Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEXTILARBETAREN
det fortsätter som förut. Garnet i
centri-fugerna tömmes ut på bräden, som sedan
transporteras till haspleriet, där det
upp-hasplas å maskiner, som äro konstruerade
enligt samma principer som dem, vilka
användas för garnets avhaspling från rullar.
Det upphasplade garnet tvättas och
vidarebefordras i vått tillstånd till blekeriet.
I denna avdelning förvandlas det svagt
gulbruna rågarnet till bländande, vitt
silke. Allt garn blekes, sålunda även det,
som sedermera skall färgas, ty genom
blekningen och garnets behandling i samband
härmed uppnår man icke endast en vit
färg utan även en förbättring av den höga
glans och smidighet, som är
kännetecknande för konstsilke. Tidigare använde
man sig företrädesvis av det gamla
blek-ningsförfarandet med handblekning, men
numera har man övergått till att använda
speciellt konstruerade bleknings- o.
tvättmaskiner. Efter blekningen och
tvättningen torkas garnet genom inhängning i
värmekammare med kraftig
luftcirkulation.
I sorteringsavdelningen underkastas
varje härva en noggrann granskning och
klassificering med hänsyn till dels antalet
brustna fibrer, dels garnets vithetsgrad.
Slutligen paketeras garnet i paket om 5 kg.
samt inlägges i lagerlokalerna.
Alltefter inkommande order uttages
garnet ur lagret för att antingen direkt
expedieras eller färgas, spolas, tvinnas
etc. på sätt kunderna önska. En
konst-silkefabriks kunder ha mycket olika
önskemål i detta avseende. En del köpa
sil-ket i hanks eller härvor; andra återigen,
såsom väverier, önska få silket spolat på
rullar (varp) eller på kanetter (väft) och
trikåfabrikerna köpa mången gång silket
på flänsrullar eller flaskspolar.
Såsom avslutning skall nämnas några
ord om det svenska konstsilkets historia.
År 1900 påbörjade ingenjör R. W.
Streh-lenert en serie försök att framställa
konstsilke enligt nitrocellulosametoden. Efter
mycket experimenterande i förening med
stora ekonomiska uppoffringar lyckades
det Strehlenert att år 1900 få till stånd
en försöksfabrik i Nol (ej långt från
Göteborg). Här arbetades till år 1910, då
fabriken måste nedläggas, enär pengarna
tröto och försöken för övrigt ej lämnade
önskat resultat vare sig i tekniskt eller
ekonomiskt avseende. — År 1917, alltså
sju år senare, upptogos nya försök att
framställa svenskt konstsilke, denna gång
enligt viskosförfarandet. Initiativtagare
var nu disponenten Jonas Jonsson i
Vans-bro, vilken samma år anställde en A.
Gustafson i sin tjänst som verkmästare.
Gustafson hade tidigare varit anställd vid
olika konstsilkefabrker i utlandet, och
denne bereddes nu tillfälle att igångsätta
en serie experiment med konstsilke. Dessa
ledde slutligen därhän, att man i Vansbro
ångbryggeri inrättade en liten
försöksfabrik, där man kunde tillverka 3 å 4 kg.
silke per dag. Som allt gick bra och det
vid den tiden fanns gott om pengar, läto
en del finans- och industrimän intressera
sig för saken, och år 1918 bildades
Aktiebolaget Svenskt konstsilke. Då det nu
gällde att anlägga en fabrik i större skala,
valde man till hemort för den nya
industrin Borås. Att så blev förhållandet var
ingen tillfällighet, ty dels bodde här
många av det nya bolagets aktieägare — och
främst bland dem direktör A. Bergengren
— dels hade man här tillgång till
arbetskraft, van att handskas med textila
fabrikat, och dels slutligen var Borås ett
centrum för de industrier, inom vilka den
färdiga varan kunde tänkas få sin största
användning. Under de 8 år, som
Borås-fabriken funnits till, har densamma
genom ett träget arbete städse gått framåt
och utvecklats så, att produktionen
numera uppgår till över 400 kg. per dag.
Edison, en livskraftig yngling på sådär
en 80 år, yttrade för någon tid sedan, att
den dag ej vore avlägsen, då en arbetsdag
av 4 timmar skulle anses som normal.
Dessa ord, av den store uppfinna,ren
väckte nog både tvivel, förargelse och löje,
när de fälldes — men få se, om han inte
blir sannspådd fortare än vi kanske
kunna a.na!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
