Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEXTILARBETAREN
Såsom ett enkelt tack för hennes
gärning i livet ha Sverges organiserade
arbetare fogat slant vid slant för att kunna
rista hennes bild och minne i sten och
skrift. I dag vilja de genom oss avtäcka
hennes bild i sten, vilken i tider som
komma skall minna om en kvinna, en
personlighet, en arbetareklassens redlige kämpe
och tolk.”
Hr Janzén bjöd så täckelset falla och
härpå följde ytterligare några
sångnummer.
Den enkla men smakfullt utvalda
minnesvården består i en porträttbyst i
marmor, vackert infattad i själva
granitberget bortom krematoriet.
Minnesvården har utförts av fröken
Ruth Nyström.
Friherrinnan Ruth Stjernstedt, en
dotter till den avlidna, framförde ett tack till
insamlingskommitterade och till alla dem
som genom deltagande i insamlingen och
i dagens högtidlighet bidragit i
hyllningen.
Från textilarbetareförbundet,
insamlingskommitterade och de anhöriga
nedla-des kransar och blommor vid graven. Den
stämningsfulla högtidligheten avslutades
med att kören sjöng ”Sov i ro” medan
fanorna sänktes.
Sverges textilindustri i nyare tid.
VI.
Den svenska sidenfabrikationen, som
i särskild mening kan sägas vara en
skapelse av den utpräglade merkantilismens
tid, utgör ett talande exempel på det
gagnlösa i försöken att uppamma en industri,
för vilken landet saknat och saknar snart
sagt varje naturlig förutsättning. Så
länge ännu ifrågavarande fabrikation
åtnjöt effektivt skydd mot främmande
konkurrens i form av införselförbud eller
därmed likvärdiga tullsatser för dess
speciella tillverkningar, kunde väl driften
hållas någorlunda vid makt, men i och med
frihandelns genombrott blev det snart
uppenbart, att den inhemska
sidentillverkningen skulle trängas tillbaka till allt
större obetydlighet. För sitt råvarubehov
har densamma naturligen allt från sitt
framträdande varit helt beroende av
utlandet, om ock särskilt på 1700-talet
omfattande ansträngningar gjorts såväl från
statens som enskildas sida att inom landet
framkalla även en råsilkeproduktion,
försök, som för övrigt om än i inskränkt
skala fullföljts ända fram till år 1898 av
det år 1830 bildade Sällskapet för
främ
jande av inhemsk silkesodling. Industriens
beroende av den främmande
råsilketillför-seln har gjort sig särskilt kännbart vid
tider av allmän ofred och därmed
sammanhängande avbrott i de internationella
handelsförbindelserna. Under krigsåren
vid 1800-talets början ledde också den
försvårade och fördyrade
råvaruanskaffnin-gen i förening med övriga ogynnsamma
ekonomiska förhållanden till en avsevärd
nedgång i produktionen, varpå som bevis
kan nämnas, att tillverkningsvärdet, som
under perioden 1801/1805 uppgick till i
medeltal kr. 664,860 pr år, för perioden
1811/1815 redovisades till blott kronor
479,153. De närmast följande åren synas
emellertid ha medfört en avsevärd
förbättring av konjunkturerna, ty redan
under perioden 1816/1820 var
tillverkningsvärdet uppe vid kr. 741,599 för att under
nästa period ytterligare stiga till 848,126
kr. Senare delen av 1820-talet medförde
emellertid åter sjunkande
tillverkningsvärde eller 777,677 kr. i medeltal pr år,
vilken nedgång fortsatte in på 1830-talet.
Sidenindustrin var allt från sin
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
