- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
109

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arbetsfredskonferensen. Den av socialministern med stöd och gillande av regeringen anordnade s. k. fredskonferensen i Stockholm den 30 nov. och 1 dec. innevarande år rönte på vissa håll en livlig uppmärksamhet. Till konferensen hade omkring ett par hundra representanter för arbetare och arbetsgivare inbjudits och staten bestred kostnaden. Enligt av socialministern upprättat program skulle konferensen ”avse överläggningar angående förefintliga möjligheter att på frivillighetens grund åvägabringa bättre samverkan mellan parterna på arbetsmarknaden och inom de särskilda företagen”. Den egentliga anledningen till konferensen är givetvis icke svår att finna. För det första är själva uppslaget utländskt och för det andra är fackföreningsrörelsen numera en maktfaktor att räkna med på arbetsmarknaden. Givetvis har man på arbetaresidan anledning fråga i vilka avseenden och i vilken utsträckning arbetsgivarna äro villiga bidraga till ökat samförstånd och intimare samarbete med arbetarna. Det skall sägas att de vid konferensen närvarande arbetsgivarerepresentanterna icke gåvo besked härom. Däremot förklarades med bestämdhet från arbetsgivaresidan att något avkall på hittills tillämpade metoder och principer ifråga om att hävda arbetsgivarnas krav på billig arbetskraft icke kommer att äga rum. Med samförstånd och samarbete avser man tydligen på arbetsgivaresidan framkallandet av ett sådant tillstånd, som i största möjliga utsträckning skulle medföra ett tillbaka-hållande av arbetarnas genom fackföreningsrörelsen åstadkomna maktresurser. Att arbetarnas genom inbördes sammanhållning åstadkomna makt kan missbrukas till förfång ej minst för dem själva, därom är ojävigt vittnat, men fråga är huruvida ej arbetarna själva kunna tillägna sig full insikt och förståelse för varje läge och varje situation på arbetsmarknaden. Åtminstone kan en större smidighet och anpassning vid lönerörelser åstadkommas genom att i större utsträckning lägga ansvaret för en lönerörelse på ledningen. Så har man inrättat sig på arbetsgivaresidan, och ingen skall kunna påstå att detta medfört någon styrkeför-lust. Samförstånd och samarbete mellan arbetare och arbetsgivare på annan grundval än den redan lagda, nämligen kollektivavtalets, vore en konstlad och betydelselös företeelse. Intressemotsättningarna äro fullt naturliga och låta sig icke utjämnas genom tillgripande av konstlade medel. Det kollektiva avtalsinstitutet, sådant det bör vara, är ännu ej vare sig ifråga om innehåll eller omfattning till hälften genomfört. Vid uppbyggandet av detta institut, som är arbetarnas verk, tillkännagåvo arbetsgivarna nästan undantagslöst aldrig någon önskan till samförstånd och samarbete. Skulle emeller N:O 4, 1 920.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free