Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
63
söktes, liksom även, i syfte att göra
jämförelser, byar i lantbruksdistrikten och
verkstäder inom andra industrier, och
utnyttjade vi varje möjlighet som kunde
förhjälpa oss till upplysningar rörande vår
uppgift. Allt ifrån själva början av
delegationens arbete, vägrade jag personligen
att diskutera indisk politik, icke på grund
av bristande intresse, men emedan jag
sänts ut att utföra ett särskilt uppdrag,
vari jag skulle bliva hindrad, om jag sökte
därmed förena någon sorts politisk
propaganda. Man torde förstå, att en medlem
av engelska parlamentet i ett land som
Indien kan få många frågor av vakna,
politiskt intresserade studenter och arbetare.
Vi måste inhämta våra upplysningar från
tre huvudkällor; för det första genom de
befintliga fackorganisationerna; för det
andra genom
arbetsgivareorganisationerna, och för det tredje genom
regeringsdepartementen. På grund härav syntes det
då (och synes ännu) vara lämpligast för
mig att ej tala om allmän politik, utan gå
på med det arbete vi sänts ut att utföra,
och jag är glad att de övriga
medlemmarna av delegationen i allmänhet följde
denna regel.
Vi mottogos med utomordentlig
vänlighet från alla sidor. Herr N. M. Joshi
och herr Bakhale i föreningen ”Servants
of India” (Indiens tjänare), två män som,
kanske mer än andra, äro ansvariga för
den i Bombay existerande organisationen,
uppgjorde ett noggrant program över
platser som skulle besökas, och sparade
varken tid eller möda för att hjälpa oss. Vi
mottogo på alla platser som besöktes
samma självuppoffrande hjälp från de
organiserade arbetarna; arbetsgivarnas
organisationer ställde på varje plats villigt
upplysningar till vårt förfogande rörande
löner och arbetsvillkor; regeringens
tjänstemän ställde även all sin tid och
kännedom till vårt förfogande. Vi kunna
tryggt säga, att vi aldrig från
delegations-arbetets början till dess slut vägrades
tillträde till någon fabrik vi önskade
besöka, aldrig vägrades upplysningar
rörande löner, arbetstid och arbetsförhållanden,
och att alla statistiska och andra
upplysningar med största artighet
tillhanda-höllos oss av alla regeringsdepartement.
Som man vet voro alla medlemmarna
av delegationen européer, alla mer eller
mindre förtrogna med
industriförhållanden och med europeiska arbetares
levnadsförhållanden, samt med allmän kännedom
om de europeiska textilarbetarnas
förhållanden och levnadsvanor. Det är
jämförelsevis lätt, att t. ex. jämföra
textilarbetarnas förhållanden i Tyskland,
Danmark, Belgien eller Frankrike, med deras
engelska yrkeskamraters förhållanden.
På det hela taget äro arbetarna inom
textilindustrin underkastade ungefär
samma levnadsförhållanden inom de
länder i Europa där textilindustrin är
utvecklad, och ha nästan samma vanor och
behov. I Indien är en sådan jämförelse
icke lätt. Den del av landet, som kan
sägas vara under engelskt protektorat,
består av flera distrikt eller provinser,
och det finnes icke mindre än 562 indiska
stater, som fastställa sina egna
reglementen rörande lagen om industrin. Men ej
endast detta är fallet, utan
arbetsmetoderna inom fabrikerna skilja sig så oerhört
från förhållandena i Europa, att det är
nästan omöjligt att göra några noggranna,
eller ens något så när noggranna,
jämförelser. Om vi t. ex. taga den indiska
bomullsindustrin och försöka jämföra den
med förhållandena i England. Förr
sändes 80 % av den exporterade av
bomullsarbetarna i Lancashire framställda
tillverkningen till Indien. De indiska
bomullsfabrikerna äro nästan uteslutande
utrustade med Lancashire-maskiner, och
den tekniska ledningen är även nästan
helt och hållet engelsk. För att sålunda
kunna göra en jämförelse mellan Europa
och Indien inom bomullsindustrin, är
man oundgängligen tvingad att jämföra
engelska förhållanden med indiska
förhållanden. Själva maskineriet i indiska
bomullsfabriker är gjort för att
konkurrera med engelska tillverkningar.
Detta är lätt att fastställa, men att
göra en jämförelse är utomordentligt
svårt. Till att börja med funno vi t. ex.
i kardningen tre, fyra och fem gånger så
många arbetare sysselsatta mot vad som
skulle varit fallet ifråga om detta arbete
och med samma maskiner i Lancashire.
Denna proportion ifråga om
arbetarean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
