Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN 83
Sjölin föddes den 1 juli 1858 i östra Vingåker.
Hans far var snickare, närmare bestämt
spinn-rockssvarvare, och Sjölin blev med tiden spinnare.
Föräldrarna flyttade till Bilsbro i Västra
Vingåker, där fabrikörerna Jörgensén och Sjöström
drevo en liten textilfabrik bestående av 3
handspinnstolar (c:a 500 spindlar), 4 handvävstolar
och en enkel appretur. Sjölin var då 11 år och
erhöll anställning som lapparpojke med en
avlöning av 2 kr. pr vecka. Arbetstiden började kl.
6 f. m. och slutade först kl. 8 e. m. utan någon
egentlig rast; den mat, som medfördes,
inmundigades medan arbetet sköttes. Arbetet pågick
såväl dag som natt i 2 skift med 12 timmars
arbetstid i varje skift. Som extra uppmuntran under
nattskiftet bjöd fabrikör Jörgensén på kaffe.
Efter konfirmationen blev Sjölin förläggare och
därmed steg avlöningen till kr. 2: 50 pr vecka. Vid
16 års ålder fick han sköta en spinnstol, vilket
arbete utfördes på ackord och avlöningen kunde
uppgå till 5 å 6 kronor pr vecka. Vid 18 års
ålder slutade Sjölin sin anställning i Bilsbro och
styrde kosan till Norrköping, den stora
textilstaden. Det blev nu att varje afton se efter i
Norrköpings Tidningar om. någon plats var ledig.
Pengar till husrum saknades, men som det var
på eftersommaren gick det bra med en promenad
ut på landsbygden för att tillbringa natten 1
någon höstack. En dag upptäckte han en ledig plats
som förläggare vid Smedjeholmen. Arbetstid 6
f. m.—8 e. m. mot en lön av 5 kr. pr vecka,
vilken lön räckte till ett mål mat om dagen —
middagsmål. Vad som därutöver behövdes utfylldes
med en skiva bröd av en inköpt limpa, vanligen
utan sovel. Husrum fick man för en relativt ringa
penning genom att dela rum med andra personer
och en mängd mindre trevliga småkryp. Kläder
fick man ej heller med den avlöningen ha stora
anspråk på. En blus och ett par mollskinnsbyxor
utgjorde hela garderoben. På lördagen tvättades
dessa och så var man ju fin hela söndagen. Efter
någon tids arbete vid Smedjeholmen erhöll Sjölin
anställning såsom spinnare vid öjebro, ett litet
spinneri i närheten av Mantorps järnvägsstation.
Här blev avlöningen relativt god, nämligen 5 kr.
pr vecka, fri mat, fritt husrum och fri tvätt. Med
den avlöningen blev det efter någon tids arbete
möjligt anskaffa en kostym. Är 1874 besökte
Sjölin föräldrahemmet i Vingåker. Vid ett
sådant tillfälligt besök i Högsjö träffade Sjölin
fabrikör Sjöström, som tillsammans med
Schull-ström anlagt en liten textilfabrik i Högsjö. Vid
denna fabrik erhöll Sjölin anställning såsom
spinnare med en förtjänst av cirka 9 kr. pr vecka.
På en sådan avlöning kunde ju hustru försörjas,
och Sjölin, då 21-årig, ingick äktenskap.
Bröllopet bekostades av fabrikör Sjöström. Fabrikör
Sjöström var emellertid en mycket fordrande
och hetlevrad herre, och en vacker dag var
Sjölin arbetslös. Kosan ställdes nu till Stockholm,
där Sjölin erhöll arbete som djurvårdare i ett
menageri mot en lön av jämnt 1 kr. pr dag.
Härefter erhöll han anställning vid Atlas Verkstäder
som träarbetare, mot en lön av 18 öre, vilken lön
efter 5 års arbete ökades till 22 öre. År 1882
erhöll Sjölin brev från fabrikör Sjöström med
erbjudande av anställning i Högsjö; avlöningen
(ackord) garanterades till 9 kr. pr vecka. Sjölin
slog sig nu på allvar ned i det vackra Högsjö.
Han har varit verksam i olika föreningar under
en lång följd av år. Fackföreningen har Sjölin
tillhört sedan dess bildande och inom denna
nedlagt ett förtjänstfullt arbete. Sin största insats
torde emellertid Sjölin ha lämnat pä det
kooperativa området. Han innehar befattningen som
föreståndare för Koop. Förbundets
Sparkasseavdel-ning i Högsjö.
Föl- allt det oegennyttiga och uppoffrande
arbete inom arbetarerörelsens 1 Högsjö olika
organisationer, som Sjölin nedlagt, bringa vi honom,
veteranen, vårt tack med önskan om sol över hans
återstående levnad.
Textilindustrin och dess arbetare i Indien.
Av Thom Shaw.
II.
Den mest upprörande av alla
förefintliga olikheter i Indien utgöres emellertid
av bostadsförhållandena. Den gifte
textilarbetaren i England har i allmänhet ett
hus med tre å fyra rum. Vi ha i Indien
sett textil- och andra arbetare, av vilka
t. o. m. två familjer bo tillsammans i ett
litet täckt utrymme, som endast med den
övedrivnaste fantasi skulle kunna kallas
för ett rum, och vilket det skulle vara ett
hån att kalla ett hem. Vi ha sett
männi
skor sova ute på gatorna hellre än att
sova i de skändliga och vanärande hålor som
finnas i Bombay. Det är blott och bart en
rättvisa mot arbetsgivarna att säga, att vi
åter och återigen sågo av dem uppförda
bostadsanordningar för arbetarna, i
omedelbar närhet till fabrikerna, vilka i alla
avseenden voro överlägsna de hålor som
av privata ägare uthyrdes åt de arbetare
som voro nog olyckliga att behöva hyra
desamma. De kommunala
myndigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
