Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEXTIL ARBETAREN
talet är nästan densamma inom övriga
avdelningar. Sålunda är det tydligt att
lönerna ensamt ej skulle kunna utgöra
grundvalen vid företagande av en
ekonomisk jämförelse. Utan omsvep erkändes
från arbetsgivares och arbetsledares sida
att, ehuru maskinerna gingo 10 timmar
om dagen, den effektiva arbetstiden låg
väsentligt under 10 timmar pr dag, på
grund av arbetarnas vana att intaga sina
måltider när de så önskade, och att i stor
utsträckning slå dank inom fabrikens
inhägnader eller gårdar. Även om man
ej godtager den stora betydelsen av
nämnda förhållanden, synes det dock
föreligga skäl att antaga, att hundraåriga
traditioner göra, att det ej är så lätt att
i Indien förverkliga den rätt stränga
arbetsdisciplin som råder i Europa.
Våra svårigheter att uppdraga en
jämförelse rörande levnadsstandarden
voro precis lika stora. De indiska arbetarna
ha under århundraden avhållit sig från
vissa dyra födoämnen, som de europeiska
arbetarna köpa när de äro i stånd att
göra detta. På grund av tradition och
religion inskränker sig indiern frivilligt
till en utgift för föda, vilken är väsentligt
mycket lägre än den som den engelske
bomullsarbetaren utger. Från arbetarnas
sida påstås, att trots de indiska arbetarnas
vana att använda mycket mindre föda än
de europeiska arbetarna äro vana vid, och
att nöja sig med billiga födoämnen,
erhålla de indiska arbetarna ej tillräckligt
av dessa födoämnen. Det är obestridligt,
att den indiska arbetaren, även om han är
i stånd att köpa tillräckligt med föda,
lever mycket mera sparsamt och billigt än
hans europeiska arbetskamrater. De
indiska arbetarnas löner äro skamligt låga,
men jag är angelägen att en fullständig
bild skall lämnas utan förvrängning, och
att det skall iakttagas vederbörlig känsla
för proportioner.
ATT ICKE TAGA PARTI,
det är att icke hava någon övertygelse eller
förneka den. Att icke taga parti, det är att i
skamlig likgiltighet för de högsta intressena, dessa
som komma mänsklighetens hjärtan att darra,
föredraga egen ro och bekvämlighet. Historien har
förlåtelse för alla misstag, för alla övertygelser,
men ingen för övertygelsetomhet. Lasalle.
Lagen om kollektivavtal och
arbetsdomstol.
Från och med den 1 januari 1929 får
den svenska fackföreningsrörelsen möta
upp på en ny front, mot juristerna inför
arbetsdomstolen. Visserligen ha brott
mot kollektivavtal kunnat beivras vid de
allmänna domstolarna, men detta har skett
mera sällan på grund av
domstolsbehandlingens långsamhet. För närvarande vilar
ett enda sådant mål i högsta domstolen,
överklagat av arbetsgivarna. Målet står
mellan Allmänna arbetsgivareföreningen i
Malmö, ortsförbund inom Svenska
arbetsgivareföreningen, och Svenska
livsmedels-arbetareförbundet och avser krav på
skadestånd för den enligt arbetsgivarnas
mening avtalsstridiga strejken och
blockaden vid Sydvästra Sverges andelsslakteri
i Trälleborg för något år sedan.
Underrätt och hovrätt ha ogillat arbetsgivarnas
talan.
Men med nästa års ingång blir det
säkert annan fart på domstolsbehandlingen
av kollektivavtalsmål. Sådana skola
enligt den nya lagen om möjligt avgöras vid
ett enda sammanträde av arbetsdomstolen.
Domstolens utslag blir bindande,
överklag-ningsrätt är icke medgiven. Part, som
icke på kallelse infinner sig till
handläggningen, får nöja sig med att domstolen
fattar beslut utan hans hörande. Sju
dagar får inkallad part betänka sig, men
sedan faller domen obevekligen. Kallelse
utfärdas genom brev eller telegram.
Framkommer ej dylikt meddelande bestämd
dag, upptages ändå målet, om kallelsen
blott utfärdats så tidigt, att densamma
bort vara mottagaren tillhanda vid den
utsatta tidpunkten. Domstolen kan inkalla
vittnen. Vittnen kunna höras utan ed,
dock icke den som ej fyllt 15 år eller som
saknar förståndets fulla bruk eller den
som undergår straffarbete eller eljest är
obehörig att vittna på grund av konflikt
med strafflagarna.
Domstolen skall bestå av 7 ledamöter,
av vilka tre, bland dem ordföranden och
vice ordföranden utses på obestämd tid av
regeringen bland lagkloka. De fyra andra
tillsättas av regeringen på två år efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
