Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
63
erna och blekerierna i Norrköping anställda
arbetare anslutna till avdelningen. Med solidaritet
och kaniratkänsla kommer avdelningen säkerligen
att utkämpa alla stormar, som kunna komma i
dess väg.”
Göteborg.
Arbetstillgängen vid textilfabrikerna
härstä-des är rätt sä växlande. Den brådska, som
under förra kvartalet gjorde sig gällande inom
bomullsindustrin, har i någon mån avtagit,
åtminstone är detta förhållandet inom en del av
fabrikernas avdelningar.
Vid Gamlestadens fabriker har arbetstiden
inskränkts i nätväveriet så, att ai betet pågåi’ endast
varannan vecka. Huruvida ytterligare
inskränkning kommer att företagas kan icke nu förutses.
Vid Krokslätts fabriker hålles arbetet i gång i
full utsträckning och för vissa
fabrikationsavdel-ningar intages ny arbetskraft. Inom andra
avdelningar har däremot en viss avmattning inträtt,
särskilt beträffande appreturavdelningarna. Efter
vad det vill synas är emellertid denna avmattning
av endast tillfällig art.
Vid Gårda fabriker är arbetstillgängen
oregelbunden. Inom färgeriavdelningen råder för
närvarande brådska och nya arbetare ha intagits. I
bandväverlet ha däremot arbetare blivit
permit-terade på grund av arbetsbrist.
Kamgarnsspinnerierna ha efter vad det nu
visar sig fått bättre arbetstillgång. Vid Lana spinneri
har sålunda arbetstiden, som sedan länge varit
inskränkt till 4 dagar i veckan ökats till 5 dagar.
Samma är förhållandet vid Göteborgs
kamgarns-spinneri, vid vilket arbetstiden ökats från 4 dagar
i veckan till full tid. Vid Jakobsdals spinneri
pågår arbetet full tid. Så är även förhållandet vid
löngodsfärgerierna, vid vilka full arbetstid
tillämpas.
Vid de mindre fabrikerna i Mölndal är
arbets-tillgången växlande. Vissa fabriker hålla i gång
full tid under det andra, särskilt de som ha
appre-turavdelningar, ha inskränkt arbetstiden.
Som helhetsomdöme kan sägas att vid
jämförelse med föregående kvartal en viss
försämring i arbetstillgängen inträtt.
Malmö.
Vid härvarande textilfabriker har
arbetstill-gången icke undergått någon nämnvärd
förändring under de senaste månaderna. Endast
inom spinneriavdelningen vid Manufaktur a.-b. har
en försämring inträtt i det att arbetet delvis
inställts lördagar och måndagar. I väveriet vid
samma fabrik arbetas däremot fortfarande full
tid; inom vaddfabriken bedrives arbetet i skift.
övertidsarbete förekommer fortfarande vid
Sverges Förenade trlkåfabrikers avdelning samt
vid Kürzels spinneri.
Vid trikåfabrikerna är arbetstillgängen
växlande. Genom tillfälliga förflyttningar inom olika
fabrikationsavdelningar ha dock permitteringar
hittills kunnat undvikas.
Av alla tecken att döma torde textilfabrikerna
här kunna uppehålla driften i samma
utsträckning som nu en längre tid framåt.
Borås.
Vad vi i förra numret av tidskriften meddelade
beträffande arbetsförhållandena inom
textilindustrin härstädes kan i huvudsak gälla även när
detta skrives. Vid ett par fabriker, vid vilka
driften dä var inskränkt, har arbetstiden blivit
utsträckt, under det att vid andra en försämring
inträtt. I ett fall — Borås Yllefabrik — har
per-mittering av en del arbetare företagits.
Beträffande här nämnd fabrik tycks det vara ett varje
år återkommande förhållande, att permitteringar
av arbetare företages i ‘-‘■"■’re eller mindre
utsträckning och e eller kortare tid.
Angående orsaken rkommande depres-
sionsperioder sä k. c med bestämdhet
yttra oss härom, dä göra oss skyldiga
till spridande av m dre ovederhäftiga
påståenden. Eniellei t folk, som anse
att möjligheterna för -hållande Inträtt
sedan företaget nu be, ny direktör.
Huruvida dessa förhoppm nfrlas återstår
att se. Det hör också > t
arbetsledningen vid minskad arbetsr er uttolka
avtalsbestämmelserna så, börande skall
kunna smita ifrån vissa i äreskrivna
ersättningsskyldigheter vid ; pä material
och dylikt.
Några anmärkningsvärda händ< :r ha icke
inträffat och vilja vi avsluta detta m Idelande med
en hälsning till förbundskamraterna landet runt.
Hälsingborg.
Förbundsavdelningen n:r 22 härstädes, vilken
omfattar arbetarna vid Skånska jutefabriken,
firade den 4 september innevarande år minnet av
25-årig verksamhet. I samband med firandet
invigde avdelningen en nyanskaffad fana.
Ur berättelsen rörande avdelningens
verksamhet under det gångna kvartsseklet framgår, att
avdelningen bildades den 4 september år 1901.
Hälsingborgs textilarbetarekår räknade vid den
tidpunkten cirka 400 arbetare och redan vid
starten fylkade sig ett betydligt antal i avd. i syfte
att söka förbättra kårens allt annat än lysande
levnadsstandard. Det drog ganska långt ut på
tiden innan man kände sig stark nog att företaga
sig något till förbättring av de ekonomiska
förhållandena, detta beroende dels på att förbundet
ännu var ungt och saknade ekonomiskt underlag
för lönepolitiska strider, och dels voro ju
medlemmarna ännu oskolade. De voro emellertid så
mycket mera otåliga och dä något egentligt
resultat av organisationen ej genast kunde vinnas,
slappnade deras intresse en tid. Detta sä mycket
mera som det år 1903 blev en liten katastrof
för-förbundet, då dävarande förtroendemannen och
hela förbundsstyrelsen på kongressen i Göteborg
avsattes.
För att stimulera intresset vidtog
avdelningsstyrelsen i Hälsingborg en klyvning så att var och
en av arbetsplatserna fick sin särskilda förening.
Härigenom tillkom avd. 54 (Jaquardväveriet)
under det att jutefabriksarbetarna kvarstodo och
uppehöllo avd. 22. Detta visade sig vara klokt.
Det blev en tävlan mellan de båda avdelningarna
för att vid månadsrapporternas uppgörande
kunna stäta med bästa resultatet. Visserligen blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
