Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
57
påstå, att han på grund av guld, börd
eller relationer blivit en mäktig och
framstående industriman, ty hans hävstänger
till denna position har bevisligen varit
arbete, medfödd ledaretalang och en
utpräglad organisationsförmåga, vilande på
okuvlig energi, förenad med en
enastående andlig och fysisk uthållighet. Han har
under sin långa verksamhet ådagalagt en
arbetsprestation, som utan överdrift kan
sägas gränsa till det otroliga. Han har
varit den verklige arbetaren, fackmannen
och ledaren, för vilken man med eller mot
sin vilja måste hysa respekt.
Hans konkurrenter ha alltid betecknat
honom såsom synnerligen svår. Och
säkert är, att han alltid och till det yttersta
utnyttjat sin slagkraft i form av god
leveransförmåga och billiga
försäljningspriser. Men denna slagkraft har han — det
måste i sanningens intresse sägas — icke
åstadkommit genom att betala lägre
arbetslöner än sina konkurrenter, tvärtom
ha arbetslönerna vid de av honom ledda
fabrikerna alltid närmat sig överkanten.
Alla försök av konkurrenterna, att få
honom solidarisk i köpenskap och i
organisatoriskt motstånd mot arbetarna, ha
hittills misslyckats. Praktiskt taget är han
numera så gott som den enda
arbetsgivaren av betydenhet, som ännu står utanför
textilarbetsgivarnas till svenska
arbetsgivareföreningen anslutna organisation,
Sveriges Textilindustriförbund. Och till
någon annan organisation av
textilarbetsgivare är han, oss veterligen, ej heller
ansluten.
Redan vid början av sitt chefskap
organiserade han fabrikens försäljning så,
att endast ett ringa fåtal grossister
kunde erhålla av fabrikens tillverkningar mot
förut cirka 300 av landets större
minuthandlare. Denna organisation bibehålies
fortfarande och är givetvis ägnad att
nedbringa kostnaderna samtidigt som mera
tid och arbete kan ägnas åt själva
fabri
kationen. Att en sådan
försäljningsorganisation emellertid är mera riskfylld torde
säkerligen Schmitz själv ha erfarit.
Fackföreningsrörelsen har i Schmitz
mött en envis motståndare. Hans
motstånd tog sig för ett par decennier tillbaka
aktiva uttryck. Under senare år har hans
motstånd varit begränsat till passivitet,
som huvudsakligast tagit sig uttryck i en
bestämd vägran att träffa
överenskommelse med fackföreningen om
arbetsvillkorens fastställande enligt
kollektivavtals-principen. För denna sin vägran har han
alltid åberopat dels att han själv varit
oorganiserad och dels att arbetsvillkoren
vid de av honom ledda fabrikerna varit
väl så goda som vid varje annan
motsvarande fabrik. I verkligheten förhåller det
sig så, att den arbetslön, som ingår i varje
vid fabriken lillverkad meter tyg, är lägre
än vid någon annan motsvarande fabrik,
men arbetarens inkomst pr tidsenhet
däremot något högre, vilken omständighet
sannolikt beror på en god organisation av
arbetet och en god arbetsprestation av
arbetarna. Om förhållandet varit motsatt
skulle ej ens Schmitz ha kunnat motstå
fackföreningens tryck, åtminstone icke
de senare åren.
Schmitz har haft flera rätt allvarliga
duster med fackföreningen, vari inslag av
strejk, militär, polis och strejkbrytare
icke saknats. Första konflikten inträffade
år 1898 i Furulund. Arbetarna hade
bildat fackförening och av denna anledning
krävde Schmitz att samtliga vid fabriken
anställda arbetare skulle underskriva
personliga kontrakt, innehållande förbud att
tillhöra fackföreningen. Ett 30-tal
undertecknade kontraktet; övriga vägrade med
följd att 47 blevo avskedade och arbetet
nedlades. Denna konflikt tillspetsades
därigenom, att en Schmitz tillhörig
nybyggnad i Malmö blev blockerad och
varigenom utförandet betydligt fördröjdes.
Sedan år 1907 har han icke haft någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
