- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
45

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARS ET AREN 45 Textilindustrins uppkomst och utveckling. v. Det har förut påvisats, att den modär-na bomullsindustrin först framträdde i England och sedan utbredde sig till Europas fastland och Förenta staterna. Likaledes hava vi sett, att England tack vare bland annat sin relativa inre oberördhet av de politiska omvälvningarna vid slutet av 1700-talet och början av 1800-talet lyckades vinna ett betydande försprång i industriellt hänseende framför fastlands-makterna. Vad åter dessa senare beträffar, så behövdes en avsevärd tid, innan de hämtat sig efter de inre skakningarna. Det av Napoleon tillämpade kontinentalsystemet bör visserligen i stort sett ha befordrat fastlandets industri, men dels kunde detsamma aldrig bringas till full effektivitet, dels var säkerheten till gods och egendom i dessa upprörda tider ej tillräckligt stor för ett mera målmedvetet utvecklande av den enskilda företagsamheten. Sedan mera lugna förhållanden inträtt, grepo sig emellertid även kontinentens länder på allvar an med skapandet av en nationell bomullsindustri. Det enskilda kapitalet och statsmakterna gingo härvid hand i hand. Samtidigt med att nya fabriker växte upp, anpassades sålunda det gamla systemet med skyddstullar eller införselförbud efter den nya industrins fordringar. England och det övriga Europa följde i detta hänseende samma principer. Skyddstullarna hade emellertid en dubbel uppgift att fylla. Dels gällde det nämligen att hålla den egna industrin i möjligaste mån oberoende av utländsk konkurrens, dels behövde staten ökade inkomstkällor. Vid tider av finansiellt betryck kom härvid det senare syftet stundom att bli det förhärskande. Härav förklaras, att exempelvis England under de Napoleonska krigen såg sig nödsakat att pålägga även råbomull en betydande införseltull. Å främmande bomullsfabrikat tillämpade England såväl vid ifrågavarande tid som ännu långt senare höga tullsatser. Tullen å råbomull bibehölls med successiva nedsättningar intill år 1845, och bomullsfabrikaten fri-gåvos fullständigt först 1860. Beträffande införseln av råbomull har tullpolitiken i övriga länder i stort sett följt samma linjer som i England. Till och med Amerika har under vissa perioder, senast åren 1862—1869, ägt importtull å bomull. Å Europas kontinent bibehölls ifrågavarande beskattning i Preussen till år 1831, i österrike-Ungern till år 1853 och i Frankrike till år 1860. Ryssland ensamt tillämpar alltjämt betydande tullsatser å främmande råbomull, vilket sammanhänger med dess strävan att i större utsträckning utnyttja sina asiatiska besittningars bomullsproduktion. Ifråga om de färdiga eller halvfärdiga bomullsfabrikaten har lagstiftningen däremot i allmänhet upprätthållit tullskydds-systemet. England är sålunda det enda land av betydenhet, som beträffande sagda varor medgivit fullständig frihandel. I övrigt kan det sägas, att alla länder med egen bomullsindustri alltjämt fasthålla vid skyddstullar i en eller annan form å främmande bomullsfabrikat. Anledningen härtill ligger givetvis dels i den egna industrins svaga ställning i förhållande till den utländska, dels i svårigheten att utfinna nya inkomstkällor för täckandet av den minskning i statsinkomsterna, som ett upphävande av tullavgifterna skulle medföra. Visst är också, att tullskyddet starkt bidragit till uppväxten och upprätthållandet av de mindre konkurrenskraftiga staternas bomullsindustri, liksom även att denna alltjämt mångenstädes skulle förkvävas, om ifrågavarande skydd borttoges. Att England här kunnat gå sina egna vägar, äger givetvis sin grund i den förut berörda överlägsenhet, som dess industri i såväl tekniskt som ekonomiskt hänseende från början lyckades uppnå, och som densamma i fortsättningen förstått att bevara. Ifrågavarande överlägsenhet är emellertid numera icke lika avgörande som under äldre tider. Särskilt har sålunda Förenta staternas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free