Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
37
utgång. I samband med exportens
undertryckande kom givetvis även produktionen
av bomull att starkt minskas. Huru
omfattande denna minskning var, inses
därav, att medan skörden ännu år 1862
uppskattades till 2,146 milj, pund, utgjorde
densamma år 1865 blott 143 milj.
Följderna av den amerikanska
bomullens utestängande från världsmarknaden
blevo i flera avseenden ödesdigra.
Sålunda bragtes för det första bomullsodlarna
själva i svårt ekonomiskt trångmål. I
ännu högre grad gäller emellertid detta om
deras avnämare i Europa och särskilt i
England. Sistnämnda land erhöll vid
1800-talets mitt omkring 80 procent av sin
bomullstillförsel från Förenta staterna,
och även övriga industriländer
tillgodosågo härifrån sitt huvudsakliga
råvarube-hov. Den amerikanska exportens
uteblivande medförde därför en plötslig
stagnation i Europas hela bomullsindustri.
Givetvis kom bomullsindustrins hemland
eller England att härvid lida svårast, och
det kan utan överdrift sägas, att
detsamma varken förr eller senare haft att
genomkämpa en allvarsammare
socialekonomisk kris. Dess handel råkade i
stock-ning, fabrikerna måste helt eller delvis
inställa sin drift, en mångfald
industriidka-re kommo på obestånd, och hundra
tusentals arbetare ställdes utan möjlighet att
förtjäna sitt uppehälle.
I detta svåra nödläge, vilket fått sin
karaktärisering i det kända uttrycket
”Cotton famine”, gjordes från såväl
Englands som övriga industriländers sida de
största ansträngningar för att åtminstone
delvis finna en ersättning för den
amerikanska bomullen genom import från andra
produktionsorter. Uppmärksamheten
riktades härvid i främsta rummet på de
bom-ullsländer, vilka utom Förenta staterna
gjort sig kända såsom exporterande, d. v.
s. i främsta rummet Indien och Egypten
samt vidare Brasilien och vissa andra
sydamerikanska bomullsdistrikt jämte
asiatiska Turkiet. För dessa länders
bomullsodling kom nu en tid av mäktigt uppsving.
Indiens produktion, som år 1860 rört sig
omkring 450 milj, pund, var sålunda år
1865 uppe vid 1,049 milj., varav 803 milj,
exporterades, och Egypten uppvisade
un
der samma period en produktionsökning
från 34 till 196 milj, pund bomull, så gott
som uteslutande avsedd för export. Även
de gamla bomullsområdena i Brasilien, det
övriga Sydamerika och asiatiska Turkiet
flerdubblade sin produktion, och den
sammanlagda införseln till Europa från dessa
länder växte därmed från 39 milj, pund
år 1861 till 190 milj, år 1865.
Den ökade tillgång på bomull, som på
ovan antytt sätt vanns, var emellertid
ingalunda tillräcklig för tillgodoseendet av
de rådande behoven utan nya
produktionsområden måste därjämte anlitas. Bland
annat vände man sig härvid till Kina och
Japan, som exempelvis år 1864
utskeppade sammanlagt 95 milj, pund bomull. Den
starka efterfrågan på råvaran i förening
med åtföljande prisstegring medförde för
övrigt, att man grep sig an med
bomulls-plantering snart sagt överallt, där
klimatet ej lade hinder i vägen. Så var
exempelvis fallet med Västindien, där den
nästan övergivna bomullsodlingen åter
uppnådde en kortvarig blomstring. Till och
med i de europeiska medelhavsländerna
vann bomullsbusken för en tid rotfäste,
och ensamt Italien producerade år 1864
137 milj, pund bomull.
Omröstning
angående förbundets anslutning till
Landsorganisationen, varom förbundets
10:de ordinarie kongress i Stockholm den
19—22 augusti 1926 fattade beslut, skall
enligt av förbundsstyrelsen utfärdat
cirkulär verkställas under tiden 15
september—15 oktober innevarande år.
Samtliga medlemmar uppmanas deltaga i
omröstningen.
Representantskapet
sammanträdde i Norrköping den 28
sist-lidne augusti. Till behandling förelågo bl.
a. följande frågor: uppsägning av
riksavtalet inom textilindustrin,
byggnadsfrå-gan, omröstning angående förbundets
anslutning till Landsorganisationen samt
viss fråga rörande förbundets verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
