- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
90

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

TEXTILARBETAREN

mokratisk ungdomsklubb. Redan vid klubbens
tredje sammanträde behandlades frågan rörande
en fackförenings bildande. Det dröjde emellertid
till den 8 augusti 1908 innan fackföreningen blev
bildad. Föreningen, som omedelbart blev
ansluten till textilarbetareförbundet, bildades efter ett
föredrag av platsexpeditören hr Bernh. Nilsson
från Norrköping. Vid starten erhöll föreningen
18 medlemmar. Fackföreningen har under sin
20-åriga verksamhet ej enbart sysslat med rent
fackliga frågor. Intresset och arbetsviljan ha räckt
till för alla andra frågor inom arbetarerörelsens
ram. Styrelsen framhåller detta i sin berättelse
och undrar om icke det livliga valdeltagandet i
Högsjö, cirka 99 % av de röstberättigade, är ett
resultat av det livliga sysslandet med politiska
frågor. Även det kommunala arbetet och de
kulturella uppgifterna ägnade föreningen redan från
början sina krafter. Man gick till attack mot
kortspel och spritmissbruk.

Storlockouten år 1909 avklarade föreningen
med heder, konstaterar styrelsen. Den första
lönerörelsen fördes år 1910. Den medförde
höjning av lönerna. År 1911 utarbetades förslag till
kollektivt löne- och arbetsavtal. Denna nya
lönerörelse avlöpte så, att det år 1913 ingångna
riksavtalet inom textilindustrin blev tillämpat. År
1925 deltogo föreningens medlemmar i lockouten
inom textilindustrin. Någon strejk har icke
förekommit under föreningens 20-åriga verksamhet.
Berättelsen avslutas med en maning att fortsätta
arbetet i samma anda som hittills. Det är icke,
framhålles i berättelsen, feta fraser och granna
ord, som störta kapitalismen. Det är genom
troget, ihärdigt och målmedvetet arbete det nya
samhället skall grundas, där rätten och icke makten
skall sitta i högsätet.

Högsjö bruk — så kallas än i dag det
samhälle i vilket Schullströms och Sjöströms
fabriks-aktiebolags stora och modärna maskinfiltfabrik
är belägen — har gamla industriella anor. Där
fanns förr i världen järnbruk, daterande sig från
1600-talet, med masugn och stångjärnshammare,
”Den gamla goda tiden” gravlades i början på
1870-talet. Vattenhjulen stannade, härdarna och
smältorna slocknade och en ny tid var i
antågande. Redan i början på 1860-talet hade J. V.
Schull-ström anlagt ett färgeri och spinneri vid Högsjö.
År 1874 bildades J. V. Schullströms och Sjöströms
Fabriksaktiebolag, varefter man började
experi

mentera med tillverkning av filt för användning
vid pappersbruk och trämassefabriker, vilken vara
man dittills varit nödsakad importera. Försöket
slog väl ut. Bolaget fick förtroende och
avsättning för sina maskinfiltar såväl i Sverge som i
utlandet. Under senare är har bolaget betydligt
utvidgat sina fabriker, och av de få fabriker inom
denna bransch, som nu finnas i landet, intager
utan gensägelse Högsjöfabriken en rangplats.

*



I föreningens berättelse återfinnes följande
ord: ”Det vore otänkbart att skriva avdelningens
historia utan att nämna den gamle hedersmannen
C. G. Sjölin. Möte efter möte var han
närvarande och deltog i diskussionerna, och hans namn
återfinnes på nästan varje blad i avdelningens
protokoll de första åren. Sjölin har varit en
fostrare som få. Hans största gärning gick ut på
att av medlemmarna få fram kunniga, tänkande
och målmedvetna arbetare, som kunde hedra sin
kår. Detta vittnar om en vidsynt blick. Ärlige
och trogne kamrat! Å avdelningens vägnar
bringas Du ett uppriktigt tack för de insatser Du gjort
och för Ditt aldrig sviktande intresse för
avdelningen. Det är glädjande att Du icke i ringa
mån fått se Ditt arbete bära frukt.”

C. G. SJÖLIN.

Efterföljande uppgifter rörande Sjölin ha
ställts till tidskriftens förfogande av avdelningens
ordförande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free