Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEXTILARBETAREN
med vissa större eller mindre avbrott ända
till 5 cent år 1844.
Mera anmärkningsvärd är den
oerhörda prisstegringen under förra delen av
1860-talet i samband med inbördeskriget.
Efterverkningarna av ifrågavarande
dyrtid kunna skönjas ända till mitten av
1870-talet, då bomullspriserna började återgå
till sitt normala, läge. Det lägsta priset
sedan 1844 faller på åren 1898/1899, då
tack vare goda amerikanska skördar
bom-ullstillgången blev synnerligen riklig.
Sedermera har priset åter stigit och uppgick
år 1910 ända till omkring 15 cent, vilket
innebär den högsta noteringen sedan år
1875. Åren 1911 och 1912 följde
emellertid åter prisfall. Växlingarna i priset
å andra bomullssorter än den amerikanska
förete naturligen vissa avvikelser allt efter
de särskilda produktions- och
avsättnings-förhållandena. Såsom allmän regel gäller
likväl, att egyptisk bomull ställer sig
omkring en tredjedel å en fjärdedel dyrare
och indisk något billigare än den
amerikanska.
Handvävarens berättelser.
v.
Ett möte i Korshagen.
Många äldre invånare i Norrköping
minnas säkerligen ännu Korshagen, vilken
numera utgör en del av Kneippbadens
villasamhälle. Korshagen var under
sommartiden ända fram till 1890-talet en
synnerligen omtyckt förlustelseplats för
stadens arbetare, särskilt för textilarbetarna.
Platsen låg inom en gammal grå och
mossig gärdesgård, som alltid stod så att säga
på tre kvart; några risiga alar växte
invid strömkanten och en och annan något
längre upp i hagen. En dansbana togs ofta
i anspråk, och på kullarna, särskilt
lör-dagsaftnar och söndagar, lågo familjer i
täta grupper med knyten och
matsäckskorgar. Sådan såg platsen ut mot slutet av
1880-talet. Tidigare hade emellertid
platsen varit ännu livligare frekventerad.
Sedan lång tid tillbaka var nämligen
Korshagen stadens enda förlustelse- och
samlingsplats. Under skråtiden hade såväl
mästare som gesäller här ofta sina
sammankomster med åtföljande galej. Det
skulle kunna berättas många såväl lustiga
som sorgliga episoder från denna plats,
där man allt efter omständigheterna gav
rum åt såväl gäck som allvar. En gång
i början av 1800-talet hade här hållits ett
begravningsgille efter en avliden
garvare-gesäll varvid gästerna blevo så beskänkta,
att två av dem, genom att försöka taga
hemvägen över strömmen, drunknade. En
annan gång hade bagaregesällerna
sammankomst, varvid de etablerade ett
slagsmål, som varade från pingstafton till
annandagen. Först framåt år 1848 började
sammankomsterna antaga något
anständigare former.
1840-talet markerade även för Sverges
vidkommande på visst sätt en ny tid. I
utlandet, särskilt i Frankrike, hade
revolution och reaktion vid upprepade tillfällen
avlöst varandra. Här i landet däremot
kunde man dock ej sedan medeltiden och
reformationsstriderna tala om några
egentliga upprorsrörelser. Med undantag
av upploppen åren 1743 och 1811 var det
fullkomligt lugnt, om man undantager att
Norköpingsborna år 1799 visade en
tendens, varigenom man för första gången i
den nyare historien kan tala om en
fattigmans sociala rörelse. Det var visserligen
endast ett tillfälligt brännvinsförbud, som
blev anledning till demonstration, men
ändå.
Vi återgå emellertid till Norrköping år
1848. Vid Bergsbro fabriker fanns en
person vid namn Birger Sjödin, anställd å
fabrikskontoret såsom tredje bokhållare.
Han var över medelåldern och fanatiskt
radikal samt ansågs av den övriga
kontorspersonalen som rent av farlig. Sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
