- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
95

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN 87 de in i elden. Plötsligt klarnade blicken, musklerna blevo spänstigare och han rätade på kroppen. Han såg nästan skälmaktigt leende på oss, som måhända före-föllo skrämda, och sade: — Jag tänkte på Märta. — Märta? — Ja, flickan, som jag hade kär. Henne ha I inte hört något om? — Nej. — Då ska jag berätta något om henne. Han lade några trasiga säckar bakom ryggen mot fönsterposten, funderade en stund och berättade: — När jag var omkring sexton år träffade jag henne i det väveri vari hon arbetade som spolerska åt en gammal argsint västgöte som sällan var nykter. Hon fick lida mera än någon kunde tro. En förmiddag, när västgöten slog henne med en repstump, smorde jag upp knallen efter konstens alla regler, och från den dagen voro vi, Märta och jag, som ett. Jag hade ej ens fyllt sexton år, när vi flyttade samman i en liten lägenhet på Söder, och vi hade så trevligt som våra dåliga löner gåvo råd till, men det räckte inte så länge, ty, bortsett från människors gnat och försök att förstöra vårt hjonelag, allhärj aren själv kom att grumla vår tidiga lycka. I kanske minnes att den fruktade kolerafarsoten kom hit upp till Norden på 1830-talet. Som en tjuv om natten kom den smygande in i så gott som varje hus. På arbetsplatserna stodo män och kvinnor framför vävstolar och spinnmaskiner och föllo utan föregående förebud i krampryckningar, angripna av den hemska farsorten. Döda slängdes ut i gränderna. På gatorna rullade svarta flakvagnar, i vilka de döda uppsamlades, varefter de slängdes ned i stora gemensamma gravar på kyrkogården. Detta är egentligen intet att tala om, och jag skulle för länge sedan ha glömt den hemska prövningen — om inte Märta varit bland dem som farsoten tog. Det är på hennes dödsdag, sorgen ännu griper mig. Då koleran tog hennes unga liv arbetade hon i Hagströmska väveriet vid Västgötegatan, där hon hade det bättre än någonsin förut. Vi hoppades undgå farso ten. Vår lycka var så stor, att vi barnsligt trodde den skulle spara just oss. Men det blev annat: En morgon låg jag nedbruten av kramp och kunde inte röra mig. Märta måste lämna mig. Väveriet krävde hennes arbete. På kvällen kom hon inte hem. Jag väntade timme efter timme, men hon kom ej. När jag åter kom till sans — jag var en av de få, som gingo igenom sjukdomen, ehuru nedbruten för årtionden framåt — var hon fortfarande borta. I kunnen förstå min förtvivlan! I veckor sökte jag henne, i månader kanske, min arbetskraft var bruten, men utan att finna det minsta spår av henne. Hon hade tvivelsutan träffats av farsoten samma dag som jag och dött, varefter begrav-ningskarlarna, som alltid voro fulla, sannolikt påträffat henne i en gränd, släpat henne upp i flakvagnen och kört henne till den stora gemensamhetsgraven. Ingen kunde ana min förtvivlan. I prövningens hemska stunder hjälpa inga förbannelser, böner eller tårar. Det finnes ingen barmhärtig Gud. Mårten Glans tystnade och höll händerna för ansiktet. Han andades tungt. Tysta och allvarliga smögo vi oss ut. Påföljande år sågo vi honom inte på den sedvanliga krogvandringen. Han hade avslöjat hemligheten för oss. Måhända han härigenom fick frid? Ryska textilarbetareförbundets 8:de kongress. Ryska textilarbetareförbundets 8 :de kongress hölls i Moskva den 3—10 april innevarande år. Antalet närvarande ombud uppgick till 875, varav 367 kvinnliga (42 %). över halva antalet ombud (55 %) voro valda direkt av arbetarna i textilfabrikerna; av de övriga voro 40 % fackföreningsfunktionärer, 2,7 % anställda i förbundet och 1,8 % arbetslösa. Av deltagarna voro 64 % kommunister. Vid förbundets 7 :de kongress år 1926 voro av deltagarna 28 % kvinnor, 56 % fackföreningsfunktionärer och 77 % kommunister. Vid denna kongress voro såsom gäster representanter för fackliga organisationer i följande länder närvarande: Eng

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free