Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEXTILARBETAREN
men blomstrade åter upp med
bomullsindustrins införande i början på
1800-ta-let. För närvarande äro
levnadskostnaderna i Gent ungefär 20 procent lägre än
i Sverge. Arbetslösheten är relativt
ringa.
Arbetarerörelsen i Gent.
Gent är sedan många år tillbaka den
belgiska arbetarerörelsens starkaste
fäste, och textilarbetarna ha varit och äro
alltjämt rörelsens främsta pioniärer. I
Gents arbetarerörelses historia står
främst ristat namnet Edmond van
Beve-ren (död 1897). Rörelsens nu främste
man, ännu i full verksamhet, är Eduard
Anseele. Arbetarerörelsen i Gent är
relativt gammal, dess början kan nämligen
räknas från den första
bomullsarbetarestrejken år 1857. Den kooperativa
rörelsen i Gent är synnerligen omfattande
och högt utvecklad. Grundkapitalet, 2,000
franc, till denna nu så mäktiga rörelse
lädes år 1857 av vävarnas fackförening.
Den kooperativa rörelsen omfattar sedan
många år tillbaka även produktiv
verksamhet. Sålunda förfogar kooperationen
över flera textilfabriker med sammanlagt
omkring 1,200 vävstolar och cirka 120,000
spindlar, vilka fabriker sysselsätta
omkring 2,000 arbetare. Kongressens
deltagare gåvos tillfälle till besök i ett
kooperativt bomullsspinneri med 33,000
spindlar, vars byggnader voro uppförda år
1926. Maskinerna voro byggda år 1927.
Sålunda ett fullt modärnt spinneri. Ett
kooperativt bomullsväveri med cirka 600
vävstolar besöktes även. De kooperativa
produktionsföretagen utgöra goda
regulatorer beträffande såväl arbetsvillkor som
försäljningspris.
Kongressens deltagare hälsades först
välkomna i kongresslokalen av
ordföranden i de socialistiska konsumtions- och
produktionsföreningarnas förvaltningsråd
i Gent, Eduard Anseele, som i korta
drag-berörde arbetarerörelsens uppkomst och
utveckling i staden, och därefter i det
gamla förnämliga under 1400-talet
uppförda stadshuset av stadens borgmästare,
som i sitt tal gav en koncentrerad
skildring av de markantaste delarna av
stadens skiftande öden. Han poängterade
särskilt den stora betydelse för staden
och dess stora arbetarebefolkning, som
arbetarerörelsen genom sin målmedvetna
och sega kamp lyckats åstadkomma, samt
önskade kongressens deltagare lycka och
framgång i arbetet.
Dagen före kongressens början, som
var en söndag, besökte många av
kongressens deltagare staden Brügge, en av
Nord-Europas ålderdomligaste städer med riklig
tillgång på sevärdheter. På 900-talet var
Brügge, som nu räknar närmare 60,000
innevånare, centrum för den flandriska
textilindustrin. Huvudnäringar i Brügge
äro fortfarande textilindustri och
spetstillverkning. Även Ostende, en av
Europas förnämsta badorter och Belgiens
främsta sjöstad med 44,000 innevånare,
besöktes.
Kongressens öppnande.
Tal av Indiens representant.
Kongressen öppnades måndagen den
28 maj kl. 10,30 f. m. med ett kort
hälsningstal av hr Jan Samyn, ledamot av
belgiska textilarbetareförbundets styrelse,
varvid han särskilt hälsade
representanten för de indiska textilarbetarna och
representanten för arbetsbyrån i Genève
välkomna. Omedelbart härefter
överlämnades ordet till den indiska
representanten hr R. R. Bakhale, Bombay, som i ett
mycket uppmärksammat föredrag
skildrade textilarbetarnas arbetsvillkor och
livsbetingelser i Främre Indien.
Den modärna textilindustrin i Indien,
i vilken europeiskt och framför allt
engelskt kapital är investerat, är relativt
ny, och den har under de senast flydda
två decennierna undergått en synnerligen
snabb och mycket kraftig utveckling, ej
minst tack vare världskriget.
Textilindustrin är nu Främre Indiens största
industri och sysselsätter vid 2,611 fabriker och
arbetsställen omkring 780,000 arbetare,
huvudsakligast män. Centrum för
bomullsindustrin är Bombay och för
juteindustrin Kalkutta. Textilindustrin består
nämligen så gott som uteslutande av
dessa båda fabrikationsgrenar.
Fabrikationen av yllevaror är tämligen obetydlig.
Indien producerar själv bomull och jute.
Produktionen av bomull kan uppskattas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
