Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1924 - Hemindustrin i Sverge - Blandning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBET AREN
31
Vidare må påpekas, att den arbetskraft, om vilken
här är fråga, i vissa fall näppeligen kan finna
ekonomiskt lönande sysselsättning inom andra
arbetsområden än hemindustrins.
Lag om minimilöner inom hemindustrin
nödvändig.
Beträffande ifrågasatt lagstiftning på
hemarbetets område uttalar socialstyrelsen, att om man
ryggar tillbaka för att med lagens tvång
genomföra en viss ekonomisk minimistandard för en
särskild arbetaregrupp, så bör man överhuvud
avstå från att söka genom lagstiftning förbättra
hemarbetarnas villkor. Är man däremot i likhet
med upphovsmännen till den modärna
sociallagstiftningen på detta område av den uppfattningen,
att den grundläggande förutsättningen för att
tillförsäkra hemindustrins arbetare en dräglig
ställning måste vara garantier för en viss gräns,
under vilken lönen ej får sjunka, då måste man
också vara beredd att skapa dylika garantier
genom en lagstiftning, som kan tvinga fram
stad-ganden eller överenskommelser om vissa
minimilöner för dessa arbetarekategorier, vilka själva
icke äga förmågan att genom avtal eller eljest
åvägabringa den nödiga förbättringen av ovärdiga
arbetsförhållanden.
När människosläktet lärt sig förstå
solidariteten, d. v. s. att alla skola hjälpa
varandra, skall det uppstå en oerhörd
kraft som förökar människans ihärdighet
och produktionsförmåga hundrafallt och
det skall gå att erövra framtiden med den
bekymmerfria ungdomens hela frimod.
Ett så besjälat samhälle skall varken
behöva frukta inre strider eller yttre
fiender. Mot forna tiders förbund skall det
ställa kärleken till den nya tingens
ordning, envars och allas driftiga
företagsamhet och den uppvaknande folkandans
kämpakraft.
Peter K r ap o t kin.
Se till att gällande arbetsavtal hållas och
påkalla alla avvikelser hos din fackförening!
Blandning.
Den industriella högkonjunkturen i U. S. A. och
inskränkningen av antalet invandrare, varigenom
utbudet av arbetskraft i hög grad förminskats, har
på senare tid lett till avsevärda löneförhöjningar.
Inom järnindustrin ha sålunda lönerna ökats med
11 procent, och en liknande tendens har även
gjort sig gällande inom textil- och
elektricitetsin-dustrierna.
Fackföreningsrörelsen har börjat vinna terräng
även i Egypten, varom en engelsk facktidning
meddelar följande uppgifter: Före kriget var
organisationstanken okänd för Egyptens arbetare, och
strejker voro en okänd företeelse i faraonernas
gamla land. Mellan åren 1913 och 1923 ha en
mängd organisationer bildats i Kairo, Alexandria
och andra industriella centra. Inte endast
industriarbetarna utan även statstjänstemän,
bankbokhållare och andra kontorister ha sammanslutit
sig i fackföreningar. I februari 1921 bildades i
Alexandria ett av 21 organisationer bestående
fackförbund, och i slutet av år 1923 voro till denna
centrala organisation 60,000 medlemmar anslutna.
Fackföreningarna äro ej lagligt erkända.
Endast städernas arbetare äro organiserade och
agitationen bland dem försvåras i hög grad av det
stora antalet analfabeter. Ledningen av rörelsen
ligger därför i stor utsträckning i händerna på
intellektuella.
Lantbrukets arbetare äro praktiskt taget
oorganiserade.
Ur holländska landsorganisationens rapport för
åren 1922 och 1923 kunna följande siffror anföras:
Den 1 januari 1922 voro 29 organisationer med
217,348 medlemmar anslutna till
landsorganisationen. Motsvarande siffror den 1 januari 1923 voro
26 organisationer med 179,929. Nedgången
förklaras av den svåra ekonomiska krisen. Under
1922 utbetalades 1,150,000 gulden i strejk- och
lockoutunderstöd, och följande år var denna
summa 900,000 gulden. I arbetslöshetsunderstöd
betalades 1922 nära 6 miljoner gulden, och 1923
betalades för detta ändamål 3,8 miljoner gulden.
Organisationernas fonder uppgingo 1922 till 6,3
miljoner gulden och 1923 till 6,5 miljoner. Det är
ett gott vittnesbörd om den holländska rörelsens
stabilitet, att fonderna växte under det svära året
1922, då närmare 6 miljoner gulden utbetalades åt
de arbetslösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
