Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEXTILARBET AREN
bekanta för sina tillverkningar av
uniforms-, överrocks- och kostymtyger.
Av landets alla yllefabriker uppvisar
Malmö yllefabriksaktiebolag det största
tillverkningsvärdet. Företaget grundades
år 1866 och driver utom sin rörelse i
Malmö en klädesfabrik vid Furulunds
mu-nicipalsamhälle av Malmöhus län,
varjämte även Stockholms
yllefabriksaktie-bolags anläggningar av firman mot
arrende disponeras för yllefabrikation.
Betydande fabriksföretag inom
yllebranschen äro vidare bl. a. Göteborgs
kam-garnsspinneriaktiebolag, Aktiebolaget
La-na, Göteborg, Kilsunds aktiebolag,
Aktiebolaget Kamgarn och Aktiebolaget Borås
klädningstygsfabrik, alla i Borås,
Wallbergs fabriksaktiebolag, Halmstad,
Aktiebolaget Skånska yllefabriken,
Kristianstad, Aktiebolaget Fors ullspinneri,
Nyköping, samt Sahlströmska fabrikens
aktiebolag, Jönköping, vilket sistnämnda
företag såtillvida skiljer sig från de
föregående, att rörelsen så gott som uteslutande
avser förädling av inlämnat löngods.
Sitt råvarubehov ha yllefabrikerna
alltsedan sitt första framträdande till
större delen måst tillgodose genom import.
Visserligen ha på skilda tider ganska
omfattande försök gjorts att förädla och
utvidga Sverges egen ullproduktion för att
därigenom göra ylleindustrin mindre
beroende av utlandet. I stort sett ha
emellertid ifrågavarande ansträngningar icke
lett till bestående resultat. Den på
1700-talet med iver bedrivna inplanteringen av
vissa finulliga fårraser, såsom särskilt
merinos, visade sig sålunda i huvudsak
förfelad, alldenstund de införskrivna
fåren ej tålde klimatet eller ock hastigt
uppblandades med inhemska raser. Större
framgång vann däremot fåraveln, sedan
man med 1800-talet började lägga vikt
mera vid den producerade ullens mängd
än finhet och de för landet lämpliga
grovulliga fårslagen därmed kommo till större
utbredning. Sin höjdpunkt upnådde den
inhemska fåraveln omkring år 1870, då
fårstammen i runt tal beräknats till 1,6
milj. får. Sedermera har fårskötseln i
Sverge liksom i Europas övriga
kulturländer så småningom avtagit i betydelse och
omfattning, vilket inses därav, att medan
yllefabrikationen och därmed
ullförbrukningen starkt ökats, har fårantalet inom
riket sjunkit till omkring 0,9 milj.
Tillläggas bör dock, att fårskötseln å vissa
trakter inom landet, såsom exempelvis
Gotland, allt fortfarande hålles vid makt,
samt att särskilt engelska fårslag icke
utan framgång införts till den inhemska
stammens förädling.
Arbetaresemestern i
Sverige.
Centralförbundet för Socialt Arbete
har hållit årsmöte i Stockholm. Därvid
höll byråchefen i Socialstyrelsen B.
Nyström ett föredrag om Arbetaresemester.
Efter att ha redogjort för frågans
internationella behandling, varvid tal. bl. a.
erinrade om det förslag, som väckts av
arbetarerepresentanten i Internationella
ar-betsbyråns styrelse, hr Arvid Thorberg,
om semesterfrågans upptagande på den
förestående arbetskonferensen, övergick
tal. att skildra semesterförhållandena i
Sverge.
Från att väsentligen ha varit en
förmån för statens befattningshavare i
högre ställning har rätten till semester
utsträckts till allt fler grupper av
befattningshavare. 1913 års riksdag beslöt
till
erkänna daglönare vid flottans varv
semester och därefter har sådant
tillgodokom-mit även andra arbetaregrupper i statens
tjänst. Även alla arbetare i
kommunernas tjänst äro numera nära nog i regeln
tillförsäkrade semester. Vad arbetare i
enskild verksamhet beträffar har
utvecklingen de senare åren gått mycket fort.
Vid en undersökning 1905 åtnjöto endast
8,958 arbetare i industri och hantverk
eller 2,6 proc. semester. År 1917 hade
denna siffra stigit till 69,462 eller 15,8
procent, och 1919 till nära 112,000.
Anledningen till denna hastiga utveckling
ligger delvis i de goda konjunkturerna och
arbetarepartens starka ställning dessa år.
Givetvis ha även vågslagen från
revolutionerna och revolutionsstämningarna på
kontinenten inverkat. Avgörande torde
dock i sista hand ha varit en
åsiktsföränd-ring i fråga om arbetaresemesterns
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
