Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEXTILARBET AREN
re lager. Ingen vill förneka att den svenska
textilindustrin pressas oerhört under den utländska
konkurrensen, men därifrån och till det hopplösa
tillstånd, som arbetsgivarna och deras drabanter
skissera upp, är steget långt. I själva verket
torde det vara så, att textilindustrin står sig
relativt gott jämfört med de övriga industrier, vilka
för sin verksamhet i större eller mindre
utsträckning äro beroende av utländsk konkurrens.
Tillgängliga siffror visa i detta avseende en hel del.
För Borås’ vidkommande erbjuder Borås
taxeringskalender åtskilligt av intresse i detta ämne.
Den visar nämligen, att de olika fabriksföretagen,
liksom textilindustrins målsmän, ståtar med
inkomstsiffror som ingalunda äro av det
blygsammaste slaget, för så vitt de icke skola ses mot
bakgrunden av kristidens gulasch- och
jobbarvinster. Dessa vinster motivera under inga
förhållanden att textilindustrins arbetare måste
svält-avlönas för att industrin skall leva.
Apropå svältlöner, finns det nog arbetsgivare
som påstå sig ömma för arbetarna och medgiva
att lönerna äro för låga, men med hänsyn till
industrins svåra läge kan man icke betala mer,
hur gärna man än ville. Andra åter ha mage
påstå att arbetarnas löner visst icke äro för låga,
snarare tvärtom. En boråsfabrikant har sålunda
gjort den häpnadsväckande upptäckten att en del
fabriksflickor äro klädda i silkesstrumpor, vilket
enligt hans uppfattning bevisar, att arbetarnas
löner äro så avvägda, att den av arbetsgivarna
föreslagna lönereduceringen av 10 procent mer än
väl är motiverad. Vi fä erkänna att vi icke
ingående studerat fabriksflickornas ben •—- vilket
vid närmare eftertanke var dumt, då ämnet
onekligen är angenämt — varför vi icke kunnat
kontrollera huruvida avslöjandet överensstämmer med
verkligheten. I varje fall tillåta vi oss högst
allvarligt betvivla att man med stöd av en sådan
iakttagelse kan bedöma textllarbeterskornas
ekonomiska ställning. Vi ha i anledning härav på
annat sätt sökt göra oss underkunniga om detta
förhållande. I detta syfte ha vi bläddrat igenom
ovannämnda taxeringskalender, vilken upptager
alla inkomsttagare ned till 3,000 kr., men icke
kunnat upptäcka en enda textilarbetare. Vidare
ha vi pejlat en del av fattigvårdsstyrelsens
ledamöter och därvid erhållit upplysningar, vilka med
större anspråk pä tillförlitlighet kunnat tjäna som
värdemätare på den ställning som textilarbetarna
i ekonomiskt avseende för närvarande intager.
Förhållandet är nämligen att ett flertal av de
tillfälliga understödstagarna äro att finna bland
textilarbetarna, dä dessa icke ha möjlighet att leva
på den lön, som för närvarande utgår. Detta är
fakta som tala sitt tydliga språk.
Textilarbetarnas’ intresse för närvarande är
självfallet koncentrerat kring den stundande
avtalsuppgörelsen. Man undrar och gissar,
kalkylerar och gör beräkningar, utan att kunna komma
till något resultat, helt naturligt för övrigt vid
sakens nuvarande läge.
Man har tvistat om huruvida det var klokt att
från vår sida uppsäga avtalet. En god sak har
det åtminstone fört med sig, den nämligen, att
intresset bland medlemmarna för organisationen
avsevärt höjts, vilket kanske i sinom tid kommer
att sättas på hårda prov. Det är ju visserligen
för ögonblicket omöjligt att yttra sig om utgången
av den dragkamp, som för närvarande pågår
mellan parterna, men vill man sysselsätta sig med
sannolikhetsberäkningar synes det som om
arbetsgivarna till varje pris önska fä en strid till stånd,
och dä tarvas det icke bara intresse utan också
en målmedveten vilja till kamp och en obrottslig
solidaritet, om det icke skall lyckas arbetsgivarna
att göra textilarbetarekären till ett
trasproletariat.
Malmö.
Någon nämnvärd förändring rörande
arbetstill-gången vid härvarande textilfabriker har ännu ej
inträtt. Endast ett fåtal permitteringar har
förekommit. Vid arbetsförmedlingen voro den sista
november endast 4 manliga och 11 kvinnliga
textilarbetare anmälda. Vid de olika trikåfabrikerna
har man fortfarande svårigheter med att hålla
arbetet jämnt igång. Tidvis forceras arbetet till det
yttersta; tidvis har man ingenting att göra.
Frampå nyåret blir av allt att döma arbetstillgängen
sämre inom denna gren av industrin.
För övrigt klagar fabriksledningen över
svårigheterna att avyttra sina varor, beroende icke
endast på konkurrens från utlandet utan även de
olika fabrikerna emellan.
Enligt kungörelse i dagspressen har styrelsen
för Malmö Yllefabriks Aktiebolag den 24
november beslutat öka bolagets aktiekapital med kronor
2,007,000: — medelst utgivande av 223 nya aktier,
vardera å kr. 9,000: — till parikurs. Det
förutvarande aktiekapitalet utgjorde kr. 3,600,000: —.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
