Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
TEXTILARBETAREN
benen. Jöns återvände till sin vävstol, och
de övriga, bortåt ett trettiotal, överläde
på närmaste bryggerigård om vad som
skulle företagas; och slutligen kom man
överens om att låta vid saken bero. Det
var tydligen också ett ganska vist beslut
— att döma efter sammandrabbningens
utgång. Det talades emellertid ganska
länge i staden om ”det stora slagsmålet i
Västerbacke”, som äldre personer
säkerligen minnas ännu i dag.
När Mårten Glans slutade med sitt
lilla handväveri är icke känt. Det
avvecklades i all tysthet någon gång i början av
1880-talet, och därmed förlorade många
en gärna uppsökt tillflyktsort de långa
vinterkvällarna, ty Mårten Glans var en
berättare som få. Medan skytteln flög
som en pil från vänster till höger, från
höger till vänster, ett i ett, delgav han
sina ungdomliga åhörare många
intressanta erfarenheter och iakttagelser ur sitt
minnes rika fatabur — och det är några
av dessa, vi i fortsättningen skola återge.
Det blir inga klassiska bilder, ristade
i marmor, utan enkla händelser ur gamla
textilarbetares leverne och liv. En
verklig förtjänst ha de även: de äro, om än
för formens skull något romantiserade,
byggda på verkliga händelser och
personligheter.
Den genomsnittliga arbetslönen
i Sverge år 1925.
Enligt socialstyrelsens årliga lönestatistik,
som för år 1925 omfatta cirka 3,300
arbetsföretag med omkring 270,000 arbetare, varav över
200,000 vuxna män, uppgick den genomsnittliga
arbetsförtjänsten under förenämnda år för vuxna
manliga arbetare till 2,650 kr. i hela landet och
3,650 kr. i Stockholm. Dessa löner beteckna en
ökning från 1913 med c:a 114 proc., men en
nedgång med c:a 28 proc, från 1920, då lönerna lågo
på sin högsta nivå. Medeltimförtjänsten
utgjorde för hela landet kr. 1: 18 och för Stockholm
kr. 1: 56 eller c:a 162 proc, högre än 1913,
medan som nämnts den faktiska årsförtjänsten
stannade vid ett belopp, som med 114 proc, översteg
1913 års siffra. Orsaken till att årsförtjänsten
icke stegrats på långt när så mycket som
tim
lönen, är väsentligen att söka i den under
undersökningsperioden minskade arbetstiden pr år och
arbetare, beroende väsentligen på införandet av
åttatimmarsdagen, men även på den allmänna
depressionen inom näringslivet. Däremot ha
under 1925 arbetskonflikter endast i ringa grad
påverkat den industriella verksamhetens
omfattning.
Medelförtjänsten pr arbetare växlar emellertid
högst väsentligt inom olika näringsgrenar.
Medan exempelvis en måleriarbetare i Stockholm i
genomsnitt beräknas komma upp till en
årsinkomst av 5,200 kr. och en byggnadsarbetare till
4,400 kr., får en textilarbetare nöja sig med 2,500
kr. samt en arbetare vid elektriska och
mekaniska verkstäder med resp. 2,800 och 3,100 kr.
Av undersökningen framgår, att de allmänt
kända olikheterna i löneavseende mellan de
företag, som uteslutande eller huvudsakligen arbeta
för export- och hemmamarknadsindustrin
fortfarande äga bestånd, om än en svag tendens till
Utjämning i lönehänseende ägt rum.
Beräkningarna visa nämligen, att arbetarna inom
hemma-marknads’industrin under 1925 haft i medeltal 22
proc, högre årslöner än exportarbetarna mot 25
proc, året därförut. Då de båda
industrigrupperna varit ungefär lika väl sysselsatta under året,
beror angivna närmande på att timlönerna för
båda grupperna undergått en mindre höjning, som
varit något större för export- än för
hemmamarknadsindustrin, varigenom skillnaden i timlöner
minskats till 16 proc, från 18 proc, föregående
år.
Vad socialförsäkringen kostat
Sverge.
På uppdrag av socialministern har byråchefen
i socialstyrelsen d:r Th. Andersson, som även
är en av de sakkunniga i frågan om
sjukförsäkringens organisation, utarbetat en översikt över
socialförsäkringen i Sverge.
Denna översikt innefattar bl. a. en intressant
statistik rörande samhällets totala utgifter för
socialförsäkring och försörjning jämte en
jämförelse med motsvarande utgifter i våra
grannländer Danmark och Norge.
Av denna statistik, som avser år 1924 eller
något av de närmast föregående åren, framgår
att ifrågavarande kostnader uppgå till 254,05
milj, kr., därav för allmän hälso- och sjukvård
84,2 milj, kr., fattigvård 63,6 milj, kr., allmän
pensionsförsäkring 63,5 milj, kr., sjukkassorna 18,6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
