- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
88

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80 TEXTILARBETAREN det fortsätter som förut. Garnet i centri-fugerna tömmes ut på bräden, som sedan transporteras till haspleriet, där det upp-hasplas å maskiner, som äro konstruerade enligt samma principer som dem, vilka användas för garnets avhaspling från rullar. Det upphasplade garnet tvättas och vidarebefordras i vått tillstånd till blekeriet. I denna avdelning förvandlas det svagt gulbruna rågarnet till bländande, vitt silke. Allt garn blekes, sålunda även det, som sedermera skall färgas, ty genom blekningen och garnets behandling i samband härmed uppnår man icke endast en vit färg utan även en förbättring av den höga glans och smidighet, som är kännetecknande för konstsilke. Tidigare använde man sig företrädesvis av det gamla blek-ningsförfarandet med handblekning, men numera har man övergått till att använda speciellt konstruerade bleknings- o. tvättmaskiner. Efter blekningen och tvättningen torkas garnet genom inhängning i värmekammare med kraftig luftcirkulation. I sorteringsavdelningen underkastas varje härva en noggrann granskning och klassificering med hänsyn till dels antalet brustna fibrer, dels garnets vithetsgrad. Slutligen paketeras garnet i paket om 5 kg. samt inlägges i lagerlokalerna. Alltefter inkommande order uttages garnet ur lagret för att antingen direkt expedieras eller färgas, spolas, tvinnas etc. på sätt kunderna önska. En konst-silkefabriks kunder ha mycket olika önskemål i detta avseende. En del köpa sil-ket i hanks eller härvor; andra återigen, såsom väverier, önska få silket spolat på rullar (varp) eller på kanetter (väft) och trikåfabrikerna köpa mången gång silket på flänsrullar eller flaskspolar. Såsom avslutning skall nämnas några ord om det svenska konstsilkets historia. År 1900 påbörjade ingenjör R. W. Streh-lenert en serie försök att framställa konstsilke enligt nitrocellulosametoden. Efter mycket experimenterande i förening med stora ekonomiska uppoffringar lyckades det Strehlenert att år 1900 få till stånd en försöksfabrik i Nol (ej långt från Göteborg). Här arbetades till år 1910, då fabriken måste nedläggas, enär pengarna tröto och försöken för övrigt ej lämnade önskat resultat vare sig i tekniskt eller ekonomiskt avseende. — År 1917, alltså sju år senare, upptogos nya försök att framställa svenskt konstsilke, denna gång enligt viskosförfarandet. Initiativtagare var nu disponenten Jonas Jonsson i Vans-bro, vilken samma år anställde en A. Gustafson i sin tjänst som verkmästare. Gustafson hade tidigare varit anställd vid olika konstsilkefabrker i utlandet, och denne bereddes nu tillfälle att igångsätta en serie experiment med konstsilke. Dessa ledde slutligen därhän, att man i Vansbro ångbryggeri inrättade en liten försöksfabrik, där man kunde tillverka 3 å 4 kg. silke per dag. Som allt gick bra och det vid den tiden fanns gott om pengar, läto en del finans- och industrimän intressera sig för saken, och år 1918 bildades Aktiebolaget Svenskt konstsilke. Då det nu gällde att anlägga en fabrik i större skala, valde man till hemort för den nya industrin Borås. Att så blev förhållandet var ingen tillfällighet, ty dels bodde här många av det nya bolagets aktieägare — och främst bland dem direktör A. Bergengren — dels hade man här tillgång till arbetskraft, van att handskas med textila fabrikat, och dels slutligen var Borås ett centrum för de industrier, inom vilka den färdiga varan kunde tänkas få sin största användning. Under de 8 år, som Borås-fabriken funnits till, har densamma genom ett träget arbete städse gått framåt och utvecklats så, att produktionen numera uppgår till över 400 kg. per dag. Edison, en livskraftig yngling på sådär en 80 år, yttrade för någon tid sedan, att den dag ej vore avlägsen, då en arbetsdag av 4 timmar skulle anses som normal. Dessa ord, av den store uppfinna,ren väckte nog både tvivel, förargelse och löje, när de fälldes — men få se, om han inte blir sannspådd fortare än vi kanske kunna a.na!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free