Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEXTILARBETAREN
det många s. k. pappersmedlemmar, men de voro
ändå med, och då den stora lockouten kom 1909,
kunde hälsingborgsavdelningarna uppvisa
imponerande medlemssiffror.
Textilarbetarna fingo ju, eftersom de först
träffats av den stora lockouten, mera än de flesta
andra arbetargrupper svår känning av den på
lockouten följande storstrejken. Vad
Hälsingborg beträffar beslöto textilarbetarna efter
åtskilliga omröstningar och på förbundsstyrelsens
tillrådan återupptaga arbetet och underskriva de
s. k. tro- och liedersförbindelserna med löfte att
ej tillhöra eller understödja någon förening som
sorterade under landsorganisationen.
Textilarbetarna voro dock de sista som återupptogo arbetet
på dessa förnedrande villkor.
Det nära 9-åriga organisationsarbetet tycktes
nu helt spolierat. Men så var det dock icke.
Fröet fanns kvar, låg och grodde för att åter
spira upp, och år 1913 återupptogs först avd. 54 av
jaquardarbetarna och sedermera även avd. 22 av
jutearbetarna, och i dag den 4 sept. kunna vi visa
att av Hälsingborgs textilarbetare äro — de
minderåriga undantagna — 95 proc, organiserade.
Detta goda resultat får väl dels tillskrivas de
resp, lokala ledningarna, men även till ej ringa
del den kraftiga hand som efter år 1903 ryckte
upp hela förbundet och satte in all sin
arbetsförmåga för detsamma.
Sedan några väl utförda sång- och
musiknum-mer tonat i den vackra festsalen i Folkets hus
hälsade avdelningens ordförande,
representant-skapsledamoten hr G. W. Kellgren, deltagarna —
medlemmar och gäster — välkomna, varefter
högtidstalet hölls av förtroendeman Janzén.
Efter festen samlades styrelsens ledamöter
jämte de inbjudna gästerna till gemensam supé,
varvid tal höllos för ordföranden, styrelsen och
avdelningen.
Furulund.
Förbundsavdelningen n:r 58 i Furulund firade
den 17 juli innevarande år minnet av sin 20-åriga
tillvaro. Högtidligheten ägde rum på
”Solbacken”, en förtjusande Folkets Park med ett
ståtligt nyuppfört Folkets hus. De som åstadkommit
såväl den vackra parken som det storslagna
huset äro uteslutande textilarbetare och medlemmar
av förbundet. De äro verkligen att gratulera för
detta gedigna uttryck av energi, sammanhållning
och intresse, varom de båda skapelserna så
vältaligt vittna om.
I festen deltogo en stor del av avdelningens
medlemmar jämte inbjudna, bl. a. några gamla
veteraner, vilka varit med om avdelningens
bildande, förtroendemannen samt representanter för
distriktsstyrelsen och styrelserna för
avdelningarna n:r 15, Malmö, och n:r 53, Marieholm.
Programmet började med några musiknummer,
varefter ordföranden i avdelningen, hr E.
Sandgren, hälsade de närvarande och erinrade i
korthet om hur det tillgått vid avdelningens bildande,
vilket skedde först sedan tvenne misslyckade
försök gjorts.
Strax efter det avdelning första gången bildats,
utbröt på vårsidan 1898 en strejk, vilken
emellertid blev av kort varaktighet. Hur långt efter sin
tid arbetsgivaren, konsul Schmitz, var, kan man
förstå därigenom, att han vid detta tillfälle
rekvirerade husarer till hjälp mot de strejkande.
Såsom ytterligare ett bevis på vederbörandes
nervositet kan nämnas, att på flera platser inom
kommunen uppsattes plakat med meddelanden så
lydande:
”Anslag.
Av förekommen anledning erinras om 15
kapitlet 22 § strafflagen, som har följande lydelse:
Tvingar någon, utan laga rätt eller med
missbruk av sin rätt, genom våld eller hot, annan att
något göra, tåla eller underlåta, straffas högst
med straffarbete i två år, i de fall, där gärningen
ej med svårare straff särskilt belagd är.
Skulle i Lackalänga socken någon tvinga annan
till deltagande i arbetsinställelse eller hindra
någon vare sig att återgå till arbetet eller
övertaga erbjudet arbete, kommer åtal att anställas
enligt förestående lagrum.
Lund i Kronofogdekontoret den 20 maj 189S.
J. L. Theorin.”
Strejken ledde ej till något resultat och
arbetarna måste återgå på de av arbetsgivaren
dekreterade villkoren.
År 1901 bildades återigen en avdelning med
anslutning till Sv. Grov- och
Fabriksarbetareförbundet. Cirka fjärdedelen av de anställda arbetarna
anslöto sig. Även denna avdelning upphörde efter
en tid med sin verksamhet. År 1903 gjordes
återigen ett försök, men på grund av några
tvistighe-ter sedan 1898 arbetarna emellan, kunde ej någon
enighet då uppnås.
I maj månad år 1906 började man återigen
göra ett försök att bilda en fackförening. Sedan
flera mindre möten hållits samlades arbetarna
åter den 17 juli till ett större möte, varvid
föredrag förekom av en talare från Malmö. 160
arbetare antecknade sig för medlemskap och en
avdelning bildades. Denna erhöll omedelbart
anslutning till Sv. Textilarbetareförbundet och genom
detta till Landsorganisationen. Månaden efter
skedde även anslutning till Kävlinge
arbetarekommun. I början av år 1907 inlämnades förslag till
kollektivt avtal. Dir. Schmitz nekade vid detta
tillfälle såväl att tala med de av avdelningen utsedda
underhandlarna som att erkänna föreningsrätten.
Sedan konflikt pågått från den 3 april till den 22
maj, träffades överenskommelse, innebärande
bland annat föreningsrättens erkännande. Sedan
var det lugnt till år 1916. Ett förslag till
kollektivt avtal, förut godkänt av förbundsstyrelsen,
inlämnades till arbetsgivaren. Denne ville, sin vana
trogen, ej heller nu mottaga någon
underhand-lingskommitté. Först efter en konflikt på cirka
14 dagar kunde överenskommelse denna gång
träffas. Under år 1925 inträffade åter en konflikt,
vilken endast varade några dagar.
Festtalet hölls av förtroendeman G. Janzén.
Talet, som särskilt formades till framhållande av
organisationens stora betydelse, mottogs med
livligt bifall och avslöts med ett kraftigt besvarat
leve för avdelningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
