Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
79
för tjock nyponsoppa, tryckes sedan
genom ett flertal vaddfilter, för att
lösningen skall bliva fullkomligt klar och fri från
föroreningar och möjligen oupplösta
cellulosafibrer. I likhet med
natroncellulo-san måste även viskoslösningen
underkastas en mogningsprocess. Under en tid av
4—7 dygn får viskoslösningen mogna i
stora cylindriska behållare och vid
fullkomligt konstant temperatur.
I det s. k. spinneriet,
konstsilkefabri-kens mest intressanta avdelning,
förvandlas den mognade, trögflytande viskosen till
långa fibrer. — Man benämner den
process, varigenom så sker, för spinning,
ehuru detta är så till vida oegentligt, som
det snarare är fråga om tråddragning än
om spinning i vanlig, textilteknisk
bemärkelse. — Från de förut nämnda
mognings-behållarna tryckes viskoslösningen genom
rörledningar fram till spinnmaskinerna,
vilka äro dubbelsidiga och hava 40, 60 å
80 st. spinnställen å varje sida alltefter
lokala förhållanden. Å ömse sidor av
spinnmaskinerna grena rörledningarna för
viskosen upp sig i lika många
grenledningar, som det finnes spinnställen, o. på
varje liten grenledning sitter en
kugghjuls-eller kolvpump, som åstadkommer att
viskosen framföres genom grenledningen
med fullkomligt konstant hastighet. Längs
maskinerna äro därjämte långa tråg eller
rännor, i vilka det s. k. spinnbadet
(koa-guleringsvätskan) finnes. Varje
grenledning mynnar ut under ytan av detta
spinnbad samt avslutas med hattformiga
munstycken av metall (legering av guld och
platina), porslin eller glas. I botten på
munstyckena finnes en krans med mycket
fina hål (diam. 0,09 å 0,12 mm) till ett
antal, som varierar med hänsyn till
grovleken av det garn, man önskar spinna. När
nu viskoslösningen pressas ut genom dessa
hål, mötes den av spinnbadet, som
åstadkommer ögonblicklig koagulation, så att en
fiber bildas för varje hål. Fibrerna från
ett och samma munstycke utgöra
tillsammans en tråd, som uppdrages ur
spinnbadet samt uppsamlas på ett eller annat sätt
med samma hastighet, som fibrerna
alstras vid munstycket.
Alltefter det system, som tillämpas för
trådens uppsamlande, skiljer man mellan
spolspinning och centrifugspinning.
Enligt det förra systemet, som är äldre och
enklare, upplindas garnet på
aluminiumspolar, som rotera med lämpligt avpassad
hastighet antingen vinkelrätt mot eller
parallellt med maskinernas längdriktning.
När en viss kvantitet garn upplindats
ersättas fulla spolar med tomma. Spolarna
med garn transporteras därefter först till
tvättmaskinerna för att genom tvättning
med vatten befrias från den syra, som
medföljt ur spinnbadet, samt sedan till
värmekammare för att torkas. I det garn,
som framställts enligt det nu antydda
spol-systemet, ligga de enskilda fibrerna
paral-lelt med varandra. Garnet måste därför
givas en svag tvinning, vilket utföres i
rågarnstvinneriet. Beroende på
tvinn-maskinernas konstruktion erhålles här det
tvinnade rågarnet antingen i hanks
(härvor) eller å spolar. I förra fallet är
garnet omedelbart färdigt att blekas; i
senare fallet återigen måste det först
hasplas innan det blekes.
Vid framställning av rågarn enligt
spolsystemet erfordras sålunda ej mindre
än 4 arbetsprocesser (tvättning, torkning,
tvinning och haspling) för att få fram
rågarnet i det skick, det skall vara för att
kunna blekas. Vid centnfugsystemet har
man lyckats nedbringa antalet
arbetsprocesser till två. En centrifugspinnmaskin
utför nämligen i en arbetsoperation
samma arbete, som spolmaskinerna och
rå-garnstvinnmaskinerna tillsammans utföra,
vartill kommer att någon torkning av
rågarnet icke behöver företagas före
blekningen. I en centrifugspinnmaskin
uppsamlar man icke det nybildade garnet på
spolar, utan låter detsamma först löpa
några varv kring en glastrissa, roterande
med konstant hastighet, samt därefter ned
i små aluminiumcentrifuger, som rotera
med mycket stor hastighet kring vertikal
axel. Under vägen ned från glastrissan
till centrifugen erhåller garnet den snodd,
som förut åstadkommes i
tvinnmaskiner-na. När garnet kommer ned i
centrifugen, blir detsamma till följd av
centrifu-galverkan upplagt kring centrifugens inre
väggar. När tillräckligt med garn på
detta sätt uppsamlats i centrifugen, ersättes
denna med en tom sådan och
uppsamlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
