Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
51
detsamma gäller även Brasilien, särskilt
för årtiondena närmast efter krigets
avslutning. Europas import från Kina och
Japan under detsamma blev däremot
endast tillfällig, och även Västindien
undanträngdes snart åter från
bomullsmarknaden. De nya odlingsförsök, som
framkallats å skilda orter, blevo i allmänhet icke
heller av större varaktighet, utan
bomulls-planteringen lokaliserades så småningom
till i huvudsak samma produktionsländer
som före inbördeskriget.
De svårigheter, som 1860-talets
bomullsbrist medförde för Europas
bomullsindustri, voro visserligen ytterst allvarliga,
men sedan krisen väl var överstånden,
gick industrin åter hastigt framåt. En
översikt ger vid handen, att
bomullsför-brukningen även under de senaste
årtiondena varit stadd i hastig tillväxt. För
Nordamerikas vidkommande har sålunda
produktionen av bomull under perioden
1896/1911 stigit med icke mindre än 89
proc., varvid dock är att märka, att år
1911 var ett ovanligt gynnsamt skördeår.
Då skördeförhållandena det ena året
företrädesvis göra sig märkbara vid exporten
först närmast följande år, bör
produktionen under perioden 1896/1911 lämpligast
ställas i förhållande till utförseln åren
1897/1912. Det visar sig då, att enligt
de preliminära uppgifter, som stått till
buds för år 1912, exportökningen uppgått
till omkring 78 proc., d. v. s. 11 proc,
mindre än motsvarande produktionsökning.
Förklaringen till denna skillnad får sökas
däri, att Förenta staternas egen
bomulls-förbrukning i förhållande till produktionen
var större vid periodens slut än vid dess
början, vilket åter häntyder på en starkt
uppblomstrande bomullsindustri. För
Indien och Egypten hava de senaste
årtiondena likaledes medfört stigande
produktion och export av bomull, ehuru
utvecklingen här gått långsammare. Indiens
export har emellertid på sista tiden alltmer
riktat sig på Kina och framförallt Japan,
vilket sistnämnda land handelsåret 1912/
1913 mottog inemot hälften av Indiens
hela bomullsutförsel. Av Europas
industriländer införde Tyskland samma år
största kvantiteten indisk bomull eller
omkring 95 milj, pund, varefter kommo
Bel
gien, Italien, Österrike—Ungern och
Frankrike i nu nämnd ordning. Englands
motsvarande import uppgick till något
över 30 milj. pund. Den egyptiska
bomullen, vilken, såsom tidigare påvisats,
endast i oväsentlig mån vinner industriell
bearbetning i sitt hemland, har i
huvudsak avyttrats till Europa. Någon
avse-värdare utvidgning av landets
bomullsodling torde hädanefter icke vara att vänta,
då den för ifrågavarande kultur tjänliga
jordmånen redan i huvudsak tagits i
anspråk för ändamålet. Den ökning av
produktionen, som kan iakttagas för senare
år, har också i stort sett vunnits endast
tack vare ett uppdrivande av skörden per
ytenhet.
Utom från de tre
huvudproduktionsländerna för bomull erhåller den
europeiska bomullsindustrin f. n. råvara från ett
flertal andra områden med äldre eller
yngre bomullskultur. Till det förra slaget
höra sålunda exempelvis Brasilien, Peru,
asiatiska Turkiet och Persien, till det
senare asiatiska Ryssland och Mexiko. Av
någon avgörande vikt för Europas
textilindustri är dock ej dessa länders
bomullsodling och torde därför ej här kräva
närmare redogörelse.
Hela världsproduktionen av bomull, i
den mån densamma förts ut i allmän
handel, beräknades år 1911 till 22,2 milj,
balar å 500 pund netto. För år 1912 utvisa
motsvarande uppskattningar något lägre
siffror eller 21,8 milj, balar.
Med bomullens allmänna
produktions-och exportförhållanden står givetvis dess
betingade försäljningspris i ett visst
samband, i det riklig tillgång på varan i
normala fall medför sjunkande priser och
motsatsen stigande. Bomullsindustrins
mera allmänna framträdande på
1790-ta-let med åtföljande ökad efterfrågan på
råmaterial ledde därför till en stark
fördyring av bomullen, tills produktionen
hunnit anpassa sig efter de växande
anspråken. Medelpriset å exempelvis amerikansk
bomull steg sålunda enligt noteringen i
Newyork från omkring 26 cent pr pund
år 1791 till ungefär 44 cent vid
övergången till 1800-talet. Med produktionens
hastiga uppsving sjönk priset sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
