Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEXTILARBET AREN
den händelse dessa en gång komme till
makten, även en omkastning av
näringspolitiken i den av oppositionen företrädda
riktningen skulle komma till stånd.
Länge dröjde det ej heller, förrän denna
eventualitet blev verklighet. Hattpartiets
välde, som redan vid riksdagen 1760—
1762 börjat vackla, bröts nämligen
fullständigt, då ständerna åter sammanträdde
år 1765. Grundorsakerna till partiets
nederlag voro å ena sidan dess olyckliga
utrikespolitik, som kastat landet i tvenne
dyrbara och meningslösa krig, å andra
sidan dess oskickliga och slösaktiga inre
hushållning, vilken, såsom av det
föregående framgår, framför allt tagit sikte
på uppammandet av en nationell industri.
De nya maktinnehavarna eller mössorna
slogo i båda dessa hänseenden delvis in
på andra vägar. I förhållande till
främmande makter eftersträvades sålunda en
sträng neutralitet, och det iråkade
finansiella nödläget sökte man avhjälpa genom
indragningar och besparingar på olika
områden. Ifråga om de offentliga
understöden till manufakturerna hade, såsom
tidigare påvisats, redan 1760—1762 års
riksdag vidtagit väsentliga reduktioner,
varför här föga skulle återstått att göra,
även om de nya ständerna funnit skäl att
ytterligare fortskrida i antydd riktning.
Det bör emellertid i detta sammanhang
ihågkommas, att mösspartiets opposition
aldrig riktat sig mot industrin såsom
sådan utan fastmer mot det sätt, varpå
manufakturärendena handlagts inom
förvaltningen. Ansvaret för ifrågavarande
förvaltning låg närmast hos
manufakturkontoret, och det blev därför främst detta,
som nu fick erfara de maktägandes
ogunst och misstroende. Ständernas
handels- och manufakturdeputation erhöll
sålunda bl. a. i uppdrag att anställa en
sträng undersökning dels rörande
hand-havandet av manufakturförfattningarna,
dels om de anslagna penningmedlens
användning. För undersökningen, som
pågick närmare ett år, redogjorde
deputa-tionen i tvenne till ständerna år 1776
avgivna berättelser, den ena behandlande
manufakturfondens tillstånd och
förvaltning, den andra manufakturernas skötsel
och belägenhet i allmänhet, vilka båda
befordrades till trycket. Den förstnämnda
av dessa berättelser åtföljdes av
utdrag-ur räkenskaperna över de till
manufakturernas uppkomst anslagna allmänna
medlen för hela perioden 1727—1764,
varav det huvudsakliga resultatet meddelas i
nedanstående överslag, som dock ej
omfattar den 1751 grundade s. k.
diskonte-ringsfonden.
Vem är en cod
fackföreningsmedlem?
Denna fråga finnes besvarad i
”Korrespondent”, organ för Tysklands
typografer, på följande sätt:
En god fackföreningsmedlem är icke
den som bröstar sig över att vara fiende
till alla arbetsgivare och att han därför
redan offrat åtskilliga platser; icke den
som håller sig för att vara den enda
tvättäkta fackföreningsmedlemmen och vill
påtvinga alla andra sina idéer; icke den som
domderar mot organisationen och som
varje gång ett beslut går honom emot
hotar att lämna organisationen; icke den som
fördömer allt vad andra göra och endast
finner sig själv och sina åtgärder
förnuftiga; icke den som försummar
förenings
mötena eller där genom störande rop och
bråkigt uppträdande gör dessa oroliga.
En god fackföreningsmedlem är den
som noggrant följer fattade beslut och
överenskommelser, därmed skaffande
aktning för sig själv och organisationen; den
som förstår och har överseende med
andras småfel och svagheter och som alltid
har ett uppmuntrande ord till sina
kolleger; den som förstår att värdera andras
råd och dåd samt vet att resultat endast
kan uppnås genom solidaritet; den som
motsätter sig alla oordningar på mötena
och är känslig mot orätta handlingar och
icke blott kritiserar utan understöder
varje sak som är god och följer de fattade
besluten även om han icke kan instämma
med dem; den som förfogar över den
andliga storsintheten att kunna erkänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
