Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TEXTILARBETAREN
samband med vävningen kunna för övrigt
nämnas dels Kays snällskyttel,
konstruerad år 1783, dels William Radcliffs år 1802
fullbordade maskin för varpens klistring
och torkning före dess införande i
vävstolen. Ifrågavarande procedur hade förut
försiggått styckevis i själva vävstolen,
vilken måst stå overksam, tills varje
nyklist-rat varpstycke hunnit torka. Det var
också först efter denna betydande förbättring,
som den mekaniska vävstolen kom i mera
allmänt bruk. Under 1800-talets första
årtionde gjordes även den viktiga
uppfinning, som representeras av
jacquardväv-stolen. Nämnda vävstol, vilken bär namn
efter sin konstruktör, J. M. Jacquard, var
ursprungligen avsedd för sidenväveriet
men har sedan kommit till användning vid
all slags mönstervävnad.
För tillgodogörandet av de nya
arbetsmaskinerna var tillgången till lämplig
drivkraft en nödvändig förutsättning.
Från början användes härvid i främsta
rummet vattenkraft, och de uppväxande
fabriksanläggningarna förlädes därför här
och var i landet, där nämnda kraft stod till
buds. Förekomsten av vattenfall var
emellertid begränsad, och dessutom
medförde kringspridandet av fabrikerna en del
praktiska olägenheter, särskilt ur
transportsynpunkt. Tillgången till även annan
drivkraft än vatten blev därför alltmera
ett trängande behov. Detta behov kunde
också snart tillgodoses tack vare den av
skotten James Watt år 1769 första gången
patenterade och sedan alltmer fullkomnade
ångmaskinen, varigenom en förut oanad
utveckling möjliggjordes för storindustrin.
Av de tekniska uppfinningar, som
beteckna övergången till den modärna
textilindustrin, hade de viktigaste framkommit
i Storbritannien, och nämnda land blev
också den framträdande storindustrins
hemland. Att så blev förhållandet, bör
emellertid icke tillskrivas enbart de
tekniska framstegen. Även på andra områden
hade nämligen landet särskilda
förutsättningar för industriellt uppsving. Bland
dessa förutsättningar må först och främst
nämnas dess fördelaktiga geografiska läge
och i samband därmed högt utvecklade
handel, varigenom avsättning för
fabriks-produkterna kunde beredas snart sagt över
hela jorden. Dessutom ägde den enskilda
företagsamheten ett friare spelrum i
England än å Europas kontinent. Handelns
kraftiga uppblomstring hade nämligen där
tidigt bragt skråväsendet på fall, liksom
även den industriella reglementeringen
endast tillämpats under synnerligen
begränsade och lindriga former. Härtill kommer,
att England tack vare sin överlägsenhet
till sjöss stod jämförelsevis oberört av de
politiska stormar, som hemsökte Europas
fastland under 1700-talets senare del och
början av 1800-talet. Medan andra
makter föröddes av långvariga krig, kunde
sålunda England obehindrat fortsätta och
utveckla sin handel och industri samt
därav hämta medel för utrustning och
underhåll av flottor och arméer. I detta
förhållande förmådde icke ens Napoleon med
sin avspärrningspolitik bringa någon
ändring, då kontinentalsystemet till trots stora
mängder av engelska varor insmugglades
till fastlandet och t. o. m. de franska
soldaterna delvis måste beklädas med
engelskt kläde. Med hänsyn till dessa
gynnsamma omständigheter av olika slag blir
det förklarligt, hurusom Englands
textilindustri från början vann ett betydande
försprång framför andra nationers, ett
försprång, som landet alltsedan
åtminstone beträffande bomullsfabrikationen
förstått att bibehålla. Inom
bomullsindustrin var det också som de tekniska
uppfinningarna från början togos flitigast i
bruk. Den naturliga förklaringen härtill
ligger bl. a. däri, att ifrågavarande
industri praktiskt taget först nu startades och
därför ej behövde övervinna de hinder,
som vid övergång till mera modärn drift
kunde uppställa sig för den äldre
textilfabrikationen i form av obekväma
regle-menteringsbestämmelser, ett vid de gamla
anläggningarna fastbundet kapital och
redan förut tillgodosedda
avsättningsmöjligheter.
Internationellt
textilarbetaresammanträde kommer att
hållas i Stockholm den 27 juni
innevarande år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
