Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEXTIL ARBETAREN
nom fabrikerna utsattes för en svår
konkurrens. I sin berättelse över rikets
fabriker och manufakturer år 1830
framhåller sålunda kommerskollegium, att
hemindustrin syntes vilja taga
överhanden över såväl bomulls- som
linnefabrikationen. Förhållandet ägde, enligt kollegii
mening, sin huvudsakliga grund däri, att
fabrikanterna, som hade att underhålla en
mängd arbetare och betala skatt till
staten, icke kunde försälja sina varor till
samma låga pris som de enskilda
hushållen, där vävnadsarbetet utfördes under
ledighet från andra göromål och liten eller
ingen arbetskostnad därför behövde
beräknas. För bomullsindustrins
vidkommande blev väl den senare utvecklingen
en helt annan, än den kommerskollegium
fann sannolik år 1830, men dess
iakttagelse rörande linnetillverkningen kom
däremot att få desto långvarigare
giltighet. Härtill bidrog icke minst just
bom-ullsfabrikationens starka framväxt med
den åtföljande övergången inom allmänna
förbrukningen från linne- till
bomullsväv-nader. Det kan sålunda i allmänhet
sägas, att någon fabrikstillverkning av
egentliga linnevävnader i Sverge icke
förekommit i nämnvärdare omfattning före
1800-talets mitt, och den början, som då
gjordes, ledde icke heller den på länge till
någon mera påtaglig framgång. Den
fa-briksmässiga linneindustrin
representerades också tills vidare endast av ett
särskilt företag, nämligen det 1847
igångsatta Almedahls linspinneri vid Göteborg,
vilken anläggning efter några år även
försågs med väveri. I anslutning till den
officiella statistiken är värdet av nämnda
fabriks vävnadstillverkning t. o. m. år
1860 inräknat i bomullsväveriernas
tillverkningsvärde. Det särskilda värdet av
företagets garnproduktion uppgick under
åren 1847/1850 i medeltal till 20,199 kr.
samt var under perioden 1856/1860 uppe
vid 125,683 kr. i medeltal årligen.
Bortser man från den egentliga
linne-vävnadstillverkningen, fanns emellertid
sedan gammalt en industri med lin eller
hampa som råvara, som bedrevs vid
särskilda fabriker, nämligen tält- och
segel-dukstillverkningen. Under perioden 1831/
1835 redovisades dessa fabriker i
medeltal till 9 stycken med 472 arbetare och
193,194 kronors tillverkningsvärde. Så
småningom steg ifrågavarande värde
liksom även arbetareantalet, så att
desamma under åren 1856/1860 utgjorde resp.
535,828 kr. och 575, varemot fabrikernas
antal vid samma tid var nere vid 6
stycken.
Såsom tidigare påpekats, uppstod den
första modärna svenska linnefabriken på
1840-talet, då Almedahls linspinneri
trädde i verksamhet. Anläggningen, som
snart utvidgades med bl. a. väveri, färgeri
och appreturverk, övertogs 1856 av
Almedahls fabriks aktiebolag och är allt
fortfarande att räkna såsom en av de allra
främsta fabrikerna inom sin bransch.
Bland de företag, som sedermera satts i
gång för linnefabrikation, äro såsom de
mest betydande att nämna
Holma-Helsing-lands linspinneri- & väveriaktiebolag i
Gävleborgs län och Dalsjö fors
väveriaktiebolag, Älvsborgs län. Därjämte bedrives
emellertid en betydande linnetillverkning
vid de från 1830-talet härstammande
Jon-sereds fabriker vid Göteborg, liksom även
en eller annan av ylle- och
bomullsfabrikerna i någon mån framställa linnevaror.
Vid Jonsered tillverkades under äldre
tider huvudsakligen segel- och tältduk, men
så småningom har verksamheten såtillvida
omlagts, att den numera omfattar
produktion av både bomulls-, linne-, hampa- och
jutevaror.
Ser man på en tillverkningsgren, som
ursprungligen upptagits i samband med
linnefabrikationen, och som med hänsyn
till arbetsmetoder och råmaterial står
densamma nära, kan särskilt vid dess tidigare
framträdande en vida hastigare
utveckling iakttagas än i fråga om
linnetillverkningen. Den industri, som här åsyftas,
eller jutefabrikationen, kan nämligen
praktiskt taget anses ha trätt i verksamhet
först med 1890-talet, om ock mindre
partier jutegarn tidigare började importeras
för fabriksändamål. De två första med
jute eller huvudsakligen jute som råvara
arbetande företagen i Sverge voro
Skandinaviska jutespinneri- och
väveriaktiebo-laget, Oskarsström, samt Svenska
jutevä-veriaktiebolaget, Södertälje (sistnämnda
företag är numera nedlagt), båda
grundade år 1889. Sedermera eller år 1896
har ännu en jutefabrik öppnats, nämligen
i Hälsingborg av Skånska
jutefabriks-aktiebolaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
