- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXIII. 1926 /
19

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN

19

Den erfarenhet, som vi inhämtat under arbetet i
textilindustrin och textilarbetarnas organisationer
säger oss nämligen, att textilarbetarna, ej ens de
unga, ha lust att medverka i oxistiska
konferens-upptåg, då sunda förnuftet säger dem, att de
frågor, som beröra textilarbetarna, även speciella
ungdomsfrågor, bliva vederbörligen behandlade och
beaktade vid fackföreningarnas möten och utan
inblandning av oxkommunistiska konferensmakare.

Göteborg.

Efter en synnerligen lång period, varunder de
flesta textilfabriker i Göteborg med omnejd
till-lämpat inskränkt arbetstid, är arbetstillgången nu
väsentligt förbättrad. I synnerhet är så
förhållandet inom bomulls- och kamgarnsindustrierna. De
större fabrikerna: Gamlestaden, Mölnlycke och
Krokslätt, vilka gemensamt sysselsätta ungefär
halva antalet textilarbetare, ha sedan en tid tillbaka
hållit driften i gång full tid inom samtliga
avdelningar. De arbetare, som vid sistnämnda fabriker
under den värsta depressionstiden blevo
permitte-rade, ha åter beretts anställning och ha
återan-ställnlngarna skett enligt de överenskommelser,
som träffats med fackföreningarna. Dessutom ha
nyanställningar ägt rum. Det är särskilt
väverier-na som haft behov av större arbetsstyrka. Detta
har givetvis inverkat pä andra
fabrikationsavdel-ningar, såsom färgeri, tryckeri och appretur,
varför en god del av den övertid, som gällande lag
och arbetsavtal medgiva, uttagits. I sammanhang
härmed bör kanske erinras om att arbetarna böra
mera än som sker söka sätta sig in uti
arbetstidslagens bestämmelser, så att det antal övertimmar,
som enligt gällande lag kunna uttagas, ej
över-skrides. På denna punkt råder ännu en stor
oklarhet, som fackföreningarna få söka skingra.

Beträffande de mindre textilfabrikerna synes
arbetstillgången för dessa ännu ej ha förbättrats
i någon nämnvärd utsträckning. Vid Rosenbergs
fabriker i Mölndal upprätthålles arbetet sedan
omkring ett år tillbaka endast 4 dagar i veckan. Då
någon förbättring ej kunnat skönjas och arbetarna
i längden ej ansett sig kunna uppehålla sig på
de löner som utbetalas för denna arbetstid, ha en
del av dem lämnat sina anställningar och sökt
arbete vid Gamlestadens och Krokslätts fabriker,
vid vilka fabriker ett större antal arbetare på sista
tiden intagits.

För kamgarnsspinnerierna, vid vilka
arbetstiden rätt länge varit inskränkt till 4 dagar i veckan,
har en väsentlig förbättring inträtt. Arbetet
pågår nu full tid och man har att motse en mera
jämn arbetstillgång en tid framåt.

Samma är förhållandet vid löngodsfärgerierna,
vid vilka f. n. rätt god arbetstillgång råder. Att
kunna räkna med någon jämn arbetstillgång vid
dessa är emellertid svårt, då man ena månaden
inskränker arbetstiden till 4 dagar i veckan och
en annan månad ökar den till full tid med
uttagande av all tillåten övertid.

Inom linneindustrin, vilken industri endast
representeras av en fabrik, nämligen Almedal, är
arbetstillgången synnerligen växlande. Vid
fabrikens väveri- och appreturavdelningar råder rätt
god arbetstillgång, under det att
spinneriavdel

ningen sedan mer än år tillbaka hålles igång
endast 4 dagar i veckan.

Som helhetsomdöme kan sägas, att
arbetstillgången under sista kvartalet 1925 väsentligt
förbättrades, och allt talar för att normala
förhållanden rätt snart skola inträda.

Trots svårigheter av alla slag: inskränkt
arbetstid, avskedanden och lockouter, ha dock
fackföreningarna på ett hedrande sätt motstått
påfrestningarna. Ehuru berättelsen över
Barnorganisationens verksamhet ännu ej är klar för år 1925
torde man dock kunna fastslå, att de flesta
avdelningar under året höjt medlemsantalet. En
fortsatt marsch på den sålunda inslagna vägen bör
göra det möjligt att inom rimlig tid kunna räkna
samtliga organiserbara arbetare som medlemmar
i förbundet.

*



Förbundsavdelningen n:r 33 -— Gamlestadens
Textilarbetarefackförening — har vid möte gjort
följande uttalande i anledning av oxarnas
smutsagitation bland förbundets medlemmar:

”De framförda angreppens fullständiga brist
på sakliga underlag, frånvaron av all logik i
formuleringen och de flitigt brukade smädliga
invektiven, visa att det är personlig avoghet mot
envar, vilken vågar hysa en från de
oxkommunistiska förgrundspersonerna avvikande mening i
föreliggande frågor, som diktera de ideliga
angreppen.

Samtidigt vi konstatera detta måste det tyvärr
också slås fast, att den kommunistiska pressens
nedsvärtande av vår förbundsledning försvårar
agitationen bland de oorganiserade, ökar det hos
många nyorganiserade Inneboende och av okunnighet
orsakade misstroendet mot organisationen och
varigenom denna försvagas.

Vidare göres det för en förbundsledning förut
tunga och ansvarsfyllda värvet ännu svårare
genom dylika, på heder och ära gående offentliga
angrepp.

Genom dessa skriverier utsättes textilarbetarna
som organiserad kår till åtlöje och ringaktning,
både för landets övriga organiserade arbetare och
för arbetsgivarna.

Till sist vilja vi på det bestämdaste
undanbedja oss fortsatt inblandning från den
oxkommunistiska pressen i våra organisationsförhållanden.
Vi anse oss i organisationsarbetet ha vuxit ur
barnskorna och mogna att själva på ett
organisa-tionsmässigt sätt behandla våra
förbundsangelä-genheter.

Kamrater och förbundsavdelningar landet runt!
Slå vakt om edra avdelningar och förbundet!
Skydda organisationen och dess ledning mot alla
lumpna och orättfärdiga angrepp, varifrån de än
må komma!

Förenämnda förbundsavdelning höll årsfest
söndagen den 21 sistlidne februari. Festtalet hölls
av förbundets förtroendeman. Dessutom förekom
kör- och kuplettsång, musik och deklamation.
Festen, vilken i allo var mycket vällyckad, var talrikt
besökt av intresserade medlemmar, särskilt
kvinnliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1926/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free