands. Deltag i din organisations möten
och därmed likställda sammanslutningar. Läs din
fackföreningsbok och förbundets tidning, vidare
den press och litteratur, som avhandlar dessa
spörsmål. Sedan kommer den andra gruppen. I
studiecirklarna har du en sådan. Där kan du,
tillsamman med kamrater, få en synnerligen god
inblick i olika ämnen. Genom olika
bildningsanstalter kan du få del av föredrag till såväl nytta
som nöje. Har du så prövat dessa utvägar, ska du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
