- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
43

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN 43 fatta det berättigade i denna klagan. Köper man en kostym, färdiggjord eller beställd, och jämföres pris och kvalitet med motsvarande år 1914, så finner man att priset mycket väl står i relation till det sänkta penningevärdet. Finnes det något berättigande i fabrikanternas klagolåtar, får man väl tillskriva skräddare och konfektionsfabriker en god förmåga att kunna taga för sig. Att så även är förhållandet, åtminstone beträffande konfektionsfabrikerna, därom vittna dessas mycket goda vinstmöjligheter. Tygfabrikanterna formligen trängas kring den mäktig vordna konfektionisten och — bjuda under varandra i pris. Solvensen är ännu i regel god, och det gäller att hålla hjulen igång. Inom textilindustrins övriga huvudgrenar, bomull, lin, trikå och jute, är konkurrensen mera normal, även om den kan sägas vara relativt hård. Möjligheten för dessa industrier, att hela innevarande år upprätthålla driften i samma utsträckning som för närvarande, är ingalunda utesluten. De stora arbetskonflikterna under innevarande års första månader komma dock att verka förlamande även för textilindustrins vidkommande. Det blir helt säkert många beklädnadsartiklar som på grund av dessa konflikter icke kunna köpas. Handvävarens berättelser. VI. Bödelsvälde. I en föregående berättelse omtalades i förbigående, att många spinnare och vävare förr i tiden svårt misshandlade sina minderåriga hjälpare. I Mårten Glans’ berättelser förekomma åtskilliga mycket grova anklagelser i detta avseende, särskilt i hans efterlämnade anteckningar, vilka icke voro avsedda för offentligheten. Själv hade Glans, som av naturen var mycket självständig, personligen fått lida denna omänskliga behandling, varav märken voro kvar för hela livet. Han erhöll anställning i Bäcklunds väveri före år 1825, där han fick genomgå den värsta ekluten. Bäcklund ansågs höra till den tidens grymmaste klädesfabrikörer i Norrköping, varför ingen kunde stanna hos honom någon längre tid. I det Bäcklundska väveriet, ett av de större och nedlagt redan för omkring 95 år tillbaka, började arbetet klockan 5 på morgonen och fortsatte med ett par kortare öl- och måltidsraster till klockan 8 på aftonen, en arbetstid som dock ingen knotade på. Arbetarna voro ej vana vid annat, och det skulle ha ansetts som en skam att icke kunna eller vilja hålla ut. Men innan den tidiga timmen på morgonen måste under den kallare årstiden spol-pojkarna vara i arbete för att hugga och bära in ved från gårdsskjulet samt göra upp eld i kaminerna. Ingen fick undandraga sig och om någon ändock försökte detta, blev han i regel misshandlad av vävaregesällerna, i händelse ej mästaren själv var närvarande och skötte färlan. Det Bäcklundska väveriet var inklämt i övre Trångsund, där numera ett större boningshus är uppfört. Ett gammalt gälbgjuteri, som påstods härstamma från den tiden, då valloner funnos i staden, var beläget bredvid. Gubben Bäcklund, som var född i en bondstuga i Konungsunds socken på Vikbolandet, var en synnerligen råbarkad sälle, vars högsta nöje var att plåga och misshandla andra. Han skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free