Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
67
relsens förfogande att företrädesvis
användas för agitationen på Vestlandet.
Kongressen beslöt godkänna dessa
yrkanden.
Såsom femte punkt på dagordningen
var frågan rörande förbundets
internationella förbindelser upptagen.
Förbundsstyrelsen föreläde kongressen följande förslag
till beslut i frågan: ”Kongressen
avråder Landsorganisationen i Norge från att
antaga det förslag till överenskommelse
mellan Ryssland, Finland och Norge, som
framlades vid konferensen i Köpenhamn
sistlidne februari; när
Landsorganisationens behandling av överenskommelsen
mellan Ryssland, Finland och Norge är
definitivt avslutad, åligger det
förbundsstyrelsen att undersöka betingelserna för
förbundets upptagande i internationella
textilarbetareförbundet, varefter det
tillkommer förbundets huvudstyrelse att
avgöra frågan om anslutning.” Efter
diskussion beslöt kongressen låta frågan vila
intill dess Landsorganisationen avgjort
frågan angående Köpenhamnsförslaget
till överenskommelse mellan Ryssland,
Finland och Norge.
Sedan löner och dagtraktamenten
blivit fastställda valdes förbunds- och
huvudstyrelse, revisorer och funktionärer.
Till förtroendeman återvaldes hr Ingv.
Olsen och till sekreterare och kassör hr N.
E. Nielsen, likaledes återvald.
Textilarbetarestrejk i Finland.
I början av innevarande år upphörde
Aktiebolaget Förenade Yllefabrikerna i
Hyvinge, Finland, att tillämpa dittills
gällande löneförmåner in natura, såsom
dyr-tidstillägg, bränsle och delvis fria
bostäder. Samtidigt höjde bolaget de
kontanta lönerna, men dock ej på långt när så
mycket, att arbetarna erhöllo
kompensation för de indragna förmånerna. De
arbetare, som blevo hårdast drabbade av
lönesänkningen, voro de med många barn
och de som bo i bolagets bostäder, ett
antal motsvarande omkring 45 % av
samtliga arbetare.
Den 15 sistlidne mars framförde
Finska Textilarbetareförbundets avdelning i
Hyvinge krav till fabriksledningen om 15
% höjda löner, vilket krav
fabriksledningen emellertid vägrade godkänna. I
anledning härav nedlade samtliga arbetare,
cirka 1,300, arbetet den 1 sistlidne april.
Bolaget är anslutet till finska
arbetsgivareförbundet. Några veckor efter
stridens utbrott inbjöd statens
förlikningsman parterna till förhandlingar för
konfliktens biläggande, men arbetsgivaren
vägrade efterkomma denna inbjudan och
sökte i stället anskaffa strejkbrytare,
vilket emellertid gav dåligt resultat. Sedan
striden pågått omkring två och en halv
månader visade arbetsgivaren tecken till
förhandlingsvillighet, och den 19
sistlidne juni sammanträdde representanter för
parterna i syfte att söka lösa konflikten,
men någon lösning blev det icke.
Arbetsgivareparten förklarade, att för så vitt
arbetarna voro villiga avstå från kravet
om en allmän lönehöjning, så kunde någon
mindre höjning medgivas för enskilda
arbetare. Då delegerade på arbetaresidan
förklarade sig icke kunna frånfalla kravet
om allmän höjning av lönerna,
förklarades förhandlingarna strandade.
Då detta skrives, nämligen i medio av
juli, pågår striden oförändrad. I enlighet
med gällande överenskommelse mellan de
nordiska ländernas textilarbetareförbund
lämna förbunden i Sverge, Norge och
Danmark ekonomiskt understöd till de i
striden indragna medlemmarna av Finska
Textilarbetareförbundet.
De stora strejkerna under 1926 ■—
generalstrejken och gruvarbetarestrejken — hava i
någon mån reducerat de engelska fackföreningarnas
medlemsnumerär. Den uppgick i slutet av 1926
till 4,190,000, vilket är 300,000 mindre än vid årets
början. (Samma tendens gjorde sig ju gällande
här i Sverge efter 1909.) Naturligtvis betydde
dessa väldiga strider gigantiska utgifter för den
fackliga rörelsen. Den förmögenhet, som ägdes
av 485 i striden indragna fackföreningar (vilka
blott voro en del av samtliga) minskades från
12,750,000 pund till 8,650,000 pund. (Ett pund =
18 kr.) I strejkunderstöd utbetalades av
fackföreningarna detta år 5,617,000 pund mot endast
313,000 pund under 1925.
År 1927, under vilket inga större strider ägde
rum, torde ha medfört en stabilisering av den
fackliga rörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
