Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
43
tanklöshet har du försvårat organisationens
arbete. Du skapar en mot organisationen avog
stämning bland dina oorganiserade kamrater, i
stället för att bland dessa skapa förståelse för
densamma. Du är med andra ord en lus i
organisationens päls.
Organisationen är intet självändamål. Den är
ett instrument, varmed du skall förbättra din
ställning. Betingelserna härför skapar du själv.
Det sker genom målmedvetet och intresserat
arbete, genom att punktligt och utan knot betala
kontingenten och genom att utbreda
organisationstanken bland dina oorganiserade kamrater.
En organisation, som inom sig hyser blott slöa
och ointresserade medlemmar, är ett tomt skal
utan märg och innehåll. Fackföreningen är den
enda värnaren om de intressen du har och
därför bör du vårda den utomordentligt väl. Redan
den omständigheten, att arbetsgivaren ser på
fackföreningen med allt annat än blida ögon, bör
för dig vara tillräckligt för att förstå att du i
denna har ett stöd. När du talar. nedsättande
om fackföreningen ler arbetsgivaren, ty han vet
att du då i lönekampen står på hans sida.
Den som icke är med mig, han är emot mig,
lär visst timmermanssonen en gång ha sagt. Den
som icke är med i fackföreningen är dennas
motståndare. Den som sprider förklenande omdömen
om den organisation han tillhör, gör
organisationen större skada än om han stode utanför.
Lyckligtvis har det inom varje organisation
funnits tillräckligt många för rörelsen
intresserade personer, som förmått föra
organisationstanken framåt. Dessa ha mycket att fordra av sina
slöa och ointresserade kamrater. Utan deras
energi hade senare tiders framsteg på skilda
områden helt uteblivit. Det fordras också energi för
att ej tröttna inför den kompakta mur av
oförstånd, som många gånger kommer till synes. Men
i medvetandet om att ha bidragit till hela sin
klass höjande blir även den tyngsta arbetsbörda
lätt. Har man sedan en okuvlig tro på det
rättas slutliga seger, sporrar denna till ytterligare
ansträngningar. I organisationen har rättens frö
grott. Plantan kan föra en tynande tillvaro, men
den kan aldrig dö. Den tillföres ständigt ny
livskraft. Av den svagaste planta kan bli det
största träd.
Vårda ditt medlemskap! Det är varje
arbetares plikt att tillhöra sitt facks
organisation. Den som ej är med oss är
emot oss. Fullgör dina skyldigheter och
fordra dina rättigheter.
Kapital och arbete.
Arbete utan kapital kan skapa kapital, ty så
ha alla kapital uppkommit, men kapital utan
arbete är ingenting. Detta fick jag lära, men
ganska sent. Min far anlade ett gjuterl och kom
till en förmögenhet som jag ärvde. Jag fortsatte
rörelsen och blev mycket rik. Jag hade kastat
mig in i stora leveransföretag och skulle i
början av 60-talet leverera järnmaterial till
statsbanorna. Arbetarna gjorde strejk, och hela
förmögenheten stod på spel, ty en konkurrent
lockade arbetarna ifrån mig. Då insåg jag
kapitalets vanmakt och erkände arbetet såsom
varande drivkraften, vilken gav kapitalet dess makt.
Under de bekymmersamma dagar, jag då
genomlevde, öppnades mina ögon för sanningen, nu när
jag själv stod på väg att bli fattigare än någon
av mina arbetare, och jag fann mig vara en tjuv.
Dessa maskiner och byggnader jag ärvt av min
far, hade ju dessa arbetares fäder arbetat ihop
åt honom; vad var naturligare än att de alla
voro arvtagare och delägare till det kapital de
skapat. Jag erkände det, sammankallade
arbetarna och förklarade dem alla vara delägare i
gjuteriet som de skapat med alla dess ägodelar
i löst och fast. Vi hade realiserat associationen
och vi ha blomstrat i tjugo år.
(Utopier.) August Strindberg.
Höga och låga arbetslöner.
För någon tid sedan publicerade
socialstyrelsen det definitiva resultatet av
en undersökning angående
löneförhållandena inom näringslivet. Undersökningen
omfattar åren 1913—1922 och resultatet
är i mer än ett avseende intressant. Man
får här se de stora divergenserna i
löne-avseende inom olika näringsgrenar,
varvid ej sällan de icke yrkeslärda åtnjuta
större inkomst än de yrkeslärda. Av en
nivellering härutinnan märkes inte ett
spår. Vad som är mest i ögonen
fallande är att arbetarna inom vad man skulle
kunna kalla konsumtionsindustrierna i
regel åtnjuta högsta avlöningen. Som en
regel synes också vara att
exportindustrins arbetare äro lägst avlönade. Den
industri alltså, som för landet har största
betydelsen, betalar sina arbetare sämst.
Några siffror ur socialstyrelsens
utredning skall styrka detta påstående. I
nedanstående tabell äro några stickprov
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
