Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
43
fatta det berättigade i denna klagan.
Köper man en kostym, färdiggjord eller
beställd, och jämföres pris och kvalitet
med motsvarande år 1914, så finner man
att priset mycket väl står i relation till
det sänkta penningevärdet. Finnes det
något berättigande i fabrikanternas
klagolåtar, får man väl tillskriva skräddare
och konfektionsfabriker en god förmåga
att kunna taga för sig. Att så även är
förhållandet, åtminstone beträffande
konfektionsfabrikerna, därom vittna dessas
mycket goda vinstmöjligheter.
Tygfabrikanterna formligen trängas kring den
mäktig vordna konfektionisten och —
bjuda under varandra i pris. Solvensen
är ännu i regel god, och det gäller att
hålla hjulen igång.
Inom textilindustrins övriga
huvudgrenar, bomull, lin, trikå och jute, är
konkurrensen mera normal, även om den
kan sägas vara relativt hård. Möjligheten
för dessa industrier, att hela innevarande
år upprätthålla driften i samma
utsträckning som för närvarande, är ingalunda
utesluten. De stora arbetskonflikterna
under innevarande års första månader
komma dock att verka förlamande även
för textilindustrins vidkommande. Det
blir helt säkert många beklädnadsartiklar
som på grund av dessa konflikter icke
kunna köpas.
Handvävarens berättelser.
VI.
Bödelsvälde.
I en föregående berättelse omtalades
i förbigående, att många spinnare och
vävare förr i tiden svårt misshandlade
sina minderåriga hjälpare. I Mårten
Glans’ berättelser förekomma åtskilliga
mycket grova anklagelser i detta avseende,
särskilt i hans efterlämnade anteckningar,
vilka icke voro avsedda för offentligheten.
Själv hade Glans, som av naturen var
mycket självständig, personligen fått lida
denna omänskliga behandling, varav
märken voro kvar för hela livet. Han erhöll
anställning i Bäcklunds väveri före år
1825, där han fick genomgå den värsta
ekluten. Bäcklund ansågs höra till den
tidens grymmaste klädesfabrikörer i
Norrköping, varför ingen kunde stanna hos
honom någon längre tid.
I det Bäcklundska väveriet, ett av de
större och nedlagt redan för omkring 95
år tillbaka, började arbetet klockan 5 på
morgonen och fortsatte med ett par
kortare öl- och måltidsraster till klockan 8
på aftonen, en arbetstid som dock ingen
knotade på. Arbetarna voro ej vana vid
annat, och det skulle ha ansetts som en
skam att icke kunna eller vilja hålla ut.
Men innan den tidiga timmen på
morgonen måste under den kallare årstiden
spol-pojkarna vara i arbete för att hugga och
bära in ved från gårdsskjulet samt göra
upp eld i kaminerna. Ingen fick
undandraga sig och om någon ändock försökte
detta, blev han i regel misshandlad av
vävaregesällerna, i händelse ej mästaren
själv var närvarande och skötte färlan.
Det Bäcklundska väveriet var inklämt
i övre Trångsund, där numera ett större
boningshus är uppfört. Ett gammalt
gälbgjuteri, som påstods härstamma från
den tiden, då valloner funnos i staden, var
beläget bredvid. Gubben Bäcklund, som
var född i en bondstuga i Konungsunds
socken på Vikbolandet, var en synnerligen
råbarkad sälle, vars högsta nöje var att
plåga och misshandla andra. Han skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
