Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
7
Sverges Textilindustri i nyare tid.
ii.
Otillräckligheten av Sverges egen
ullproduktion har medfört, att
yllefabrikerna i ständigt växande omfattning måst
förse sig med utländsk ull, ett förhållande,
som befordrats av besvärligheten att
insamla de små inhemska ullkvantiteterna,
vilka dessutom till finhet och övrig
beskaffenhet äro ojämna och därför svårare att
bearbeta. Jämte ull använda
yllefabrikerna för billigare tillverkningar i stor
utsträckning som råvara s. k. konstull,
vilken erhålles genom upprivning av gamla
yllevävnader, yllelump, avfall o. d.
Konstullen är i huvudsak av två slag, nämligen
schoddy, som framställes av ovalkat ylle,
trikåvaror m. m. och är den bättre sorten,
samt mungo, som erhålles ur valkade
vävnader. Dessa senare måste vid
uppriv-ningen genomgå en kraftigare process än
de ovalkade, varför konstullen i detta fall
blir kortare, mera sliten och därför
sämre. Användningen av konstull har tagit
större omfattning först under de senare
årtiondena. Till en del verkställes
yllelumpens sönderrivning vid landets egna
fabriker, men förbrukningen tillgodoses
därjämte i betydande omfattning genom
import av färdig konstull. Ull
importeras framför allt från England samt
därjämte i betydande kvantiteter särskilt från
tyska hamnar. I vilken utsträckning
ullen utgjorts av engelsk, resp, tysk produkt
eller blott varit föremål för reexport, kan
emellertid icke med stöd av tillgängliga
uppgifter avgöras.
Utom ull och konstull importera
yllefabrikerna stora kvantiter yllelump, som
sönderrives till konstull. Storleken av
denna import kan dock ej med säkerhet
fastställas, då de i handelsstatistiken
upptagna beloppen avse rikets totalinförsel
och under rubriken lump innefattas
lumpsorter, som gått till andra företag än
yllefabrikerna. Det torde emellertid icke
vara något tvivel, att den vida
övervägande delen av ifrågavarande import, som de
senaste åren rört sig omkring 2 milj, kg.,
representerats av yllefabrikernas
avverkning. Förhållandet är enahanda med
ännu en betydande införselpost, nämligen
ull
avfall, varav totalimporten år 1912
uppgick till 591,106 kg.
Den svenska ylleindustrin har sedan
1890-talets mitt gjort synnerligen
avsevärda framsteg. Tack vare förhöjningen av
produktionen med åtföljande tekniska
förbättringar och större möjligheter att
tillfredsställa allmänhetens krav på god vara
har densamma också i växande omfattning
förmått fylla den inhemska konsumtionens
behov. Visserligen importeras alltjämt
såväl ullgarn som yllevävnader, men dels
är införseln ej synnerligen stor, dels har
densamma alltsedan 1870-talet hållits
någorlunda stillastående, vilket ju med
hänsyn till den inhemska totalförbrukningens
ständiga ökning i verkligheten innebär
tillbakagång.
Den svenska bomullsindustrin befann
sig vid 1800-talets början i en
förhållandevis gynnsam ställning. Spinnmaskiner
anskaffades i avsevärd omfattning, och
den därigenom ökade garntillgången
möjliggjorde motsvarande utvidgningar inom
väveriernas tillverkning. Sedan landet
indragits i kontinentens krig, vidtog
emellertid en stark tillbakagång för
bomullsindustrin. Att anskaffa nödig råvara blev
nämligen nu förenat med stora
svårigheter, och landets allt starkare framträdande
ekonomiska svaghetstillstånd gjorde sig
även kännbart genom försämrade
avsättningsmöjligheter. Bomulls- och
linnefabrikernas sammanlagda tilverkningsvärde,
vilket exempelvis under perioden 1796/
1800 i medeltal per år uppskattades till kr.
374,045, sjönk följaktligen successivt, så
att detsamma under perioden 1811/1815
var nere vid kr. 173,231. Sedermera steg
visserligen tillverkningsbeloppet så
småningom åter, men ännu under perioden
1826/1830 stannade detsamma vid kr.
690,537 i medeltal pr år. Det bör
emellertid märkas, att de anförda siffrorna icke
innefatta de mekaniska
bomullsspinnerierna, vilka dock på 1820-talet börjat uppnå
en viss betydelse.
Tillverkningen vid
bomullsspinnerierna, vilka alla uppstått såsom en följd av
spinnmaskinens införande i landet, blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
