Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN 17
år 1894 inriktades dess huvudsakliga
verksamhet på utbildning av vävmästare,
mönstertecknare och fabrikanter inom
vävnadsindustrin, som i och med
maskinvävningens insteg antog en alltmera
fa-briksmässig prägel.
En år 1912 tillsatt kommitté framlade
förslag om en fullständig fackskola för
textilindustrin med uppgift att meddela
”de teoretiska kunskaper och praktiska
färdigheter, som i förening med
industriell verksamhet inom någon del av
textilindustrin fordras av dem, som närmast
skola utöva tillsyn och ledning av arbetet
i fabriker för tillverkning av textilvaror
samt av mönsterritare”. Denna skola
skulle organiseras på fem
fackavdelningar, nämligen för vävning, för blekning,
tryckning och apprettering, för
mönsterritning, för spinneri samt för trikå- och
spetstillverkning.
Kommitténs förslag har emellertid av
statsmakterna endast i ringa mån
realiserats. Högre textilfackskola har icke
inrättats, varför vävskolan i Borås och den
Lenningska skolan i Norrköping äro
Sverges enda utbildningsanstalter för
textilteknici.
I en motion i första kammaren vid
årets riksdag påpeka herrar Edv.
Björnsson, Axel Vennersten och A. Lindgren, att
den maskinella textilindustrin har sin
tyngdpunkt i västra Sverge. Sverges
textilindustriförbund, till vilket äro anslutna
119 företag med cirka 30,000 arbetare,
räknar inom Västergötland, Dalsland,
Halland och Bohuslän med Göteborg icke
mindre än 60 företag med cirka 17,300
arbetare. Av dessa 60 företag äro 31 med
cirka 8,400 arbetare belägna i den s. k.
Sjuhäradsbygden med Borås som centrum.
Textilindustrin inom Älvsborgs län är
mångsidigare än annorstädes, säga
motionärerna. Alldeles särskilt gäller detta om
Sjuhäradsbygden. I denna bygd har
textilindustrin djupa rötter i en gammal
hemindustri, vilken inte ännu är helt
utdöd. På den maskinella
vävnadsindu-strins grund har här en omfattande
kon-fektionsindustri vuxit upp, och Sverges
hittills enda fabrik för tillverkning av
konstsilke av pappersmassa är förlagd till
Borås.
Av allt att döma befinner sig
Sjuhä-radsbygdens textilindustri i en period av
synnerligen rask utveckling. Det må vara
tillräckligt att som belägg härför erinra
om den snabba folkmängdsökningen i
Borås de senaste åren. Stadens
folkmängd har under femårsperioden 1923—
27 stigit från 29,524 till 34,564. Under
sådana förhållanden är det naturligt, att de
gamla kraven på förbättrade
utbildningsmöjligheter för blivande textilteknici
inom denna bygd under de senaste åren
vunnit i styrka och tagit sig uttryck i
framställningar från textilindustrins
representanter till olika myndigheter.
Tilltron till värdet av fackskolans
starkt specialiserade utbildning synes
emellertid hava minskats. Man har
funnit, att en allmänteknisk utbildning i t. ex.
maskin- och värmelära är oundgängligen
nödvändig för textilteknikern likaväl som
för de flesta övriga teknici.
Den tekniskt ledande personalen inom
vår textilindustri uppskattas till omkring
1,000 personer. Som en följd härav skulle
årsantalet utexaminerade elever vid en
dylik anstalt komma att i genomsnitt
sannolikt icke överstiga trettiotalet. Då en
textilfackskola såväl absolut som i
förhållande till elevantalet måste draga
betydande kostnader, är det redan av
hänsyn härtill omöjligt att tänka sig
textilindustrins utbildningsfråga löst på denna
väg under den närmaste tiden. På grund
av det förhållandevis ringa antalet elever
synes det därför nödvändigt, att
utbildningen — i varje fall till en början —
koncentreras till en enda anstalt, som bör
ha sin naturliga förläggningsplats i Borås.
Man har därvid att välja mellan
vävskolan och tekniska elementarskolan i
Borås.
För genomgång av Borås vävskola
för-utsättes allenast vanlig folkskolebildning
som underlag. Industripraktik är ej
obligatorisk före inträdet, ehuru flertalet
elever kortare eller längre tid dessförinnan
i regel varit sysselsatta i industriellt
arbete. Denna skola kan ej, förmena
motionärerna, utan en betydande omläggning,
som helt skulle förrycka dess nuvarande
karaktär, tillgodose det krav på
allmänteknisk utbildning, vilket av
textilindu
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
