Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARB ETAREN
35
Sveriges Textilindustri i äldre tid.
XXIV.
Kry ger själv synes icke någon längre
tid förblivit övertygad om nyttan av en
fullkomligt fri företagsamhet, ty i sina
sex år senare eller år 1755 tryckta Tankar
om Swenske Fabriquerne finner han en
inskränkning i rätten att efter behag idka
näring i ordningens intresse nödvändig.
Frågan var emellertid icke därmed
utage-rad. Misstroendet mot det härskande
manufaktursystemet hade börjat starkt gripa
omkring sig, och efter hand frambröt en
våldsam opposition i tal och skrift mot
detsamma. Delvis bottnade denna
opposition i meningsskiljaktigheter rörande
de olika näringsgrenarnas inbördes
företräde, i det allt starkare röster höjdes för
jordbruket såsom den näring, vilken vore
grundvalen för alla andra och därför i
främsta rummet borde göras till föremål
för regeringens och det allmännas
omsorger. Medan förfäktarna av denna
åskådning, vilka ägde åtskilliga kännetecken
gemensamma med de samtida franska
fysiokraterna, sålunda stormade an mot
hattpartiets näringspolitik från en sida,
ansattes densamma från ett annat håll av
den ekonomiska liberalismen, som så
småningom fått ett flertal betydande
representanter inom landet. Såsom sådana äro
bl. a. att ihågkomma C. Fr. Scheffer, som
stod i livlig kontakt med utlandets,
särskilt Frankrikes, nationalekonomiska
strömningar, och vidare Nordencrantz,
nu oppositionsman, vilket var så mycket
viktigare, som denne under senare
frihetstiden i ekonomiska spörsmål
tillerkändes en synnerligen stor auktoritet. I
sina Påminnelser Wid
Manufactur-Com-missarien Eric Salanders Så kallade
Gen-wäg til Slögder (1756) går Nordencrantz
skarpt tillrätta med den tillämpade
manufakturförvaltningen och framhåller såsom
konsekvenser av den statliga
reglementeringen av näringslivet bl. a. ett tyngande
ämbetsmannavälde, förtryck samt
monopol med överdriven rikedom och slöseri å
ena sidan samt fattigdom å den andra. En
betydande nationalekonom inom
oppositionen var även inspektorn över mått, mål
och vikt i Stockholm, Edv. Fr. Runeberg,
som i likhet med sin yngre broder
Ephra-im Otto företrädesvis behandlade frågor
i samband med rikets handel, såsom
växelkursen och penningvärdet, varors värden,
handelsbalansen m. m. Beträffande
sistnämnda mycket aktuella spörsmål
hävdades den uppfattningen, att faran för ett
lands ruinerande genom undervikt i
utrikeshandeln vore mera inbillad än
verklig, för den händelse tillgången på
fullödigt mynt ställde sig normal. Hithörande
förhållanden reglerade sig nämligen
under nämnda förutsättning automatiskt,
enär en tid av införselöverskott med
åtföljande utströmmande ur landet av
redbart mynt ledde till penningknapphet och
därmed stegrat myntvärde, varigenom
prisfall inträdde å inrikes produkter,
vilket åter medförde ökad export, då
handelsvinsten på detta sätt blev större. Det
vore följaktligen ordnade
myntförhållanden med nedpressning av den höga
växelkursen, som utgjorde första
förutsättningen för uppkomsten och fortvaron av
sunda handelsförhållanden. En fri
utrikeshandel förordades för alla landets
sjöstäder, vilket önskemål för övrigt
framfördes av ett flertal andra författare, för
vilka det gällande förbudet för särskilt
de norrländska och nordfinska
hamnstäderna att driva direkt sjöfart på utlandet
framstod som ett bestämt hinder för
respektive orters tillväxt och förkovran.
Ifråga om det härskande tvånget inom
manufakturnäringarna stodo bröderna
Runeberg ävenledes på frihetsvänlig
grund. Bland oppositionsförfattarna bör
redan nu även nämnas den österbottniske
prästen Anders Chydenius, som med år
1765 framträdde som nationalekonomisk
skriftställare, men vars viktigaste
arbeten på området dock tillhöra en senare
tid.
Den ekonomiska liberalismen, vilken
i sina allmänna teorier liksom
merkanti-lismen var en samfäld europeisk
lärorikt-ning, fann i Sverige, såsom naturligt var,
sina talrikaste anhängare bland
hattpartiets politiska motståndare, d. v. s.
mössorna. Det var därför att vänta, att för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
