Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEXTILARBETAREN
te bara mot lagen utan även mot själva
avtalet som sådant. Finnes i avtalet en
bestämmelse om att arbetare skall göra så
mycket och så gott arbete han förmår, att
han skall vara skötsam och nykter och
lyda förmännens alla befallningar och
bryter arbetare mot något av dessa påbud, så
kan detta ”brott” dragas inför domstolen
och rendera medlemmen i föreningen och
föreningen som sådan skadestånd att
uttagas i förhållande till vars och ens andel
i ”brottet”.
Vidare är det så att medlem blir
medskyldig även om han lämnat föreningen
och övergått till annan verksamhet och
annan förening. Mest rosenrasande
förefaller emellertid att medlem av
avtalsslutande förening inte löses från sin
bundenhet av lagen eller av avtalet, änskönt att
föreningen under avtalstiden ”avlidit”.
Detta påpekades i första kammaren av
borgmästare Linder i Malmö. Hans
tolkning av lagen på denna punkt rönte
gillande av justitieminister Thyrén.
Om ett avtal i höst prolongeras
oförändrat, faller detta prolongerade avtal
inte under lagen, men om avtalet
prolongeras med vissa betydelsefulla ändringar, så
blir det domstolens sak att vid tvist
avgöra, huruvida avtalet är att betrakta såsom
nytt avtal eller icke.
Kanske det blir här som i Norge, att
man skrattar åt lagen och offentligen
avhånar både lagen och lagstiftarna. I
Norge råder när detta skrives en ”olaglig”
strejk bland byggnadsarbetarna.
Tusentals av arbetarepartiets ledamöter,
stortingsmän etc. hade lämnat de strejkande
ekonomiskt understöd. Åtal skulle
an-hängiggöras mot samtliga bidragsgivare.
Även i den svenska lagen är det
förening och medlem i förening förbjudet att
skänka ”olagligt” strejkande ekonomiskt
bistånd. Intressant skall bli att se,
huruvida en dylik bestämmelse kommer att ha
någon inverkan i det fall att svenska
arbetare finna en strejk enligt deras
mening berättigad och riktig. En lag som
liksom den svenska saknar varje stöd hos
de organiserade arbetarna — de
oorganiserade få intet men av lagen och kunna
bryta mot densamma hur mycket som
helst —■ har ingen utsikt att bli åtlydd,
åt
minstone inte i högre mått än vad som
kan anses sammanfalla med arbetarnas
egna intressen.
Norska Textilarbetareförbundets
l:sta ordinarie kongress.
Norska Textilarbetareförbundet höll
den 13—16 maj innevarande år sin första
ordinarie kongress i Oslo Folkets Hus.
Förbundet bildades vid en för ändamålet
den 14—17 oktober år 1924 i Oslo hållen
kongress, varvid bestämdes att förbundets
verksamhet skulle taga sin början den 1
november samma år. Intill förbundets
bildande voro i Norge befintliga
textilarbetarefackföreningar anslutna till Norska
Arbetsmannaförbundet. Flera av
förbundets nuvarande avdelningar kunna se
tillbaka på 20 å 25-årig verksamhet.
Med ombud, förbundsstyrelse och
gäster uppgick antalet deltagare i
kongressen till 38. Den 31 december 1927
räknade förbundet 2,383 medlemmar
fördelade på 17 avdelningar. Vid kongressen
voro 15 avdelningar representerade med
sammanlagt 23 ombud. Svenska
Textilarbetareförbundet representerades av
förtroendemannen hr Gust. Janzén, Danska
Textilarbetareförbundet av formanden hr
Chr. Nielsen, Norska Landsorganisationen
av ordföranden hr Halvard Olsen och
Norska Arbetsmannaförbundet av
sekreteraren hr J. Eikefjord.
Sedan övliga hälsningstal hållits och
kongressen konstituerats godkändes
verksamhets- och räkenskapsberättelserna för
tiden 1 november 1924—31 december
1927, varefter kongressen övergick till
behandling av ett av förbundsstyrelsen
förelagt förslag till reviderade stadgar för
förbundet och dess avdelningar, vilket
förslag med några smärre ändringar
godkändes. Härefter behandlades
agitations-frågan, vilken fråga ännu är synnerligen
aktuell för det relativt unga förbundet.
Förbundsstyrelsen yrkade att kongressen
dels måtte uppdraga åt styrelsen att
plan-läga och bedriva agitations- och
upplysningsarbetet inom förbundets
verksamhetsområde, och dels att för detta
ändamål ställa visst penningebelopp till
sty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
