Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
5
Danmark, Norge och Finland. Siffrorna
angiva prishöjningen i procent sedan år
1914.
Prishöjning sedan juli
1914
Jan. 24 Juli 24 Jan. 25
Sverge. % % %
Matvaror ............... 62 55 71
Beklädnad .............. 92 92 92
Bostad ................. 78 78 86
Bränsle och lyse...... 81 82 81
Skatter ............... 101 73 70
övriga utgifter . . . .. . 87 83 83
76 71 78~
Prishöjning sedan juli
1914
Jan. 24 Juli 24 Jan. 25
Danmark. % % %
Matvaror ............... 94 100 115
Beklädnad .............. 154 167 177
Bostad ................. 60 70 70
Bränsle och lyse....... 188 198 177
Skatter ............... 154 148 148
Övriga utgifter . .. .. . 107 107 107
109 114 121
Prishöjning sedan juli
1914
Dec. 23 Juni 24 Dec.24
Norge. % % %
Matvaror .............. 126 140 174
Beklädnad .............. 129 141 157
Bostad ................. 73 76 76
Bränsle och lyse....... 158 174 161
Skatter*) ............... — — —
Övriga utgifter . ...... 146 152 161
134 145 166
Prishöjning sedan juli
1914
Jan. 24 Juli 24 Jan. 25
Finland. % % %
Matvaror ........... 989 952 1030
Beklädnad ....... 938 936 944
Bostad ............. 881 1063 1065
Bränsle ............ 1406 1363 1351
Skatter............. 2284 2284 2214
1055 1051 1099
Första halvåret 1924 sänktes
kostnaderna i Sverge med cirka 3 proc, medan
*) Skatterna äro inräknade i de olika
utgiftsposterna.
de stego i Danmark med 2 å 3 proc, och
i Norge med 4 å 5 proc. I Finland
förblevo de ungefär oförändrade. Andra
halvåret stego kostnaderna i samtliga
länder, ehuru något olika: i Norge med 8 å 9
proc., i Sverge och Finland med cirka 4
proc, och i Danmark med väl 3 proc.
Stegringen för hela året 1924 utgjorde: cirka
1 proc, i Sverge, cirka 4 proc, i Finland,
cirka 6 proc, i Danmark och 13 å 14 proc,
i Norge.
Hur franska arbeterskor
ha det.
Det lär finnas omkring 150,000 arbeterskor av
alla yrken i Paris. Talrikast äro les ouvrières de
debors.
Så kallas de arbeterskor, som icke ha medel
att etablera sig själva, som arbeta utom sina hem,
än 1 statens fabriker, än för enskildas räkning,
d. v. s. i verkstäder. Till denna kategori ansluta
sig likaledes de, som göra ”des journées
bour-geoises” (dagsverken i hemmen, i familjerna),
nämligen en stor del sömmerskor, tvätterskornas
biträden och brödutbärerskorna.
Att räkna alla de arbeterskor, som ha sin
verksamhet utom sina hem, skulle vara en nära nog
omöjlig uppgift.
Med undantag av metallbranschen finns i
våra dagars Paris få verksamhetsområden, som icke
exploatera kvinnlig arbetskraft, antingen
uteslutande eller i konkurrens med den manliga.
Bland Paris arbeterskor existerar en sorts
hierarki, som baserar sig på arbetets större eller
mindre renlighet. De, som bilda aristokratin, äro
modisterna, klädsömmerskorna,
korsettmakerskor-na, linnesömmerskorna etc.
Gå vi nedifrån och uppåt, ha vi först de sämst
lottade: arbeterskorna i statens fabriker, såsom
cigarrmakerskor, tändsticks- och
spinneriarbeter-skor samt diverse bruks kvinnliga arbetskraft.
Dessa äro verkliga proletärer, de mest
beklagansvärda av den stora världsstadens invånare, de
mest olyckliga, fysiskt och psykiskt undermåliga,
uppväxta i trånga, osunda bostäder i kontakt med
grovheter och cynism.
Fabriksarbeterskan är ofta givmild och ömsint,
färdig att i nödens stund hjälpa sina kamrater och
villig att giva ut sin sista sou för att lindra
nöden hos andra. Trots sin okunnighet och fysiska
efterblivenhet äger hon ett obestridligt företräde
framför kvinnan från landet, som är känslolös,
snål, tvär och ogenomtränglig för medlidande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
