Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
5
Lockout inom norska
textilindustrin.
Den 31 sistlidne januari utlöpte tiden
för dittills gällande arbetsavtal inom
norska textilindustrin. Den 15 i samma
månad upptogos underhandlingar i och för
överenskommelse om nytt avtal.
Underhandlingarna pågingo flera dagar, dock
utan resultat. Förlikningsmannen ingrep
och kallade parterna till nya
underhandlingar.
Samtidigt med avtalet inom
textilindustrin utlöpte även avtalen inom järn- och
skoindustrin samt vid bergverken.
Underhandlingarna inför förlikningsmannen
kommo sålunda att omfatta fyra
industrier. Från arbetsgivaresidan framfördes
krav om 27 % sänkning av
textilarbetarnas löner och därtill krav om försämringar
i övrigt. Arbetaresidan kunde givetvis
icke godkänna dessa krav.
Levnadskost-nadsindex i mars 1926 betecknades med
siffran 225 och i januari i år med 210,
vilket skulle motsvara en lönesänkning av 6,7
%. Arbetareparten förklarade sig villig
godtaga en till nämnda procent begränsad
sänkning av lönerna. Arbetsgivarna
av-slogo utan vidare detta erbjudande, likaså
ett nytt erbjudande, innebärande en
lönesänkning av 10 %, samt förklarade
lockout från och med den 14 sistlidne februari.
Den 14 sistlidne mars upptogos nya
underhandlingar, men även dessa blevo
fullkomligt resultatlösa. Arbetsgivarna
förklarade sig icke vilja frångå sina krav.
Denna lockout kom att omfatta c :a 12,000
arbetare, varav omkring 2,000
textilarbetare.
*
Norge genomlever för närvarande den
situation, som Sverge för länge sedan
genomgått, men som i Sverge avvecklades
under en kort och jämförelsevis smärtfri
period, tack vare den socialdemokratiska
regeringens energiska och ändamålsenliga
deflationspolitik. I Norge har
deflations-perioden bestått i en flerårig utpining av
landets arbetareklass. Det tröstlösa
tillståndet i norskt arbetsliv har naturligtvis
sitt sammanhang med valutapolitiken. I
Sverge drevs kronan under en hård, men
kort period upp i pari. I Norge hade
kronan sjunkit så långt ned, inflationen varit
så stark, att man anlade
deflationspoliti-ken på en långsam stegring av
valutavärdet intill paritet nåtts, ödet har spelat
denna valutapolitik många spratt — eller
får man kanske ge den internationella
valutaspekulationen skulden. I varje fall
har under det senaste året valutavärdet
stigit så starkt att varje grundval för
affärsmässiga beräkningar omintetgjorts.
Alla förhållanden mellan råämnespriser
och marknadspriser, mellan
produktionskostnader för exportvaror och dessa varors
pris å utländska marknader o. s. v. ha
förryckts så att företagen ständigt ha seglat
i ekonomiskt oväder.
Nu har valutakursen kommit nog så
nära upp mot pari, så man hoppas på
skilda håll att bättre tider nalkas. Men året
1927 skall i varje fall komma att för
norska arbetareklassen bli ett av de svåraste
under den årslånga, oerhört svåra
defla-tionsperiod den har fått genomleva.
*
När detta skrives har lockouten blivit
utvidgad att omfatta ytterligare 12,500
arbetare inom andra näringsgrenar. Till de
förut omkring 50,000 arbetslösa i Norge
ha sålunda 24,500 lockoutade tillkommit.
Den mellan de nordiska ländernas
textilarbetareförbund gällande
överenskommelsen angående ömsesidig
understöds-plikt har trätt i kraft på grund av
lockouten, varför de norska textilarbetarna
besitta möjligheter att hålla ut i kampen
intill dess antaglig uppgörelse kan träffas.
Strejk, vid Malmö Yllefabrik
i Furulund.
Något organisationsmässigt
överenskommet löne- och arbetsavtal har, som
torde vara bekant, aldrig funnits vid
Malmö Yllefabriks Aktiebolags fabriker i
Malmö och Furulund, vilka fabrikers chef
är Aug. Schmitz. Under sin omkring
halv-sekelslånga bana som en betydelsefull
målsman inom den svenska ylleindustrin
har Schmitz gått sina egna vägar, såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:50 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/textarb/1927/0007.html
