- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
67

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN 63 söktes, liksom även, i syfte att göra jämförelser, byar i lantbruksdistrikten och verkstäder inom andra industrier, och utnyttjade vi varje möjlighet som kunde förhjälpa oss till upplysningar rörande vår uppgift. Allt ifrån själva början av delegationens arbete, vägrade jag personligen att diskutera indisk politik, icke på grund av bristande intresse, men emedan jag sänts ut att utföra ett särskilt uppdrag, vari jag skulle bliva hindrad, om jag sökte därmed förena någon sorts politisk propaganda. Man torde förstå, att en medlem av engelska parlamentet i ett land som Indien kan få många frågor av vakna, politiskt intresserade studenter och arbetare. Vi måste inhämta våra upplysningar från tre huvudkällor; för det första genom de befintliga fackorganisationerna; för det andra genom arbetsgivareorganisationerna, och för det tredje genom regeringsdepartementen. På grund härav syntes det då (och synes ännu) vara lämpligast för mig att ej tala om allmän politik, utan gå på med det arbete vi sänts ut att utföra, och jag är glad att de övriga medlemmarna av delegationen i allmänhet följde denna regel. Vi mottogos med utomordentlig vänlighet från alla sidor. Herr N. M. Joshi och herr Bakhale i föreningen ”Servants of India” (Indiens tjänare), två män som, kanske mer än andra, äro ansvariga för den i Bombay existerande organisationen, uppgjorde ett noggrant program över platser som skulle besökas, och sparade varken tid eller möda för att hjälpa oss. Vi mottogo på alla platser som besöktes samma självuppoffrande hjälp från de organiserade arbetarna; arbetsgivarnas organisationer ställde på varje plats villigt upplysningar till vårt förfogande rörande löner och arbetsvillkor; regeringens tjänstemän ställde även all sin tid och kännedom till vårt förfogande. Vi kunna tryggt säga, att vi aldrig från delegations-arbetets början till dess slut vägrades tillträde till någon fabrik vi önskade besöka, aldrig vägrades upplysningar rörande löner, arbetstid och arbetsförhållanden, och att alla statistiska och andra upplysningar med största artighet tillhanda-höllos oss av alla regeringsdepartement. Som man vet voro alla medlemmarna av delegationen européer, alla mer eller mindre förtrogna med industriförhållanden och med europeiska arbetares levnadsförhållanden, samt med allmän kännedom om de europeiska textilarbetarnas förhållanden och levnadsvanor. Det är jämförelsevis lätt, att t. ex. jämföra textilarbetarnas förhållanden i Tyskland, Danmark, Belgien eller Frankrike, med deras engelska yrkeskamraters förhållanden. På det hela taget äro arbetarna inom textilindustrin underkastade ungefär samma levnadsförhållanden inom de länder i Europa där textilindustrin är utvecklad, och ha nästan samma vanor och behov. I Indien är en sådan jämförelse icke lätt. Den del av landet, som kan sägas vara under engelskt protektorat, består av flera distrikt eller provinser, och det finnes icke mindre än 562 indiska stater, som fastställa sina egna reglementen rörande lagen om industrin. Men ej endast detta är fallet, utan arbetsmetoderna inom fabrikerna skilja sig så oerhört från förhållandena i Europa, att det är nästan omöjligt att göra några noggranna, eller ens något så när noggranna, jämförelser. Om vi t. ex. taga den indiska bomullsindustrin och försöka jämföra den med förhållandena i England. Förr sändes 80 % av den exporterade av bomullsarbetarna i Lancashire framställda tillverkningen till Indien. De indiska bomullsfabrikerna äro nästan uteslutande utrustade med Lancashire-maskiner, och den tekniska ledningen är även nästan helt och hållet engelsk. För att sålunda kunna göra en jämförelse mellan Europa och Indien inom bomullsindustrin, är man oundgängligen tvingad att jämföra engelska förhållanden med indiska förhållanden. Själva maskineriet i indiska bomullsfabriker är gjort för att konkurrera med engelska tillverkningar. Detta är lätt att fastställa, men att göra en jämförelse är utomordentligt svårt. Till att börja med funno vi t. ex. i kardningen tre, fyra och fem gånger så många arbetare sysselsatta mot vad som skulle varit fallet ifråga om detta arbete och med samma maskiner i Lancashire. Denna proportion ifråga om arbetarean

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free