- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
17

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN 17 år 1894 inriktades dess huvudsakliga verksamhet på utbildning av vävmästare, mönstertecknare och fabrikanter inom vävnadsindustrin, som i och med maskinvävningens insteg antog en alltmera fa-briksmässig prägel. En år 1912 tillsatt kommitté framlade förslag om en fullständig fackskola för textilindustrin med uppgift att meddela ”de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter, som i förening med industriell verksamhet inom någon del av textilindustrin fordras av dem, som närmast skola utöva tillsyn och ledning av arbetet i fabriker för tillverkning av textilvaror samt av mönsterritare”. Denna skola skulle organiseras på fem fackavdelningar, nämligen för vävning, för blekning, tryckning och apprettering, för mönsterritning, för spinneri samt för trikå- och spetstillverkning. Kommitténs förslag har emellertid av statsmakterna endast i ringa mån realiserats. Högre textilfackskola har icke inrättats, varför vävskolan i Borås och den Lenningska skolan i Norrköping äro Sverges enda utbildningsanstalter för textilteknici. I en motion i första kammaren vid årets riksdag påpeka herrar Edv. Björnsson, Axel Vennersten och A. Lindgren, att den maskinella textilindustrin har sin tyngdpunkt i västra Sverge. Sverges textilindustriförbund, till vilket äro anslutna 119 företag med cirka 30,000 arbetare, räknar inom Västergötland, Dalsland, Halland och Bohuslän med Göteborg icke mindre än 60 företag med cirka 17,300 arbetare. Av dessa 60 företag äro 31 med cirka 8,400 arbetare belägna i den s. k. Sjuhäradsbygden med Borås som centrum. Textilindustrin inom Älvsborgs län är mångsidigare än annorstädes, säga motionärerna. Alldeles särskilt gäller detta om Sjuhäradsbygden. I denna bygd har textilindustrin djupa rötter i en gammal hemindustri, vilken inte ännu är helt utdöd. På den maskinella vävnadsindu-strins grund har här en omfattande kon-fektionsindustri vuxit upp, och Sverges hittills enda fabrik för tillverkning av konstsilke av pappersmassa är förlagd till Borås. Av allt att döma befinner sig Sjuhä-radsbygdens textilindustri i en period av synnerligen rask utveckling. Det må vara tillräckligt att som belägg härför erinra om den snabba folkmängdsökningen i Borås de senaste åren. Stadens folkmängd har under femårsperioden 1923— 27 stigit från 29,524 till 34,564. Under sådana förhållanden är det naturligt, att de gamla kraven på förbättrade utbildningsmöjligheter för blivande textilteknici inom denna bygd under de senaste åren vunnit i styrka och tagit sig uttryck i framställningar från textilindustrins representanter till olika myndigheter. Tilltron till värdet av fackskolans starkt specialiserade utbildning synes emellertid hava minskats. Man har funnit, att en allmänteknisk utbildning i t. ex. maskin- och värmelära är oundgängligen nödvändig för textilteknikern likaväl som för de flesta övriga teknici. Den tekniskt ledande personalen inom vår textilindustri uppskattas till omkring 1,000 personer. Som en följd härav skulle årsantalet utexaminerade elever vid en dylik anstalt komma att i genomsnitt sannolikt icke överstiga trettiotalet. Då en textilfackskola såväl absolut som i förhållande till elevantalet måste draga betydande kostnader, är det redan av hänsyn härtill omöjligt att tänka sig textilindustrins utbildningsfråga löst på denna väg under den närmaste tiden. På grund av det förhållandevis ringa antalet elever synes det därför nödvändigt, att utbildningen — i varje fall till en början — koncentreras till en enda anstalt, som bör ha sin naturliga förläggningsplats i Borås. Man har därvid att välja mellan vävskolan och tekniska elementarskolan i Borås. För genomgång av Borås vävskola för-utsättes allenast vanlig folkskolebildning som underlag. Industripraktik är ej obligatorisk före inträdet, ehuru flertalet elever kortare eller längre tid dessförinnan i regel varit sysselsatta i industriellt arbete. Denna skola kan ej, förmena motionärerna, utan en betydande omläggning, som helt skulle förrycka dess nuvarande karaktär, tillgodose det krav på allmänteknisk utbildning, vilket av textilindu 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free