Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARS ET AREN 45
Textilindustrins uppkomst och utveckling.
v.
Det har förut påvisats, att den
modär-na bomullsindustrin först framträdde i
England och sedan utbredde sig till
Europas fastland och Förenta staterna.
Likaledes hava vi sett, att England tack vare
bland annat sin relativa inre oberördhet
av de politiska omvälvningarna vid slutet
av 1700-talet och början av 1800-talet
lyckades vinna ett betydande försprång i
industriellt hänseende framför
fastlands-makterna. Vad åter dessa senare
beträffar, så behövdes en avsevärd tid, innan de
hämtat sig efter de inre skakningarna.
Det av Napoleon tillämpade
kontinentalsystemet bör visserligen i stort sett ha
befordrat fastlandets industri, men dels
kunde detsamma aldrig bringas till full
effektivitet, dels var säkerheten till gods
och egendom i dessa upprörda tider ej
tillräckligt stor för ett mera målmedvetet
utvecklande av den enskilda
företagsamheten. Sedan mera lugna förhållanden
inträtt, grepo sig emellertid även
kontinentens länder på allvar an med skapandet
av en nationell bomullsindustri. Det
enskilda kapitalet och statsmakterna gingo
härvid hand i hand. Samtidigt med att
nya fabriker växte upp, anpassades
sålunda det gamla systemet med
skyddstullar eller införselförbud efter den nya
industrins fordringar. England och det
övriga Europa följde i detta hänseende
samma principer. Skyddstullarna hade
emellertid en dubbel uppgift att fylla.
Dels gällde det nämligen att hålla den
egna industrin i möjligaste mån oberoende
av utländsk konkurrens, dels behövde
staten ökade inkomstkällor. Vid tider av
finansiellt betryck kom härvid det senare
syftet stundom att bli det förhärskande.
Härav förklaras, att exempelvis England
under de Napoleonska krigen såg sig
nödsakat att pålägga även råbomull en
betydande införseltull. Å främmande
bomullsfabrikat tillämpade England såväl
vid ifrågavarande tid som ännu långt
senare höga tullsatser. Tullen å råbomull
bibehölls med successiva nedsättningar
intill år 1845, och bomullsfabrikaten
fri-gåvos fullständigt först 1860.
Beträffande införseln av råbomull har
tullpolitiken i övriga länder i stort sett
följt samma linjer som i England. Till
och med Amerika har under vissa
perioder, senast åren 1862—1869, ägt
importtull å bomull. Å Europas kontinent
bibehölls ifrågavarande beskattning i
Preussen till år 1831, i österrike-Ungern till år
1853 och i Frankrike till år 1860.
Ryssland ensamt tillämpar alltjämt betydande
tullsatser å främmande råbomull, vilket
sammanhänger med dess strävan att i
större utsträckning utnyttja sina asiatiska
besittningars bomullsproduktion.
Ifråga om de färdiga eller halvfärdiga
bomullsfabrikaten har lagstiftningen
däremot i allmänhet upprätthållit
tullskydds-systemet. England är sålunda det enda
land av betydenhet, som beträffande sagda
varor medgivit fullständig frihandel. I
övrigt kan det sägas, att alla länder med
egen bomullsindustri alltjämt fasthålla vid
skyddstullar i en eller annan form å
främmande bomullsfabrikat. Anledningen
härtill ligger givetvis dels i den egna
industrins svaga ställning i förhållande
till den utländska, dels i svårigheten att
utfinna nya inkomstkällor för täckandet
av den minskning i statsinkomsterna, som
ett upphävande av tullavgifterna skulle
medföra. Visst är också, att tullskyddet
starkt bidragit till uppväxten och
upprätthållandet av de mindre
konkurrenskraftiga staternas bomullsindustri, liksom
även att denna alltjämt mångenstädes
skulle förkvävas, om ifrågavarande skydd
borttoges. Att England här kunnat gå
sina egna vägar, äger givetvis sin grund
i den förut berörda överlägsenhet, som
dess industri i såväl tekniskt som
ekonomiskt hänseende från början lyckades
uppnå, och som densamma i
fortsättningen förstått att bevara. Ifrågavarande
överlägsenhet är emellertid numera icke
lika avgörande som under äldre tider.
Särskilt har sålunda Förenta staternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
