Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEXTILARBETAREN
rande länderna; produktionen utbredde
sig emellertid över hela världen. Enligt
de siffror som äro mig tillgängliga
exporterar och importerar England konstsilke
från och till 80 olika länder. Det
exporterar 6^2 miljoner engelska skålpund
och importerar 10V£ miljoner skålpund.
Ehuru Förenta Staterna och Tyskland
tillverka mera än Italien och Schweiz, synas
de likväl inom eget land förbruka en högre
procentsats av produktionen än fallet är
i Italien och Schweiz. Detta är emellertid
endast en mindre betydande om dock
intressant sida av hela det stora problemet.
Med denna artikel har jag ej haft för
avsikt att söka giva en uttömmande
totalbild av konstsilkets produktion och
distribution, utan endast velat vända
textilarbetarnas uppmärksamhet på denna nya
produkts utomordentliga betydelse för
textilindustrin, denna produkt, som möjligen
kommer att utöva ett avgörande
inflytande på hela textilproduktionen, vidare
utöva inflytande på de övriga råvarornas
marknadspris och ett avgörande sådant på
arbetsvillkoren för hundratusentals
textilarbetare. Denna artikel syftar ej till
något annat än att fästa textilarbetarnas
uppmärksamhet på detta fenomen och
uppmana dem att noggrant tänka på
vilka förvecklingar, faror eller möjligen även
fördelar, som för dem kunna uppkomma
på grund av konstsilkesindustrins vidare
utveckling. Endast därigenom att vi
ägna den allra största uppmärksamhet åt
en så betydelsefull ekonomisk
utvecklingsfas, som införandet av nya textilfibrer
innebär, kunna vi göra oss en verkligt
till-lämplig föreställning om industrins
framtida utveckling, av vilken våra
medlemmars existens är beroende.
Sveriges textilindustri i nyare tid.
v.
Den relativt höga tillverkningssumma,
som jutefabrikerna nästan omedelbart
efter sitt framträdande lyckades uppnå,
synes häntyda på att marknaden för
juteprodukter inom landet var gynnsam och
för tillfället lätt att upparbeta till en viss
gräns. Givetvis var det emellertid med
hänsyn till jutefabrikatens relativt
begränsade användbarhet att vänta, att
denna gräns jämförelsevis snart skulle stänga
vägen för en i längden med samma kraft
utvidgad produktion, som de första åren
av 1890-talet uppvisat. Dessutom bör ej
glömmas, att en ingalunda betydelselös
konkurrens drives å den svenska
marknaden av utländska jutefabrikanter.
De svårigheter av ekonomisk och
annan art, som för övrigt vanligen möta
särskilt en ung industri, ha också
föranlett jutefabrikerna att söka stärka sin
ställning genom samverkan vid de
producerade varornas avsättning för
nedbringande av löneutgifter, frakter,
resekostnader m. m. Ifrågavarande samverkan är
organiserad på så sätt, att ett för landets
utpräglade jutefabriker gemensamt
försäljningskontor under benämningen
Svenska jutefabrikernas centralkontor finnes
upprättat i Halmstad med huvudsaklig
uppgift att övervaka jutemarknaden och
fastställa priserna efter de internationella
noteringarna å jutevaror, vilka alla äro
standardartiklar, som överallt tillverkas
lika. Därjämte skall centralkontoret
avgiva leveransanbud och upptaga
beställningar, vilka sedan enligt särskilda
bestämmelser, efter det geografiska läget
etc., fördelas på de genom kontoret
representerade företagen. Efter beställningens
överlämnade till vederbörande fabrik
tager emellertid centralkontoret ingen
vidare befattning med densamma, utan
varorna expedieras och faktureras av
fabrikerna själva, vilka, frånsett den
gemensamma försäljningsorganisationen, i alla
avseenden äro helt och hållet självständiga
företag.
Utom de ovan anförda uteslutande
el
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
