Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEXTILARBETAREN
ger värre, än den mest tillsnörda korsett. S. k.
färdigsydda kläder äro och måste vara
tillverkade enligt vissa standardnormer, vilka innebära
vissa proportioner mellan olika kroppsmått så, att
exempelvis vidd kring midja, bröst o. s. v. står i
visst förhållande till arm- och benlängder etc. De
maskulina individerna äro emellertid icke, annat
än i ytterst fä undantagsfall, standardiserade. En
är lång och gänglig, en annan liten och tjock. En
har liten bål, men långa armar och ben; en annan
stor bål, men korta extremiteter. Idealet i
kropps-proportioner torde icke en maskulin individ bland
tusen kunna framvisa. Detta är endast
femlniner-na förunnat. Till och med i högre grad, än de
själva önska.
Antydda ofullkomlighet i kroppsligt avseende
hos ”skapelsens herrar” är en av anledningarna
till att de icke, utan att bryta allt för mycket mot
estetiken, kunna omgjorda sina mer eller mindre
osköna gestalter med på förhand färdigsydda
kläder, vilka såsom antytts, äro tillverkade för att
passa harmoniskt eller åtminstone närmelsevis
harmoniskt utbildade kroppar. Jag har redan
påstått och påstår än en gång, att dylika kroppar äro
mer än lätt räknade. I varje fall tillhör jag,
tyvärr, icke dessa lyckliga undantag, och för mig
bleve därför en på förhand (utan måttagning)
färdigsydd kostym absolut omöjlig att begagna.
Jag råkar ock äga en individuell smak, vilken
icke alls kunde göra sig gällande, i händelse
andra och större hinder icke reste sig mot
anskaffande av på förhand färdigsydd kostym. För dem,
vilka, likt fåren, utan annan tanke än blind
lydnad för rådande mode, följa den stora skocken,
är naturligtvis detta skäl mindre betydelsefullt.
Men dessa levande modejournaler kunna å andra
sidan få sin smak, eller riktigare sin brist pä
smak, tillfredsställd även vid beställning av
erforderlig kostym.
Emellertid är det icke endast estetiken och
den individuella smaken, som tvinga oss,
masku-liner, att föredraga beställda kläder framför s. k.
färdigsydda. De tyger, vilka komma till
användning, äro i de beställda kostymerna ojämförligt
bättre i alla avseenden, än i de s. k. färdigsydda
dräkterna. En beställd kostym blir därför, även
om den skenbart verkar dyrare, betydligt
billigare, än en pä förhand färdigsydd. Man mäste
nämligen komma ihåg, att den maskulina dräkten är
avsedd att bäras under långa tider och under
förhållanden, vilka ställa mycket stora anspråk på
dess hållbarhet och varaktighet. Om en beställd
kostym tilläventyrs tarvar reparation (lappning
eller dylikt), så finnes i regel tyg att tillgå för
sådant ändamål, så att dräkten kan göras fullt
användbar på nytt.
Till hållbarheten bidrager ock den
omständigheten, att själva hopsyendet är omsorgsfullare vid
den beställda kostymen, än vid den färdigsydda.
Det är väl allom bekant, att ens första åtgärd, dä
man bekommit ett s. k. färdigsytt plagg, är att
sy fast knappar o. d.
Såsom sammanfattning av det anförda vill jag
nu framhålla såsom min erfarenhet: att en
beställd kostym är ofantligt mycket slitstarkare och
således hållbarare, än s. k. färdigsydd; att en
beställd kostym i regel kan jämförelsevis lätt
repareras och bliva fullt användbar pä nytt, men att
en s. k. färdigsydd kostym knappast kan i annat
än mycket få undantagsfall repareras, och detta
aldrig med samma fördelaktiga resultat som en
beställd; att en beställd kostym kan anpassas efter
min kroppsbyggnad, något som en s. k. färdigsydd
kostym absolut icke kan; och att min egen smak
kan i ganska stor omfattning få göra sig gällande,
då jag beställer en kostym, men att den
individuella smaken betyder och gäller mindre än intet, dä
kostymbehovet fylles med s. k. färdigsydda
kläder.”
Bättre textilteknisk utbildning
i Sverge.
Textilteknikerutbildningen har hittills
i stort sett varit förlagd till vävskolan i
Borås. Denna skola, som inrättades år
1866 och som sedan år 1868 åtnjutit
statsanslag, har 2-årig lärokurs. Den
avsåg till en början att utgöra ett stöd för
hemvävnadsindustrin i orten, men från
INNEHÅLL:
Forts, från omslagets sid. 1.
Internationella Textilarbetareförbundets 12:te
kongress.
Arbetsprocesserna i textilindustrin.
Handvävarens berättelser.
Textilindustrins uppkomst och utveckling.
Tre arbetsnedläggelser.
Borås Wäfveri Aktiebolag.
Läget inom textilindustrin.
Tvister och underhandlingar.
Från förbundsområdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
