Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARBE T AREN
51
fabriker äro över all beskrivning dåliga.
Ett andra märkbart faktum, som framgår
av dessa rapporter, är det ringa antalet
engelska textilfabriker, nämligen fem,
gentemot det betydligt större antalet
japanska fabriker. Men viktigare än
textilfabrikernas antal är antalet spindlar och
vävstolar och det däri nedlagda kapitalet.
Det visar sig att i engelska fabriker
finnas tillsammans 255,284 spindlar och
2,608 vävstolar, varemot i japanska
fabriker finnas 900,000 spindlar och 3,777
vävstolar. Dessutom beställdes under år 1924
för dessa japanska fabriker 300,000
spindlar och 1,400 vävstolar. Inom
kinesiska fabriker arbeta i runt tal 2 miljoner
spindlar och 8,500 vävstolar. Det i
engelska fabriker nedlagda kapitalet uppgår
till 8,300,000 taels, i japanska till
20,600,000 taels och 247,600,000 yen. De
kinesiska fabrikerna drivas med ett
kapital på 48,245,000 taels och 58,090,000
dollars. Dessa siffror giva en klar bild av
läget inom Kinas textilindustri och torde
tillrättalägga vissa oriktiga
föreställningar angående omfattningen av däri
intresserat europeiskt och amerikanskt kapital,
vilka förut kommit till synes.
Ett utdrag av en skrivelse från
generalkonsul Barton åskådliggör vilken bild
en representant för de engelska
konsulatmyndigheterna visar rörande Kina.
Redan nu betonas emellertid, att jag ej åtar
mig något som helst ansvar för däri
gjor
da meddelanden, utan endast citerar
källan. Textilarbetarna kunna själva
bedöma de meddelade fakta:
”Den modärna industrin införes i Kina
i raskt tempo, trots att förutsättningarna
härför ej finnas i landet. I Kina finnes
egentligen ej någon borgerlig lagbok, ej
någon officiell statistik, ej någon
hälsovårdsmyndighet eller yrkesinspektör,
alltså ingen framkomlig väg, på vilken det
arbetande folket kan giva uttryck åt sina
önskningar, inga tillförlitliga
statstjänstemän och ingen riksregering som kan
förläna eftertrycklig giltighet åt en allmän
lagstiftning. Den verkliga makten ligger
för ögonblicket i händerna på de skilda
provinsernas militärguvernörer, vilkas
hållning gent emot de organiserade
arbetarna å ena sidan synes dikteras av
önskan att underkuva, då
arbetareorganisationerna genom strejker och agitation äro
till förfång för de förras strategiska
rörelser och ekonomiska maktmedel eller, å
andra sidan ingiva
arbetareorganisationerna mod, då de tro att dessa kunna vara
tjänliga för de förras egna politiska
syften. Exempel på denna olika hållning
utgöra de nyligen företagna avrättningarna
av arbetareledare genom Wu Pei-Fu i
Central-Kina och det moraliska stöd som
D:r Sun Yat-Sen i Zwantung och Lu
Yung-hsiang låtit komma socialister och
kommunister till del. En början är i
varje fall gjord.”
Sverges textilindustri i nyare tid.
IV.
I jämförelse med ylle- och
bomullsindustrierna intager linne-, hamp- och
jutefabrikationen en mera blygsam ställning
inom landets näringsliv. Vad nu närmast
beträffar linnetillverkningen, så har
visserligen sådan förekommit i Sverge sedan
urgammal tid och är även såtillvida att
betrakta såsom en äkta svensk industri,
som landet delvis väl ägnar sig för
framställning av den behövliga råvaran.
Tillverkningen av linne förblev emellertid
ända fram på 1800-talet så gott som
uteslutande hemindustri, om också något
lingarn anskaffades och förbrukades av
bom
ullsfabrikerna för vävning av exempelvis
dräll, damast och vissa halvlinnevävnader.
Försöken att upptaga fabrikation av
linnevaror gingo tillbaka till frihetstidens
allmänna strävanden på det industriella
området. Att man under äldre tider dock
i stort sett misslyckades vid
ifrågavarande försök, äger sin främsta och
naturligaste förklaring däri, att allmänheten
själv framställde sitt linne och alltså ej
behövde inköpa fabriksvaror. Under en
mera framskriden tid tillkom en annan
faktor, nämligen den storartade
utvecklingen av hemslöjden för avsalu,
varige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
