- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
68

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64 TEXTIL ARBETAREN talet är nästan densamma inom övriga avdelningar. Sålunda är det tydligt att lönerna ensamt ej skulle kunna utgöra grundvalen vid företagande av en ekonomisk jämförelse. Utan omsvep erkändes från arbetsgivares och arbetsledares sida att, ehuru maskinerna gingo 10 timmar om dagen, den effektiva arbetstiden låg väsentligt under 10 timmar pr dag, på grund av arbetarnas vana att intaga sina måltider när de så önskade, och att i stor utsträckning slå dank inom fabrikens inhägnader eller gårdar. Även om man ej godtager den stora betydelsen av nämnda förhållanden, synes det dock föreligga skäl att antaga, att hundraåriga traditioner göra, att det ej är så lätt att i Indien förverkliga den rätt stränga arbetsdisciplin som råder i Europa. Våra svårigheter att uppdraga en jämförelse rörande levnadsstandarden voro precis lika stora. De indiska arbetarna ha under århundraden avhållit sig från vissa dyra födoämnen, som de europeiska arbetarna köpa när de äro i stånd att göra detta. På grund av tradition och religion inskränker sig indiern frivilligt till en utgift för föda, vilken är väsentligt mycket lägre än den som den engelske bomullsarbetaren utger. Från arbetarnas sida påstås, att trots de indiska arbetarnas vana att använda mycket mindre föda än de europeiska arbetarna äro vana vid, och att nöja sig med billiga födoämnen, erhålla de indiska arbetarna ej tillräckligt av dessa födoämnen. Det är obestridligt, att den indiska arbetaren, även om han är i stånd att köpa tillräckligt med föda, lever mycket mera sparsamt och billigt än hans europeiska arbetskamrater. De indiska arbetarnas löner äro skamligt låga, men jag är angelägen att en fullständig bild skall lämnas utan förvrängning, och att det skall iakttagas vederbörlig känsla för proportioner. ATT ICKE TAGA PARTI, det är att icke hava någon övertygelse eller förneka den. Att icke taga parti, det är att i skamlig likgiltighet för de högsta intressena, dessa som komma mänsklighetens hjärtan att darra, föredraga egen ro och bekvämlighet. Historien har förlåtelse för alla misstag, för alla övertygelser, men ingen för övertygelsetomhet. Lasalle. Lagen om kollektivavtal och arbetsdomstol. Från och med den 1 januari 1929 får den svenska fackföreningsrörelsen möta upp på en ny front, mot juristerna inför arbetsdomstolen. Visserligen ha brott mot kollektivavtal kunnat beivras vid de allmänna domstolarna, men detta har skett mera sällan på grund av domstolsbehandlingens långsamhet. För närvarande vilar ett enda sådant mål i högsta domstolen, överklagat av arbetsgivarna. Målet står mellan Allmänna arbetsgivareföreningen i Malmö, ortsförbund inom Svenska arbetsgivareföreningen, och Svenska livsmedels-arbetareförbundet och avser krav på skadestånd för den enligt arbetsgivarnas mening avtalsstridiga strejken och blockaden vid Sydvästra Sverges andelsslakteri i Trälleborg för något år sedan. Underrätt och hovrätt ha ogillat arbetsgivarnas talan. Men med nästa års ingång blir det säkert annan fart på domstolsbehandlingen av kollektivavtalsmål. Sådana skola enligt den nya lagen om möjligt avgöras vid ett enda sammanträde av arbetsdomstolen. Domstolens utslag blir bindande, överklag-ningsrätt är icke medgiven. Part, som icke på kallelse infinner sig till handläggningen, får nöja sig med att domstolen fattar beslut utan hans hörande. Sju dagar får inkallad part betänka sig, men sedan faller domen obevekligen. Kallelse utfärdas genom brev eller telegram. Framkommer ej dylikt meddelande bestämd dag, upptages ändå målet, om kallelsen blott utfärdats så tidigt, att densamma bort vara mottagaren tillhanda vid den utsatta tidpunkten. Domstolen kan inkalla vittnen. Vittnen kunna höras utan ed, dock icke den som ej fyllt 15 år eller som saknar förståndets fulla bruk eller den som undergår straffarbete eller eljest är obehörig att vittna på grund av konflikt med strafflagarna. Domstolen skall bestå av 7 ledamöter, av vilka tre, bland dem ordföranden och vice ordföranden utses på obestämd tid av regeringen bland lagkloka. De fyra andra tillsättas av regeringen på två år efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free