Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEXTILARBETAREN
av större betydelse under 1830-talets
senare del. Bland de viktigaste företagen
från denna tid äro att nämna Bohnstedt
och Bergmans spinneri i Stockholm, vilket
exempelvis år 1839 kom främst bland
rikets bomullsspinnerier med en tillverkning
av 361,000 skålpund garn, vidare
Strömma spinneri vid Karlshamn i Blekinge län,
Nääs spinneri i Älvsborgs län,
Anders-torps spinneri i Hallands län, samt
Rosen-dahls spinneri i Göteborgs och Bohus län.
Under de följande årtiondena framträdde
åtskilliga nya spinnerier, som i vissa fall
snart överflyglade de äldre
inrättningarna. Sådana voro exempelvis Rosenlunds
och Gamlestadens spinneri i Göteborg,
Strömsbro vid Gävle, Rydals i Älvsborgs
län samt ett flertal spinnerier i och invid
Norrköping. Beträffande Norrköping
gäller, att liksom staden redan var
medelpunkten för Sverges yllemanufakturer, så
blev den under 1800-talets senare del även
en huvudort för bomullsindustrin. I
sistnämnda hänseende har den dock erhållit
en allt farligare medtävlare i den kraftigt
uppblomstrande bomullsfabrikation, som
samtidigt uppvuxit i Borås och trakten
däromkring.
Tidpunkten för Borås-industrins
uppkomst kan förläggas till år 1834, då
hemmansägaren Sven Eriksson i förening med
tvenne medintressenter grundade
Rydbo-holms konstväveribolag för tillverkning
av finare bomullsvävnader. Eriksson
hade tidigare drivit en omfattande
förläggareverksamhet med bomullsvävnader, en
verksamhet, som sedan gammalt var
karaktäristisk för de Borås omgivande
häraderna med deras högt uppdrivna
hemindustri. I äldre tider var det företrädesvis
ull och lin, som av förläggarna utdelades
i bygderna för spinning och vävning, men
även bomullsvävnader tillverkades i icke
ringa omfattning. Av särskilt stor
betydelse blev bomullsvävningen genom Sven
Eriksson, som införskrev stora partier
bomullsgarn för utlämning till hemvävnad,
och övergången till det nya materialet
skedde så mycket hastigare, som allmogen
fann bomullsgarnet lättare och
behagligare att väva än ull- och lingarnet. Man får
en föreställning om betydelsen av
ifrågavarande hemindustri genom de dåtida
tullkamrarnas i Borås och Ulricehamn
uppgifter rörande kvantiteterna av till andra
delar av riket förpassade vävnadsproduk-
ter. Redan under perioden 1836/1840
redovisas dessa kvantiteter till ej mindre än
2,341,393 meter och 980,054 stycken i
medeltal pr år, medan motsvarande
tillverkning vid rikets bomullsfabriker stannade
vid 640,622 meter och 73,494 stycken.
Härvid bör dessutom observeras, att de för
hemvävnaderna angivna talen endast
beröra sådana vävnader, som förts till
försäljning utom Älvsborgs län, och att
tillverkningen följaktligen i sig själv varit
avsevärt större än utförselsiffrorna giva
vid handen. Proportionen mellan ”de sju
häradernas” hemvävnad och
fabrikstillverkningen av bomullsvaror undergick väl
så småningom en förskjutning till
fabrikernas förmån, men ännu vid tiden
omkring år 1860 kan jämvikten anses vara
ungefärligen bibehållen. Under åren 1856
/1860 förpassades sålunda i medeltal per
år 6,693,761 meter och 1,430,969 stycken
hemvävt bomullstyg, varemot stod en
motsvarande fabrikstillverkning av 8,143,767
meter och 88,549 stycken. Sedermera har
väl fabriksproduktionen av
bomullsvävnader avgjort överflyglat hemslöjden å
området, vilket dock icke hindrar, att
för-läggarverksamheten i Boråstrakten
alltjämt blomstrar, och att hemvävnaden av
bomullsvaror fortfarande representerar
ett högst betydande årligt värde.
Det av Sven Eriksson grundade
Ryd-boholms konstväveriaktiebolag hade,
såsom namnet angiver, som ursprunglig
uppgift att tillverka vävnader. Garnet, som
härvid förbrukades, hämtades från början
till huvudsaklig del utom landet, då de
befintliga bomullsspinnerierna dels
huvudsakligen tillverkade blott grövre
garnnummer, dels ej förmådde fylla fabrikernas
och hemindustrins hela gemensamma
garnförbrukning. Omsider tog emellertid
Eriksson på 1850-talet initiativet till ett
nytt företag, Rydals
manufakturaktiebolag, stiftat för spinning av bomull.
Ungefär samtidigt företog Eriksson en
betydande utvidgning av den äldre rörelsen, i
det ett nytt bomullsväveri inrättades vid
det tidigare inköpta Viskafors, vilket
sedermera tillöktes med ett spinneri.
Det av Sven Eriksson givna föredömet
har under 1800-talets senare årtionden lett
till en storartad efterföljd. Den ena
väv-nadsförläggaren efter den andra har
upprättat egen fabrik, i vanligaste fall för
bomullstillverkningar, och samtidigt ha
åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
