- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
16

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 TEXTILARBETAREN ger värre, än den mest tillsnörda korsett. S. k. färdigsydda kläder äro och måste vara tillverkade enligt vissa standardnormer, vilka innebära vissa proportioner mellan olika kroppsmått så, att exempelvis vidd kring midja, bröst o. s. v. står i visst förhållande till arm- och benlängder etc. De maskulina individerna äro emellertid icke, annat än i ytterst fä undantagsfall, standardiserade. En är lång och gänglig, en annan liten och tjock. En har liten bål, men långa armar och ben; en annan stor bål, men korta extremiteter. Idealet i kropps-proportioner torde icke en maskulin individ bland tusen kunna framvisa. Detta är endast femlniner-na förunnat. Till och med i högre grad, än de själva önska. Antydda ofullkomlighet i kroppsligt avseende hos ”skapelsens herrar” är en av anledningarna till att de icke, utan att bryta allt för mycket mot estetiken, kunna omgjorda sina mer eller mindre osköna gestalter med på förhand färdigsydda kläder, vilka såsom antytts, äro tillverkade för att passa harmoniskt eller åtminstone närmelsevis harmoniskt utbildade kroppar. Jag har redan påstått och påstår än en gång, att dylika kroppar äro mer än lätt räknade. I varje fall tillhör jag, tyvärr, icke dessa lyckliga undantag, och för mig bleve därför en på förhand (utan måttagning) färdigsydd kostym absolut omöjlig att begagna. Jag råkar ock äga en individuell smak, vilken icke alls kunde göra sig gällande, i händelse andra och större hinder icke reste sig mot anskaffande av på förhand färdigsydd kostym. För dem, vilka, likt fåren, utan annan tanke än blind lydnad för rådande mode, följa den stora skocken, är naturligtvis detta skäl mindre betydelsefullt. Men dessa levande modejournaler kunna å andra sidan få sin smak, eller riktigare sin brist pä smak, tillfredsställd även vid beställning av erforderlig kostym. Emellertid är det icke endast estetiken och den individuella smaken, som tvinga oss, masku-liner, att föredraga beställda kläder framför s. k. färdigsydda. De tyger, vilka komma till användning, äro i de beställda kostymerna ojämförligt bättre i alla avseenden, än i de s. k. färdigsydda dräkterna. En beställd kostym blir därför, även om den skenbart verkar dyrare, betydligt billigare, än en pä förhand färdigsydd. Man mäste nämligen komma ihåg, att den maskulina dräkten är avsedd att bäras under långa tider och under förhållanden, vilka ställa mycket stora anspråk på dess hållbarhet och varaktighet. Om en beställd kostym tilläventyrs tarvar reparation (lappning eller dylikt), så finnes i regel tyg att tillgå för sådant ändamål, så att dräkten kan göras fullt användbar på nytt. Till hållbarheten bidrager ock den omständigheten, att själva hopsyendet är omsorgsfullare vid den beställda kostymen, än vid den färdigsydda. Det är väl allom bekant, att ens första åtgärd, dä man bekommit ett s. k. färdigsytt plagg, är att sy fast knappar o. d. Såsom sammanfattning av det anförda vill jag nu framhålla såsom min erfarenhet: att en beställd kostym är ofantligt mycket slitstarkare och således hållbarare, än s. k. färdigsydd; att en beställd kostym i regel kan jämförelsevis lätt repareras och bliva fullt användbar pä nytt, men att en s. k. färdigsydd kostym knappast kan i annat än mycket få undantagsfall repareras, och detta aldrig med samma fördelaktiga resultat som en beställd; att en beställd kostym kan anpassas efter min kroppsbyggnad, något som en s. k. färdigsydd kostym absolut icke kan; och att min egen smak kan i ganska stor omfattning få göra sig gällande, då jag beställer en kostym, men att den individuella smaken betyder och gäller mindre än intet, dä kostymbehovet fylles med s. k. färdigsydda kläder.” Bättre textilteknisk utbildning i Sverge. Textilteknikerutbildningen har hittills i stort sett varit förlagd till vävskolan i Borås. Denna skola, som inrättades år 1866 och som sedan år 1868 åtnjutit statsanslag, har 2-årig lärokurs. Den avsåg till en början att utgöra ett stöd för hemvävnadsindustrin i orten, men från INNEHÅLL: Forts, från omslagets sid. 1. Internationella Textilarbetareförbundets 12:te kongress. Arbetsprocesserna i textilindustrin. Handvävarens berättelser. Textilindustrins uppkomst och utveckling. Tre arbetsnedläggelser. Borås Wäfveri Aktiebolag. Läget inom textilindustrin. Tvister och underhandlingar. Från förbundsområdet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free