Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEXTILARBETAREN
bart utbyte i form av förbättrade löne- och
arbetsvillkor. Men första förutsättningen för att
man skulle lyckas förbättra medlemmarnas
ekonomiska ställning var att föreningsrätten
erkändes, ty varom icke kom organisationerna icke till
tals med arbetsgivaren. Numera höra
förenings-rättsstriderna till undantagen. När arbetarna pä
en plats bildat en organisation träder denna i
regel omedelbart i underhandling med
arbetsgivaren. Och du vågar ändå påstå att ingenting
uträttats. Tänk dig in i 1880- och 1890-talens
förhållanden och du skall finna att det försiggått en
revolution.
Det kan inte nog starkt understrykas
betydelsen av att lära känna sin egen rörelses historia.
Mycket, som kan förefalla dunkelt, ställes då i
förklaringens ljus. Man förfaller inte så lätt till
slö resignation vid en motgång, om man kan
ställa rörelserna i historisk belysning för sitt eget
jag. Man livas i stället till nya ansträngningar
om man känner till och kan överblicka det
framfarna. Känner man detta förstår man fullt ut
rörelsens stora och djupt ingripande betydelse.
Numera saknas heller icke möjligheter att
bok-le-des eller genom föredrag få lära känna
rörelsens utveckling. Fackföreningsrörelsen skulle
vinna ofantligt i fråga om inre stabilitet om den
yngre generationen av medlemmar förkovrade sitt
vetande om sin organisations historiska
utveckling.
Textilfabrikantens och
textilarbetarens inkomst och
förmögenhet.
På grund av riksdagens beslut har
inom statistiska centralbyrån utarbetats
en redogörelse angående folkmängd och
förmögenhet vid slutet av år 1920 samt
inkomst under samma år för särskilda
yrken. Redogörelsen är byggd på till
taxeringsnämnderna avlämnade
deklarationsuppgifter. Redogörelsen är uppdelad i
sex stora huvudgrupper, bland dem
gruppen industri och hantverk, vilken grupp i
sin ordning är uppdelad på nio olika
avdelningar. En bland dessa senare är
textil- och beklädnadsindustrin.
Innan vi gå att redogöra för
inkomst-och förmögenhetsställningen inom denna
industri mellan olika klasser, må förtjäna
omnämnas att ett ordskifte uppstått
mel
lan professorerna av facket herrar G.
We-stin Silverstolpe och Gustav Cassel. Den
förstnämnde säger att i den av statistiska
centralbyrån avlämnade redogörelsen
återfinnes ”en spegelbild av våra dagars
ekonomiska och sociala liv, som ifråga om
fullständighet, klarhet och trohet mot
originalet icke lämnar mycket övrigt att
önska. — Det finns en summering gjord för
samtliga industrier och hantverk, och den
ställer emot varandra siffrorna 6,448 kr.
för företagarnas och 149 kr. för
arbetarnas genomsnittliga förmögenhetsinnehav.
Och lägger man samman den i absoluta
siffror uttryckta förmögenheten för
landets hela arbetareklass, som befinnes
uppgå till över miljonen, nota bene om man
medräknar lantarbetare ävensom tjänare
av olika slag, men icke hustrur och barn,
kommer man till en siffra, som stannat vid
ungefär 2^ % av den till något över 14
miljarder beräknade totala enskilda
förmögenheten i landet. — Vad som icke kan
förnekas är att den privatkapitalistiska
produktionsordningen har sina djupa inre
motsägelser. Och djupast av alla är den
som framträder däri att andra personer
äga produktionsmedlen-maskinerna,
verktygen etc. — än de som bruka dem i sin
dagliga gärning.”
Professor Silverstolpe säger att denna
motsägelse måste övervinnas. Kunde man
till en början blott komma så långt att
25 % av den enskilda förmögenheten
kom-me arbetarna till del, så vore mycket
vunnet. Han talar därför till förmån för
arbetarnas och statens meddelaktighet i
vinsterna från de enskilda företagen i landet.
Professor Cassel är sur både mot sin
kollega, mot statistiska centralbyrån och
mot statsmakterna, som fattat beslutet om
denna undersökning. ”De som drevo fram
statsmakternas beslut om ett utnyttjande
av deklarationssiffrorna för 1920 till en
undersökning av den sociala inkomst- och
förmögenhetsfördelningen i Sverge synas
ha handlat skäligen obetänksamt”, skriver
han i Sv. D. ”Råmaterialet är osäkert”,
tillfogar han, och i själva verket är
undersökningen till ingen nytta. Likväl kan
han ”icke undgå att känna en viss oro för
alla de ekonomiskt politiska slutsatser,
som kunna komma att dragas av det nu
förebragta siffermaterialet”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
