Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
35
ga och därav följande ringa behov av
levande arbetskraft, äro tvingade att mot
orimligt låga löner passa och tillse
maskinen. Vem mäktar besvara den frågan:
i vilket läge skulle de miljoner människor,
som nu ha en relativt blygsam utkomst
genom att passa och tillse maskinen, befinna
sig uti, om icke arbetarnas
sammanslutningar trätt till såsom hejdande faktorer
i en hej dlös konkurrens och utsugning av
den levande arbetskraften? Maskinen
blev, kan man säga, den starka motor, som
pressade fram räddningen för arbetarna
ur ett genom maskinen indirekt tillskapat
nödläge. Arbetarna, de som matade och
tillsågo maskinen, sammanslöto sig till
motstånd mot maskinens kallt beräknande
och okänsliga exploatörer.
Fackföreningen och maskinen blevo härigenom
historiskt sammanbundna.
Med maskinens framträdande började
det skede i mänsklighetens historia, som
karaktäriseras av den nu världsfamnande
industrialismen. Ett par sekler ha sedan
dess sänkts i tiden. Arbetarnas fackliga
och politiska sammanslutningar,
vetenskaplig belysning, sociologiskt tänkande,
social lagstiftning och efter hand ökat
demokratiskt inflytande ha samverkat i
syfte att göra maskinen till vad den bör vara:
ett redskap med huvudsaklig uppgift att
underlätta den levande arbetskraftens
börda. Har detta hittills i någon mån
lyc
kats? Denna fråga kan obetingat
besvaras jakande. Under den tid, som sedan
industrialismens barndom och intill nu
svunnit, har ovedersägligt en märkbar
förändring till det bättre inträtt i de
delar av världen, varest arbetarna förstått
och förmått att genom sammanslutningens
betvingande makt göra sig hörda och
gällande. Ännu återstår dock ofantligt
mycket, ej allenast i övriga delar av världen
utan även i de länder, i vilka vissa
ändringar till det bättre redan åstadkommits.
Arbetstiden för maskinens passning och
tillsyn måste än ytterligare bringas ned.
Varför åtta timmars arbetsdag? Varför icke
sex timmar eller ännu kortare tid?
Frågor, vilka säkerligen ej kunna och ej heller
komma att praktiskt besvaras på annat
sätt än som hittills skett, nämligen med
en oavlåtlig sänkning av arbetstiden
intill gränsen för det möjliga. Men ej
allenast den nödvändiga arbetstiden för
maskinens passning och tillsyn måste och
skall begränsas, även arbetslönen måste
höjas och luften liksom ljuset och
utrymmet i de lokaler, vari maskinen och den
levande arbetskraften gemensamt
frambringa nyttigheter, måste förbättras.
Genom en ständigt underkastad förbättring
skall maskinen själv i förening med
arbetarnas genom sina sammanslutningar
alltid ökade makt verksamt bidraga härtill.
Textyrius.
Textilindustrins uppkomst och utveckling.
III.
Av jordens hela bomullsodling, som år
1860 beräknades till 2,500 milj, pund,
representerade den nordamerikanska
omkring 66 procent. Näst Förenta staterna
uppvisade Indien nämnda år den
stör
sta produktionen eller omkring 18 procent
av den totala. Återstående 16 procent
fördelade sig på ett flertal länder, såsom
exempelvis Egypten, Kina, Mexiko,
Brasilien och Peru. Vad närmast beträffar
In
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
