TEXTILARBETAREN heter synas bidraga därtill. Om många arbetare, vilka efter hand förlorat anställning inom sina förutvarande yrken, gäller sålunda, att de numera böra rubriceras såsom grovarbetare. Vidare får grovarbetarestocken förvisso oavlåtligen nya tillskott av arbetslösa från de sociala skikt, där ungdomsarbetslösheten är särskilt utpräglad. Inför det förhållandet att t. o. m. yrkesutbildade arbetare icke utan svårighet kunna beredas anställning inom flera industrigrenar, torde nämligen många yngre element bland de arbetslösa underlåta att förskaffa sig nödig yrkesutbildning. De införlivas därmed automatiskt i arbetsmarknadens stora reservarmé av grovarbetare. Här möter sålunda även ungdomsarbetslöshetens problem. * Beträffande arbetslösheten bland de fackligt organiserade arbetarna i Sverge under år 1926 visar statistiken följande: den 31 januari voro av 233,604 medlemmar 36,792, utgörande 15,7 %, arbetslösa sammanlagt 178,039 veckor; den 31 december visade respektive 250,908, 47,672, 19,1 %, 170,543. Medeltalet arbetslösa fackföreningsmedlemmar under åren 1924—1926 uttryckt i % visar följande siffror: 1924 — 10,2, 1925 — 11,0, 1926 — 12,2. Sålunda en oavlåtlig stegring. Den 1 april innevarande år avlämnades till riksdagen en socialdemokratisk gruppmotion med anledning av regeringens proposition om ett anslag av 5 miljoner kronor för arbetslöshetens bekämpande under budgetåret 1927—1928 och i dessa motioner rullas hela spörsmålet om de av riksdagen i fjol skärpta arbetslöshetsdi-rektiven upp. Motionens yrkande går ut på beviljande av ett anslag av 8 miljoner kronor utöver de 3 miljoner, som beräknas återstå av förut beviljat anslag vid nu löpande budgetårs slut. Regeringens förslag innebär att anslaget skulle användas enligt hittills gällande direktiv. I d^n mycket intressanta och sakligt belysande motiveringen för motionen dra emellertid motionärerna upp riktlinjer för det begärda anslagets användning och de hemställa därför, att det av dem begärda anslaget måtte utgå i enlighet med dessa. Motionen utmynnar i följande yrkanden : 1. Staten bör utvidga sin hjälpverksamhet till att omfatta samtliga oförvitliga oförvållat arbetslösa och i detta syfte återupptaga i nödig utsträckning den kontanta understödsverksamheten. 2. Nödhjälpslönerna böra fastställas med fullt beaktande av regeln att de arbetslösa ”kunna bereda sig uppehälle på den fastställda nödhjälpslönen”. 3. Kontantunderstöden böra icke che-matiskt fastställas till halva nödhjälpslö-nen utan så avpassas att de giva den arbetslöse nödtorftig försörjning. 4. Arbetslöshetshjälpen bör så fördelas mellan staten och kommunerna, att de senares bördor icke bli mera betungande än avsikten från början av den statliga hjälpverksamhetens inrättande var. 5. Arbetslöshetshjälpen må icke begränsas till att gälla vissa fack eller yrken. 6. Arbetslös bör principiellt anses stå utanför arbetskonflikterna och alltså avstängning från arbetslöshetshjälp icke ifrågakomma under strejk eller lockout, dock att självfallet den person, som deltager i strejk eller är föremål för lockout, icke erhåller arbetslöshetshjälp. 7. Arbetsplats, vid vilken arbetskon-flikt pågår, bör ej räknas till den öppna arbetsmarknadens arbetstillfällen och arbetslös alltså icke anses skyldig att taga anställning å sådan arbetsplats vid äventyr att arbetslöshetshjälpen eljes indrages. Anslag av förbundet till studier. Förbundets 10:de ordinarie kongress i Stockholm den 19—22 augusti 1926 beslöt att årligen t. o. m. det år, som nästa förbundskongress hålles, av förbundets medel anslå ett belopp av 3,000 kronor, att användas såsom bidrag till kostnader för av medlemmar av förbundet bedrivna studier. Kongressen uppdrog åt förbundsstyrelsen att fördela beloppet på sätt styrelsen med hänsyn till beloppets ändamålsenliga användning finner lämpligt. Följande medlemmar ha intill mars månad i år sökt och erhållit anslag.