Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEXTILARBETAREN
i dessa försvinner, och att demokratin kommer på
avskrivning. Vidare kommer fara för hungersnöd
att uppstå.
*
”Förnöjsamhet är en dygd”, säger en gammal
sats, som antagligen formulerats av lögnens fader
i egen hög person. Ty en mera massiv osanning
får man leta efter med ljus och lykta, och för att
komma sanningen nära bör man i stället säga, att
missnöjet är den stora mänskliga dygden — den
egenskap, som skiljer oss från de andra
däggdjuren. Ett svin är nog förnöjsamt med sin lott,
blott det får sin mat på bestämda timmar; ett
lastdjur klagar ej, blott det slipper svält och stryk...
Men inte är detta — dygd!
Förnöjsamheten är en last, ty denna egenskap
bevisar blott slöhet, indolens, brist på fantasi och
initiativkraft. Om alla vore nöjda med sin lott,
skulle all kulturutveckling stanna... Det
allmänna missnöjet är utvecklingens starkast
framdrivande kraft. En vaken arbetareklass betraktar
inte förnöjsamheten som en dygd — utan tvärtom!
*
Järnvägsmännens skofabriksförening har
framlagt årsberättelse för 1924.
Under året har antalet arbetare i fabriken
minskats med 4 till 83.
Under 283 arbetsdagar ha tillverkats 234 par
skodon pr dag.
Vidare är att anteckna att under året
fakturerats skodon för kr. 1,193,912: 44 och kontant
försålts för kr. 1,206,802: 53 samt att föreningens
medlemsantal vid årets slut var 36,766 med ett
tecknat kapital av 901,060 kr., varav inbetalts kr.
779,690: 60.
Räkenskapssammandraget utvisar att vinst- och
förlustkontot balanserat å kr. 1,261,745: 37 samt
tillgångarna och skulderna vid årets slut å kr.
1,466,607: 06.
*
Enligt A.-B. Svenska Tobaksmonopolets
styrelseberättelse inlevererade bolaget under år 1924 till
statsverket något över 59 milj. kr. Under de tio
år monopolet bestått ha 472 milj. kr. inlevererats
till staten.
Vinsten har uppgått till 15,405,098 kr. På
preferensaktierna föreslås en utdelning av 10 proc,
med 1,7 milj. kr. och på stamaktierna, d. v. s. till
staten, 40 proc, med 11,6 milj. kr.
Den totala omsättningen av tobaksvaror inom
landet under 1924 har i värde hållit sig nästan
fullkomligt konstant i jämförelse med närmast
föregående år. Inom de olika varugrupperna hava
dock, liksom förut, förskjutningar förekommit.
Nedanstående "ironiska reflexioner” äro efter
amerikansk källa återgivna i Svensk
Guldsmeds-tidning.
1) Gå aldrig til] föreningsmöten ocli om du
går, så gå sent.
2) Beklaga dig alltid över att avgiften är för
hög.
3) Finn överallt fel och beklaga dig särskilt hos
sekreteraren över allting.
4) Gör aldrig dig själv några förslag utan
kritisera obarmhärtigt andras.
5) Giv aldrig råd åt någon och behåll dina
kunskaper (om du har några) för dig själv.
6) Låt aldrig övertala dig att hålla något
föredrag eller någon demonstration beträffande ditt
yrke, och om du hör att andra åtagit sig något
dylikt, så säg: ”Hm! Inte begriper han sig på
så’nt."
7) Om du råkar förstöra något av föreningens
egendom så gör Ingenting åt den saken. Den
tillhör ju inte dig och då så...
8) övertala aldrig någon att träda in i
föreningen utan tala i stället om, vad det är för en
”utmärkt” förening.
Om du följer dessa regler, så får du snart nog
vara med om föreningens upplösning eller din egen
”utsparkning”.
Varför måste arbetarna
organisera sig?
Denna fråga besvarades på sin tid av pastor
Pflüge i Zürich sålunda:
Arbetarna måste organisera sig, emedan
organisationen är det enda medlet till förbättring av
deras ställning. Den enskilde individen är
maktlös och lever uteslutande på den mäktige
arbetsköparens nåd. Genom sina fackföreningar
representera arbetarna en makt, som är oövervinnerlig.
Varför kan blott organisationen hjälpa
arbetarna? Jo, organisationen skaffar arbetarna en
högre lön och förhindrar nedsättning av bestående
arbetspriser.
När den enskilde arbetaren underhandlar med
arbetsgivaren om högre lön, kan han icke
genomdriva sin önskan, och i dåliga tider nedsättes
arbetslönen; det måste han också låta sig nöja med.
Vill han icke arbeta, träder en annan i hans
ställe. Det är sålunda icke tål om, att en
arbetare förmår att hänga sin arbetsherre.
Ställningen blir däremot en helt annan, då arbetarna i de
olika facken stå solidariskt sammanslutna.
Då först kunna de av arbetsköparen fordra
högre lön, och om han nekar och hotar med
lockout, så är faran för honom större än arbetslöshet
för arbetarna.
Genom sin organisation träda arbetarna upp
som en fullt likställd part med arbetsköparen, och
då först kunna dessa fritt underhandla och ingå
kontrakt med varandra, medan den enskilde
arbetaren icke fritt, utan tvingad av faran att svälta
ihjäl, är nödsakad att sälja sin arbetskraft till
arbetsköparen.
I många fall känner icke den enskilde
arbetaren sitt arbetes värde, och om han också gjorde
det, kan han icke med något eftertryck framställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:38 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/textarb/1925/0028.html
