Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
5
Transport 60,480
Polen ........................ 700
Tjeckoslovakien .............. 588
Japan ........................ 545
Ungern ....................... 280
Spanien ....................... 84
Sverge ........................ 80
Ryssland ...................... 40
Tillsammans 62,797
Dessa siffror avse de mest skiftande
sorters konstsilke och skall jag ej här göra
något försök att framställa skillnaderna
mellan de olika produktionsmetoderna.
Denna artikel är ju ingen vetenskaplig
eller teknisk sådan, utan avser endast att
behandla den ekonomiska sidan av frågan.
Jag vill sålunda endast fastställa, att i
runt tal 4,900 ton tillverkas medelst
nitro-cellulosametoden, 1,800 ton medelst
cellu-losa-acetatmetoden och 900 medelst
kop-paroxidammoniakmetoden. Det övriga
framställes medelst en viscosprocess.
Det är naturligtvis omöjligt att
förutsäga något rörande utvecklingen i
framtiden. Emellertid förefinnes alls inget
tvivel om att industrin kommer att göra
betydande framsteg i alla länder. Det
kan hända att produktionen ej ökar med
avseende på tillverkningens totalvikt, men
här, liksom ifråga om bomullen, är
ingenting mera vilseledande än beräkningar,
som endast stödja sig på viktsiffrorna. En
bal bomull, som bearbetas till tjockt, grovt
garn, ger endast sysselsättning åt
jämförelsevis få textilarbetare, under det att en
bomullsbal, som spinnes till mycket fint
garn av hög kvalitet, ger sysselsättning åt
många människor. Båda balarna ha
samma vikt, men deras effekt är med
avseende på textilindustrin olika. Detta
gäller ej blott för bomull, utan naturligtvis
även för konstsilke.
Allmänt känt är, att industrin
utvecklat sig från grova, tunga garnsorter till
finare och lättare; från textilarbetarens
synpunkt sett betyder finare garn och
högre kvantitet mera arbete och löner av
ett ton silke. Hr Lunge, som tillämpar en
ytterst noggrann metod vid sina
beräkningar och haft tillfälle att se igenom ett
betydande undersökningsmaterial, är av den
uppfattningen, att produktionen med
hän
syn till uppförande av nya och utvidgning
av redan befintliga fabriker inom de
närmaste 15 månaderna kommer att ökas med
45 % jämfört med den nuvarande
produktionen. Det torde härvid påpekas, att
denna beräkning endast har avseende på
den faktiska produktionsökningen under
de närmaste 15 månaderna, utan att taga
hänsyn till den ytterligare
produktions-stegring, som sedan kommer att inträda
genom de fabriker, vilkas byggande redan
är beslutat, men inom vilka fabriker
produktionen ej kan påbörjas inom
ovannämnda tidrymd. Om sålunda den
nuvarande viktökningen fortsätter även i
framtiden och om garnet samtidigt blir finare
och ger mera arbete, är det tydligt att
konstsilke då kommer att spela en
betydande roll inom hela textilindustrin, från
strumpfabrikationen ända till
tygvävningen för lösande av det stora problemet
angående industrins förseende med råvaror.
En råvara för vävstolen och
stickmaskinen, vilken i motsats till bomullen ej
fordrar kardning och spinning, är
fördelaktig för fabrikationen, men torde
innebära betydande nackdelar för kardare och
spinnare. Så länge det nuvarande
produktionssystemet råder, är det alldeles
uppenbart i arbetsgivarnas och arbetarnas
gemensamma intresse, att koncentrera all
energi på att området för bomullens
användning utvidgas, dess kvalitet
förbättras och dess pris nedsättes. Lyckas detta
ej, är det väl oundvikligt att konstsilket
i betydande utsträckning intar bomullens
plats och, från att vara ett dekorativt
material med begränsad användning i
bomulls- och ylletyger, blir ett grundmaterial,
som först kommer att ersätta bomullen
och därefter i stor utsträckning även
får-ullen. Vad strumpvaror angår, så kan
man redan nu fastställa, att konstsilket
intagit det äkta silkets plats och även
börjat i avsevärd grad intränga på det
hittills för ullgarnet förbehållna området.
Med hänsyn till att detta material
endast varit i bruk några få år, äro dess
export- och importsiffror verkligen
utomordentligt imponerande. De redan i det
föregående därom angivna siffrorna visa,
att Amerika, England, Tyskland och
Italien äro de viktigaste konstsilkesproduce-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
