Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEXTILARBETAREN_____________
ställda, utvisande dels timförtjänsten om
arbetet utförts på ackord eller mot tidlön
samt dels dags- och årsinkomsten för
manliga arbetare under år 1922.
Näringsgren Manliga arbetares
genomsnittsinkomst per
[-Ackords-timme-]
{+Ackords- timme+} Tidlöns- 1 timme Dag År
Kr. Kr. Kr. Kr.
Järn-, stål- och
kopparverk 0: 98 0: 70 7: 53 1,944: —
Järn- och
stålmanufaktur _ 1: 19 1: 04 8: 98 2,362: -
Mek. verkstäder 1: 32 1: 06 10: 20 2,728: —
Metallmanufaktur 1: 28 1: 07 9: 54 2,525: —
Sågverk 0: 90 0: 71 7: 41 1,790:
Pappersmassa 0: 96 0: 77 7: 52 2,094: —
Pappersbruk 1: 14 0: 84 8: 45 2,271: —
Tändsticksfabriker 1: 17 1: 05 9: 07 1,861:
Kvarnar _■ 1: 62 1: 33 11: 03 3,263: —
Bagerier — 1: 64 13: 23 3,863: —
Pressjästfabriker 1: 93 1: 42 12: 56 3,417: —
Bryggerier 2: 73 1: 39 13: 71 3,919: -
Skrädderier 1: 36 1: 60 11: 85 3,388: —
Handel och
varulager 1: 76 1: 31 11: 16 3,218: —
Lastning och
lossning — 1: 79 1: 35 14: 14 3,596: -
Råsockerfabriker 1: 37 1: 06 8: 92 2,567: —
Egentligt
byggnadsarbete 2: 10 1: 83 12: 42 3,006: -
Slakterier och
konservfabriker 1: 11 1: 38 11: 29 3,206: —
Järnvägsdrift enskild 1: 11 0: 97 9: 51 2,735: -
Det torde böra understrykas, skriver
tidningen Metallarbetaren, att
siffrorna utgöra genomsnittstal för samtliga i
undersökningen representerade företag
inom resp, näringsgrenar och att
primärmaterialet lämnats av arbetsgivarna.
Tidningen fortsätter: Tendensen synes
emellertid tydlig och klar. Såväl pr timme
och dag som pr år är inkomsten mindre
för exportindustrins arbetare än för
arbetarna inom de näringsgrenar, vars
produkter avsättas inom landets’ gränser. De
arbetare, som äro anställda i företag som
tillverka konsumtionsartiklar, synes vara
mest gynnade. Bageriarbetarnas
dags-förtjänst till exempel överstiger sålunda
järnverkens med ej mindre än kr. 5:70.
Arbetarnas vid de mekaniska
verkstäderna dagsinkomster understiger t. ex.
bryg-geriarbetarnas med kr. 3: 51, och dock
äro arbetarna vid de mekaniska
verkstäderna bäst ställda inom
exportindustrigruppen. Den bättre löneställning, som
arbetarna inom vad vi skulle kunna kalla
konsumtionsindustrierna uppnått, får
exportindustrins arbetare i icke ringa
utsträckning betala av sina mindre löner.
Den modärna industrialismen har skapat
en sådan tingens ordning. Arbetarna
inom sådana företag, vars produkter
avsättas inom landet, utan konkurrens från
utlandet, stå i en betydligt
gynnsammare ställning än exportindustrins
arbetare. De förstnämnda företagarna
ha blott att välta över sina kostnader på
allmänheten, medan de sistnämnda ha att
ta hänsyn till en mångfald andra
faktorer vid prissättningen. Inom de
förstnämnda näringsgrenarna är
organisationens styrkeställning utslagsgivande på ett
helt annat sätt än inom de sistnämnda.
Exportindustrins arbetare kunna däremot
i sin lönekamp angripa profiten på ett
helt annat sätt än
konsumtionsindustrier-nas. De förstnämnda företagarna kunna
nämligen inte på samma sätt som de
sistnämnda välta över kostnaderna på
allmänheten. Det utländska marknadsläget
är den faktor, som förbjuder dem att allt
för lättvindigt handskas med
prissätt-ningsproblemen.
En skicklig smed t. ex. behöver icke
så få år för att lära sig sitt yrke.
Arbetet är tungt och påfrestande. När han
så erhåller anställning inom
exportindustrin kan han endast i undantagsfall
komma upp till den inkomst, som arbetare
inom näringsgrenar, vilka tillverka de
nödvändighetsvaror han behöver, bostad,
bröd m. m. Inte kan man påstå att en
sådan ordning är över sig rättvis.
Att åstadkomma en löneutjämning
för arbetarna inom de olika
näringsgrenarna är ett mycket svårt för att ej säga
olösligt problem. Klart är att varje
arbetaregrupp söker utvinna största möjliga
löner var och en inom sina
verksamhetsområden. Intressant skulle emellertid
vara att veta, huruvida de danska
arbetarnas löner visa samma variationer som
hos oss. Där har, som bekant,
Landsorganisationen en annan ställning än i
Sverge beträffande lönerörelser och vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
