Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
63
derborg förklarade i anledning härav
underhandlingarna avbrutna.
Påföljande dag, den 20 december,
sammanträdde överstyrelsen för Sveriges
Textilindustriförbund och fattade därvid
beslut om lockout vid samtliga till
förbundet anslutna textilfabriker med
verkställighet den 2 januari 1925. Den sålunda
beslutade lockouten berör omkring 140
fabriker med cirka 28,000 arbetare.
Det gick hastigt och lustigt, skulle
man kunna säga, att fatta lockoutbeslutet.
Inga tidsödande procedurer eller
formaliteter voro erforderliga. Man kunde ej
godvilligt få fram en uppgörelse med
sänkta löner och — man lät klubban falla,
tungt och obevekligt, som man tror.
Lockoutbeslutet var emellertid endast ett
plagiat. Endast ett par dagar förut hade
nämligen Sveriges Verkstadsförening
fat
tat likartat beslut och under samma
betingelser; dock med den skillnaden, att
arbetsgivareparten först förklarade sig
vilja godkänna status quo i lönefrågan.
Denna lockout beräknas omfatta omkring
40,000 arbetare.
För arbetarna gäller det att med sådan
enighet och värdighet, som anstår
organiserade arbetare, upptaga den kastade
stridshandsken; dock utan att förbise
förefintliga möjligheter för stridens
biläggande. Men har man på arbetsgivaresidan
invaggat sig i den tron, att den vid
underhandlingarna åtrådda lönereduceringen
skall falla som en god och mogen frukt
under trycket av den proklamerade
lockouten, då har man räknat fel, åtminstone
så till vida, att den frukten kommer att
bliva oerhört dyrbar, sur och frän.
FRÅN FÖRBUNDSOMRÅDET
Göteborg.
Sedan textilindustrin här i Göteborg och
Mölndal en lång tid haft goda konjunkturer har nu
en omsvängning inträtt. De försämrade
konjunkturerna nådde, skulle man kunna säga, sin
höjdpunkt omedelbart före nuvarande avtals
uppsägning. Huruvida denna försämring haft något
samband med avtalsuppsägningen är svårt att
avgöra, men nog förefaller det som om det skulle
vara sä.
Vid de flesta fabriker har arbetstiden varit
inskränkt. I en del fall till endast fyra dagar i
veckan. Vid de större fabrikerna, Krokslätt,
Gamlestaden och Mölnlycke, har driften pågått nästan
normalt; endast inom en del avdelningar har
inskränkning skett. Sedan Svenska
arbetsgivareföreningen på grund av tvisten vid Malkus
Holmquists fabriker i Halmstad givit
textilfabrikanterna tillstånd företaga lockout, synes ett
förbättrat konjunkturförhållande åter börjat inträda.
Man skulle nästan kunna påstå, att lockouthotet
varit det trollspö, som hjälpt textilfabrikanterna
att utöka arbetstiden. Sedan
lockoutproklamationen utsänts har nämligen nästan samtliga
fabrikanter utsträckt arbetstiden och icke nog härmed,
man har även vid de flesta fabriker dels uttagit
den övertid, som enligt arbetstidslagen medgives,
dels har man genom hänvändelse till arbetsrådet
begärt licens för ytterligare övertid, vilket också,
i de fall detta begärts, lyckats.
Textilfabrikanterna ha sålunda ingen anledning att klaga över
att denna arbetstidslag icke är tänjbar.
Nu ha vi återigen en lockout på halsen. Den
första arbetsdagen på det nya året skola hjulen
i fabrikerna stå stilla. Huru länge är svårt att
avgöra. Det blir alltså en strid inom
textilindustrin, som skall inleda det nya arbetsåret.
Borås.
Den svenska textilindustrin lever med en
synnerligen svagt flämtande livslåga och lyckas det
icke arbetsgivarna att ytterligare pressa ned
arbetslönerna, inträder döden, bums och
oåterkalleligt. Sådant är konceptet efter vilket Borås
Tidning utlägger texten för sina läsare, vilka till
större delen utgöras av textilarbetare. De
abnorma valutaförhållandena och låga lönerna i
Tyskland, Tjeckoslovakiet och Frankrike, samt den
engelska dumpningen gör, att den svenska
textilindustrin icke har förmåga att konkurrera med
dessa länders textilindustri, utan måste inskränka
driften, helt eller delvis, heter det vidare.
Det kan vara av intresse konstatera hur detta
påstående stämmer in på förhållandena i Borås.
Det är visserligen sant att vid en del fabriker,
såsom Åkerlunds Spinneri A.-B., Viskabergs Väveri
och Manufaktur A.-B. Svea, arbetet pågår endast
fem dagar i veckan; samma är förhållandet vid
ett par mindre avdelningar vid trikåtrustens
fabrik, men vid övriga fabriker arbetas full tid
och i stor utsträckning i forcerat tempo. En del
arbetsgivare uttaga den i lag tillåtna övertiden.
I stort sett kan man sålunda påstå, att
textilindustrin i Borås arbetar i stil med vad som kan
anses vara normalt, ty även under s. k. normala
tider kan det inträffa att vissa fabriker i brist
på order måste inskränka driften under längre
eller kortare tidsperioder. Mången anser att
orsaken till textilindustrins hastiga arbetstakt för
ögonblicket är beroende på att arbetsgivarna
befara konflikt på nyåret och att man därför vill
ha tillgång på sä stora lager som möjligt. Denna
uppfattning har med säkerhet ett visst fog för
sig. Vore ställningen så hopplöst dålig, som Borås
Tidning och andra borgerliga tidningar vill låta
påskina, att det är omöjligt för de svenska
textilfabrikanterna att sälja sina alster på grund av
utländsk konkurrens, sä torde man väl 1
rimlighetens namn icke ha användning för några
stör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
