- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
56

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52 TEXTILARBETAREN men blomstrade åter upp med bomullsindustrins införande i början på 1800-ta-let. För närvarande äro levnadskostnaderna i Gent ungefär 20 procent lägre än i Sverge. Arbetslösheten är relativt ringa. Arbetarerörelsen i Gent. Gent är sedan många år tillbaka den belgiska arbetarerörelsens starkaste fäste, och textilarbetarna ha varit och äro alltjämt rörelsens främsta pioniärer. I Gents arbetarerörelses historia står främst ristat namnet Edmond van Beve-ren (död 1897). Rörelsens nu främste man, ännu i full verksamhet, är Eduard Anseele. Arbetarerörelsen i Gent är relativt gammal, dess början kan nämligen räknas från den första bomullsarbetarestrejken år 1857. Den kooperativa rörelsen i Gent är synnerligen omfattande och högt utvecklad. Grundkapitalet, 2,000 franc, till denna nu så mäktiga rörelse lädes år 1857 av vävarnas fackförening. Den kooperativa rörelsen omfattar sedan många år tillbaka även produktiv verksamhet. Sålunda förfogar kooperationen över flera textilfabriker med sammanlagt omkring 1,200 vävstolar och cirka 120,000 spindlar, vilka fabriker sysselsätta omkring 2,000 arbetare. Kongressens deltagare gåvos tillfälle till besök i ett kooperativt bomullsspinneri med 33,000 spindlar, vars byggnader voro uppförda år 1926. Maskinerna voro byggda år 1927. Sålunda ett fullt modärnt spinneri. Ett kooperativt bomullsväveri med cirka 600 vävstolar besöktes även. De kooperativa produktionsföretagen utgöra goda regulatorer beträffande såväl arbetsvillkor som försäljningspris. Kongressens deltagare hälsades först välkomna i kongresslokalen av ordföranden i de socialistiska konsumtions- och produktionsföreningarnas förvaltningsråd i Gent, Eduard Anseele, som i korta drag-berörde arbetarerörelsens uppkomst och utveckling i staden, och därefter i det gamla förnämliga under 1400-talet uppförda stadshuset av stadens borgmästare, som i sitt tal gav en koncentrerad skildring av de markantaste delarna av stadens skiftande öden. Han poängterade särskilt den stora betydelse för staden och dess stora arbetarebefolkning, som arbetarerörelsen genom sin målmedvetna och sega kamp lyckats åstadkomma, samt önskade kongressens deltagare lycka och framgång i arbetet. Dagen före kongressens början, som var en söndag, besökte många av kongressens deltagare staden Brügge, en av Nord-Europas ålderdomligaste städer med riklig tillgång på sevärdheter. På 900-talet var Brügge, som nu räknar närmare 60,000 innevånare, centrum för den flandriska textilindustrin. Huvudnäringar i Brügge äro fortfarande textilindustri och spetstillverkning. Även Ostende, en av Europas förnämsta badorter och Belgiens främsta sjöstad med 44,000 innevånare, besöktes. Kongressens öppnande. Tal av Indiens representant. Kongressen öppnades måndagen den 28 maj kl. 10,30 f. m. med ett kort hälsningstal av hr Jan Samyn, ledamot av belgiska textilarbetareförbundets styrelse, varvid han särskilt hälsade representanten för de indiska textilarbetarna och representanten för arbetsbyrån i Genève välkomna. Omedelbart härefter överlämnades ordet till den indiska representanten hr R. R. Bakhale, Bombay, som i ett mycket uppmärksammat föredrag skildrade textilarbetarnas arbetsvillkor och livsbetingelser i Främre Indien. Den modärna textilindustrin i Indien, i vilken europeiskt och framför allt engelskt kapital är investerat, är relativt ny, och den har under de senast flydda två decennierna undergått en synnerligen snabb och mycket kraftig utveckling, ej minst tack vare världskriget. Textilindustrin är nu Främre Indiens största industri och sysselsätter vid 2,611 fabriker och arbetsställen omkring 780,000 arbetare, huvudsakligast män. Centrum för bomullsindustrin är Bombay och för juteindustrin Kalkutta. Textilindustrin består nämligen så gott som uteslutande av dessa båda fabrikationsgrenar. Fabrikationen av yllevaror är tämligen obetydlig. Indien producerar själv bomull och jute. Produktionen av bomull kan uppskattas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free