Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEXTILARBETAREN
ting annat hade emot den sökande än hans
för ringa ålder för en så krävande
befattning. Härtill lärer Schmitz ha svarat,
att ”detta fel ju minskas från dag till
dag”.
Greven lär ha funnit svaret så
träffande, att han genast engagerade Schmitz,
som den 25 april 1874 tillträdde sin nya
befattning.
I skrivelse till regeringen av den 30
juli 1866 anhöllo greve Sten Lewenhaupt,
grosshandlare Edw. Engström m. fl. om
godkännande av ett bifogat förslag till
bolagsordning för Malmö Yllefabriks
Aktiebolag. Den 16 augusti samma år
godkändes bolagets ansökan att i Malmö stad få
anlägga fabrik för tillverkning av
yllevaror. Den 8 april 1867 sammanträdde
bo-lagsstiftarna första gången och
konstituerade bolaget. Till bolagsstyrelsens
ordförande och fabrikens disponent-direktör
utsågs greve Lewenhaupt. Av det
fastställda aktiekapitalet, 300,000 Rdr. Rmt., var
större delen inbetald. För 80,000 Rdr.
Rmt. inköptes i kvarteret Lybeck i Malmö
några gamla fabriksbyggnader med
inventarier. Restaurering av dessa byggnader
jämte inköp av maskiner vidtog
omedelbart och redan på sommaren 1867 kunde
fabriksdriften börja. Påföljande år
uppgick fabrikens omsättningsvärde till
omkring 500,000 Rdr. Rmt. År 1870
tillbyggdes och utvidgades fabriken.
Hand-stolsvävningen upphörde och ersattes med
maskinstolsvävning. År 1871 uppgick
omsättningen till närmare 600,000 kronor,
men sjönk de närmast kommande åren
rätt betydligt. På hösten 1874 avgick
greve Lewenhaupt såsom ledare för
fabriken och efterträddes av Aug. Schmitz, då
23 år gammal. Antalet arbetare, som vid
fabriksdriftens början var 180, uppgick
år 1874 till 230 och omsättningen till
468,560 kronor. År 1887 uppgick antalet
arbetare till 368 och tillverkningsvärdet
till 1,176,960 kronor.
Den 7 mars 1888 ödelädes fabriken av
eldsvåda. Anläggningen var emellertid
väl försäkrad, varför någon ekonomisk
förlust ej uppstod. Att fabriksdriften
dittills lämnat god vinst framgår därav, att
utdelningen till aktieägarna för det år, som
eldsvådan ägde rum, ej allenast kunde
bibehållas vid samma höjd som föregående
år, utan därjämte kunde de gamla
aktierna å 1,500 utan tillskott av aktieägarna
utbytas mot nya å 4,500 kronor. Härmed
uppgick aktiekapitalet till 900,000 kronor.
Den 25 april 1888 beslöt
bolagsstyrelsen att fabriken skulle återuppbyggas. Så
skedde och de genom branden arbetslösa
arbetarna, vilka kunde sysselsättas vid
återuppbyggandet, erhöllo arbete, övriga
arbetare erhöllo halv veckolön. På våren
1889 kunde den nya fabriken tagas i bruk.
Påföljande år var fabrikens
tillverkningsvärde 2,172,386 kronor. År 1916
uppnåddes ett värde av 10,000,000 kronor.
Efter branden i Malmö uppbyggdes en
filial-faJbrik i Furulund, huvudsakligast för
ulltvättning, färgning och appretering, men
sedermera utbyggd även för väveri med
omkring 250 vävstolar samt för
ullkam-meri. År 1900 inköpte bolaget av
Manufakturaktiebolaget dittills ägda
fabriks-fastigheter i kvarteret Spinneriet samt år
1910 även återstående fastigheter i
samma kvarter. I detta kvarter är fabrikens
kamgarnsspinneri nu förlagt. År 1913
inköptes Varbergs Yllefabrik, vilken
inrättats till bomullsspinneri. Bolaget,
som nu vid full drift torde kunna
sysselsätta cirka 1,800 arbetare, kan
sålunda vid egna fabriker framställa alla
för sin klädestillverkning erforderliga
materialprodukter.
Nu något om den man, som i över fem
decennier varit ledare för detta efter
svenska mått stora företag. Ingen kan våga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
